KUNGL. SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK FÖE ÅR 1910 MED 3 TiLPLOK OCH 3 BILAGOE UPPSALA & STOCKHOLM ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B. 15 svenska flaggor samt utgingo i fyra varianter, tvenne på svenska språket till inländska institutioner och enskilda per- soner, tvenne på latin till utländska institutioner och en- skilda personer. De lyda, i ordning som följer, sålunda: KUNOL. SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIEN Inneliggande kartougark är afsedt att ersätta s. 15 — 18 uti K. Vetenskapsakademiens Årsbok för 1910: Bil. 1 (Minnesfesten öfver Carl von Linné), där vilseledande felaktigheter råkat insmyga sig. Rättelse. I K. Vetenskapsakademiens Årsbok för 1910: Bil. 1 (Minnes- festen öfver Carl von I.inné) s. 53, rad 13 står förstnämnde, läs sist- nämnde. Norges talan fördes nämligen af prof. N. Wille, ej af prof. W. C. Brögger. PETER KLASON. Preses. (Facsimile af Akademiens sigill.) CHR. AURIVILLIUS. Sekreterare. 15 svenska flaggor samt utgingo i fyra varianter, tvenne på svenska språket till inländska institutioner oeh enskilda per- soner, tvenne på latin till utländska institutioner och en- skilda personer. De lyda, i ordning som följer, sålunda: KUNOL. SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIEN inbjuder härmed att genom ombud deltaga i den minnesfest, som akademien den 35 instundande maj kommer att anordna med anledning däraf, att tvåhundra år förflutit, sedan CARL von LINNÉ den store banbrytaren på den naturhistoriska forskningens områden, föddes. Genom sin storartade lifsgärning har Linné forvärfvat en ovansklig ära åt sitt fädernesland. Det är därföre en verk- ligt fosterländsk högtid, som svenska folket nu har att fira. Svenska vetenskapsakademien har därjämte en särskild anledning att högtidlighålla Linnés minne. Carl von Linné var en af de framsynte män, som stiftade akademien. Han var ock hennes förste preses och omfattade under hela sin lefnad akademien med sitt lifligaste intresse. Under förhoppning att Ni vill glädja akademien genom att till hennes minnesfest sända en representant, anhåller akademien, att Ni före mars månads utgång behagade med- dela akademiens sekreterare, hvilken af Edra ledamöter er- hållit uppdrag att företräda Eder vid minnesfesten. Stockholm den 15 februari 1907. På Kungl. Vetenskapsakademiens vägnar: PETER KLASON. Preses. (Fncsimile af Akademiens sigill.) CHR. AURIVILLIUS. Sekreterare. IG KUNGL. SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIEN inbjuder härmed att deltaga i den minnesfest, som akademien den 25 instun- dande maj kommer att anordna med anledning däraf, att två hundra år förflutit, sedan CARL von LINNÉ den store banbrytaren på den naturhistoriska forskningens områden, föddes. Genom sin storartade lifsgärning har Linné förvärfvat en ovansklig ära åt sitt fädernesland. Det är därföre en verkligt fosterländsk högtid, som svenska folket nu har att fira. Svenska vetenskapsakademien har därjämte en särskild anledning att högtidlighålla Linnes minne. Carl von Linné var en af de framsynte män, som stiftade akademien. Han var ock dess förste preses och omfattade under hela sin lef- nad akademien med sitt lifligaste intresse. Under förhoppning att Ni vill glädja akademien genom att närvara vid denna minnesfest, anhåller akademien, att Ni före mars månads utgång behagade meddela akademiens sekreterare, huruvida Ni är i tillfälle att antaga inbjudningen Stockholm den 15 februari 1907. På Kungl. Vetenskapsakademiens vägnar: PETER KLASON. Preses. (Facsimile af Akademiens sigill.) CHR. AURIVILLIUS. Sekreterare. 17 REGIA ACADEMIA SCIENTIARUM SUECICA S. P. D. Sub finem Maii liuius anni duo secula erunt, postquam lumen illud scientiae CAROLUS LINNAEUS in vitam est ingressus. Cuius nomen cum universse patrise illustrissima^ memorise sit, tum Academise nostrse prsecipue celebrandum erit, quippe quae eius studio atque operse originem suam magnam partem debeat. Itaque constituimus natalem eius bisecularem, quo par est, honore prosequi. Qui ut rite habeatur, opus erit adesse, si non corporibus, at certe animis exteros eos, qui, Linnaeus quid contulerit ad rerum naturalium scientiam perficiendam, penitus perspexe- rint eiusque memoriam pie servent. Fuit i] le quidem civis noster, sed idem universo generi humano vixit et e floribus totius orbis terrarum sedulse apis modo congessit, quidquid posset rerum naturse ordinem habitumque investigantibus lucem afferre. Et est certe inter eos, qui ubique doctrinse literisque operam dant, sooietas qusedam studiorum, quse loco- rum distantia eos -impediri non sinit, quominus coniunctis viribus eodem tendant eaderaque promoveant. Quod cum ita sit, speramus före, ut vos etiam nobis Linnsei memoriam celebraturis mente ac voluntate faveatis atque, si modo fieri poterlt, unum aliquem e Vestro numero mittatis, qui coram adsit sollennibus nataliciis, quae agentur Holmise die XXV Maii, rogamusque velitis ante Kalendas Apriles nobiscum per literas communicare, quem adlegaveritis. Valete nobisque favete. Dabamus Holmise die 1 m. Februarii a. 1907. Academiae Scientiarum nomine. PETER KLASON. Academia^ scient. h. t. Pra^ses. (Facsimile af Akademiens sigill.) CHR. AURIVILLIUS. Secretarius perpetuus. BiUvja 1 till Vi^tensl-apsal-ndemiens årsbok 1910. 2 18 REGIA ACADEMIA SCIENTIARUM SUECICA S. P. D. Sub finem Mali huius anni duo secula erunt, postquam lumen illud scienti^e CAROLUS LINNAEUS in vitam est ingressus. Cuius iiomen cum universse patrias illustrissimae memorire sit, tum Academiae nostrse prsecipue celebrandum erit, quippe quae eius studio atque operse origi- nem suam magnam partem debeat. Itaque constituimus na- talem eius bisecularem, quo par est, honore prosequi. Qui ut rite habeatur, opus erit adesse, si non corporibus, at certe animis exteros eos, qui, Linnseus quid contulerit ad rerum naturalium scientiam perficiendam, penitus perspexe- rint eiusque memoriam pie servent. Fuit ille quidem civis noster, sed idem universo generi humano vixit et e floribus totius orbis terrarum sedvilse apis modo congessit, quidquid posset rerum naturse ordinem babitumque investigantibus lucem afferre. Et est certe inter eos, qui ubique doctrinse literisque operam dant, societas qusedam studiorum, quae lo- corum distantia eos impediri non sinit, quominus coniunctis viribus eodem tendant eademque promoveant. Quod cum ita sit, speramus före, ut Tu, vir doctissime nobis Linnsei memoriam celebraturis mente ac voluntate faveas atque, si modo fieri poterit, coram adsis sollennibus nataliciis, quge agentur Holmise die XXV Maii, rogamusque velis ante Ka- lendas Apriles rescribere, in animo habeas venire necne. Vale nobisque fave. Dabamus Holmiae die 1 m. Februarii a. 1907. Academise Scientiarum nomine. PETER KLASON. Academia^ scient. h. t. Pra^ses. (Facsimile af Akademiens sigill.) CHR. AURIVILLIUS. Secretaiius perpetuus. KUNGL. SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK FÖR ÅR 101O MED 3 TAFLOK OCH 3 BILAGOE ,%HV/ YORK UPPSALA & STOCKHOLM ALMQVLST & WIKSHLLS BOKTRYCKERI-A.-B. UPPSALA 1010 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTKYCKERI-A. KUNGL SVENSKA VETENSKAPSAKADEMIEN Maj 1910 BESKYDDARE HA]^S MAJ:T KONUNGEN SVENSKA HEDERSLEDAMÖTER H. K. H. KRONPRINSEN Prins OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE H. K. H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE H. K. H. HERTIGEN AF SÖDERMANLAND. Svenska ledamöter. A. Efter ålder i akademien. • Betyder att eu ledamot vaiit eller är preses. 1858, jaii. 13. VON Po.st, Hampus Adolf, professor, f. d. föreståndare för ke- miska försöksstationen vid Ultuna. Uppsala. 1865, nov. 8. Fkies, Theodok Magnus, f. d. i^rofessor vid univ. i Uppsala. Uppsala. 1873, mars 12. Bergstrand, Carl Erik, professor. Stockholm. Eådmansg. 84. 187;"), nov. 10. Odenius, Maximilian Victor, f d. professor vid univ. i Lund. Lund. >> » ) *Åkerman, Anders Richard, f. d. generaldirektör och chef för k. kommerskolleginm. Stockholm. Mariehill, Djurgården. 1876, nov. 8. *Törnebohm, Alfred Elis, professor, f. d. chef för Sveriges geol. undersökning. Strängnäs. 1877, nov. 14 Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och förutv. stats- råd. Djursholm. 1878, dec. 11. *WiTTROCK, Veit Brecher, professor och föreståndare för Ber- gianska stiftelsen. Albano. Bergianska trädgården. 1879, dec. 15. *Retzius, Magnus Gustaf, f. d. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Drottningg. 116. 1880, okt. 13. Berggren, Sven, f. d. profe.ssor vid univ. i Lund. Lund. 1881, maj 11. Hammarsten, Olof, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. ■> dec. 14. DuNÉR, Nils Christofer, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. 1883, mars 14. Mittag-Leffler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. Djursholm. 1884, maj 11. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. » okt. 8. *Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. » nov. 12. *Cederblom, Johan Erik, f. d. professor vid tekniska högskolan. Stockholm. Östermalmsg. 51. » dec. 10. *SiDENBLADH, Per Elis, f. d. öfverdirektör och chef för sta- tistiska centralbyrån. Stockholm. Smålandsg. 12. 1885, mars 11. Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- museet. Stockholm. 1886, jan. 13. Rosén, Per Gustaf, f. d. professor vid generalstaben. Stockholm. Observatorieg. 5. » febr. 10. Falk, Matths, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. » ■> » De Laval, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingenjör Stockholm. Torstensonsg. 6. 1887, nov. 9. Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filos, doktor, professor. Lund. » ■> » Clason, Edvard ClaiSs Herman, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. :> ' > VON Ehrenheim, Per Jakob, f. d. statsråd och universitetskansler. Stockholm. Grefg. 21. 1888, nov. 14. Bäcklund, Albert Victor, f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. 6 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 1888, dec. 12. Hildebe.vndssox. Hugo Hildebeaxd, f. d. t-, o. professor vid uiiiv. i Uppsala. Uppsala. 1889, febr. 13. Pkttersson, Svex Otto, f. d. professor vid Stockholms högskola. Holma, Brastad. » maj 8. *LiNDSTEDT, Anders, regeringsråd. Stockholm. Knngsholmstorg 4. » dec. 11. *Klason, Johan Peter, professor vid tekn. högskolan. Stock- holm. Stora Badstug. 38. 1890, maj 14. *Hasselberg, Klas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. Stockholm. » dec. 10. Nyrén, Magnus, ryskt verkligt statsråd, f. d. astronom vid observ. i Pulkova, Stockholm. Nybrog. 11 B. 1891, jan. 14. *Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, f. d. riksantikvarie. Stock- holm. Karlajilan G. 1892, mars 9. Widman, Oskar, professor vid univ. i Uppsala. 1894, dec. 12. Almström, Robert, fabriksdisponent, f. d. fullmäktig i riksbanken. Rörstrand. 1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christopher, professor och vet.-akad:s sekreterare. Stockholm. Drottningg. 96. » » » "Montelius, Gustaf Oscar Augustin, riksantikvarie. Stockholm. S:t Paulsg. 11. 1896, api-. 1.5. Zander, Jonas Gustaf Wilhelm, medicine doktor. Stockholm. Strandvägen 57. » dec. 9. Tegnér, Esaias Henrik Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Lund. 1897, nov. 10. Henschen, Salomon Eberhard, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. » dec. 8. Almqvist, Per Wilhelm, f. d. professor vid tekniska högskolan. Stockholm. Kungstensg. 40. » » » Annerstedt, Claes, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. Uppsala. 1898, jan. 12. *Mörnee, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. » febr. 9. BoHLiN, Karl Petrus Teodor, professor, vetenskaps-akad:s astronom. Stockholm. v maj 11. Charlier, Carl Vilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. » » » Söderbaum, Henrik Gustaf, professor. Experimentalfältet. Sjögren, Sten Anders Hjalmar, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. Tham, Gustaf Wilhelm Sebastian, bruksägare. Huskvarna. *TÖRNEBLADH, HENRIK Ragnar, f. d. lektor, fullmäktig i riksbanken Stockholm. Torstensonsg. 12. Nordström, Carl Fredrik Theodo^, landshöfding. Örebro. SÖDERWALL. Knut Fredrik, f. d. iDi-ofessor vid universitetet i Lund. Lund. » » )/ Dahlgren, Erik Wilhelm, riksbibliotekarie. Stockholm. Kungs.- broplan 1. » nov. 14. L.jungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs Bergs- lag. Falun. 1901, api'il 10. Berg, John Vilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet, Stockholm. Handtverkareg. 2. * » » Phragmén, Lars Edvard, f. d. professor, f. d. öfverdirektör och chef för k. försäkringsinspektionen. Djursholm. » > > Eriksson. Jakob, professor. Experimentalfältet. » maj 8. Arrhenius, Svante August, professor, föreståndare vid Akad:s nobelinstitut. Experimentalfältet. » okt. 9. Sahlin, Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. Stockholm. Frejg. 8. >> nov. 13. Holm, Edvard Johan Gerhard, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. Tamm, Claes Gustaf x^dolf, friherre, f. d. öfverståthållare. Stockholm. Mynttorget. 4. 1902, mars 12. De Geer, Gerard Jakob, friherre, professor och rektor vid Stockholms högskola. Stockholm Rådmansg. 67. 1899, nov. 8, )> dec. 13. 1900, jan. 10, » febr. 14 » maj 9. LEDAMOTSFORTECKNING. 1902, mars 12. ^ maj 14. » nov. 25. 1903, juni 10. 1905, jan. 11. febr. 8. ■» april 25. ■!. okt. 11. ^ dec. 6. 1907, okt. 9. nov. 13. > dec. i. 1908, ^11. 8. » )) ,> " april 8 . 1, X 22. "" maj » 27. >- nov. 25. 1909, jan. 13. ' mars 10. 1910, febr. 23. WiKÉx, Axel, professor vid nniv. i Uppsala. LovÉN, Johan Maetin, professor vid univ. i Lund. Hedin, Sven Gustaf, professor vid univ. i Uppsala. Welandee, Edvakd Wilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. Beinell, Johan August, öfveringenjör vid järnkontoret. Stock- holm. Barnhusg. 20. Eksteand, Åke Geehaed, öfveringenjör. Stockholm.* Stora Badstug. 50. WiMAN, Andees, professor vid univ. i Uppsala. Hambeeg, Hugo Emanuel, professor, föreståndare för statens meteorol. centralanstalt. Stockholm. HÖGBOM, Aevid Gustaf, professor vid univ. i Uppsala. Jönsson, Bengt, professor och rektor vid univ. i Lund. Adleez, Gottfeid Agaton, lektor vid Sundsvalls högre allm. läroverk. Sundsvall. Geanqvist, Pee Gustaf David, professor vid univ. i Uppsala. Hambeeg, Axel, professor vid univ. i Uppsala. Gullsteand, Allvae, professor vid univ. i Uppsala. Hjäene, Haeald Gabriel, professor vid univ. i Uppsala. Bendixsox, Ivae Otto, professor vid Stockholms högskola. Stock- holm. Drottningg. 87. Ekholm, Nils, amanuens vid statens meteorol. centralanstalt. Stockholm. Hedin, Sven Andees, fil. doktor. Stockholm. N. Blasieholms- hamnen 5 B. LöNNBEEG, Axel Johan Einae, professor och intendent vid riks- museet. Stockholm. MtJLLEE, Ebik Gottlieb, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. LiNEOTH, Klas Maueitz, generaldirektör och chef föi- k. medi- cinalstyrelsen. Stockholm. Braheg. 27. Danielsson, Olof August, professor vid univ. i Uppsala. Afzelius, Johan Feedeik Ivae, president i Svea Hofrätt, Stock- holm. Kommendörsg. 16. AF Wiesén, Cael David, fil. doktor, svenska akademiens ständige sekreterare. Stockholm. Engelbrektsg. 7. MuEBECK, Svante Samuel, iDrofessor vid univ. i Lund. Clason, Isak Gustaf, förste intendent. Stockholm. Kamma- kareg. 10. Caelheim-Gyllensköld, Vilhelm, docent vid Stockholms hög- skola. Stockholm. Villag. 4. Gröndal, Johan Gustav, ingenjör. Djursholm. ScHtJcK, Johan Heneik Emil, professor, Uppsala universitets rektor. BiLLiNG, Axel Gottfeid Leonaed, biskop öfver Lunds stift och prokansler för Lunds univ. Lund. Hammae, Johan August Harald, professor vid univ. i Ui^psala. FiJEST, Cahl Magnus, professor vid univ. i Lund. HiLDEBEAND, Heneik Eobeet Teodoe Emil, riksarkivarie. Stock- holm. Odeng. 69. Caelgeen, Oskar Henrik, docent och prosektor vid Stockholms Högskola. Stockholm. Rådmansg. 82 Sjöstedt, Bror Yngve, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. Lagerheim, Nils Gustaf, professor vid Stockholms högskola. Stockholm. Tunnelg. 25. Johansson, Johan Erik, professor vid karol. med. kirurg, insti- tutet. Stockholm. Scheeleg. 10. 8 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 1910, maj 11. OvEKTON, Chakles Ernest, professor vid uiiiv. i Lund. Två lediga rum. B. Efter klasserna. 1 klassen. Ren niateniatlk. 4 klassen. Kemi. 6 ledamöter. Hr Mittag-Leffler. Hr Falk. Hr Pheagmén. Hr WiMAN. Hr Bendixson. Ett ledigt rum. 2 klassen. Tillämpad matematik och astronomi. 6 ledamöter. Hr DuNÉK. Hr EosÉN. Hr Lindstedt. Hr Nyrén. Hr BoHLiN. Hr Chaklier. 3 klassen. Fysik och meteorologi. 10 ledamöter. Hr Cederblom. Hr BÄCKLUND. Hr HiLDEBRANDSSON. Hr Hasselberg. Hr Arrhenius. Hr H. E. Hamberg. Hr Granqvist. Hr Ekholm. Hr Carlheim-Gyllen- SKÖLD. Ett ledigt rum. 10 ledamöter. Hr Bergstrand. Hr Hamjiarsten. Hr Pettersson. Hr Klason. Hr WiDMAN. Hr grefve Möbner. Hr SÖDERBAUM. Hr LoYÉN. Hr S. G. Hedin. Hr Ekstrand. 5 klassen. Mineralogi, geologi och fysisk geografi. 8 ledamöter. Hr VON Post Hr Törnebohm. Hr Sjögren. Hr Dahlgren. Hr frih. De Geer. Hr HÖGBOM. Hr A. Hamberg. Hr S. A. Hedin. 6 klassen. Botanik. 9 ledamöter. Hr Fries. Hr Wittrock. Hr Berggren. Hr Nathorst. Hr Nordstedt. Hr Eriksson. Hr JÖNSSON. Hr Murbeck. Hr L.^^gerheim. klassen. Zoologi. 9 ledamöter. Hr Tullberg. Hr Théel. Hr AuRiviLLius. Hr Holm. Hr Wirén. Hr Adlerz. Hr Lönnberg. Hr Carlgben. Hr Sjöstedt. 8 klassen. Medicinska veten.sk a jjer. 14 ledamöter. Hr Odenius, Hr Ketzius. Hr E. C. H. Clason. Hr Zander. Hr Henschen. Hr Berg. Hr Welander. Hr GULLSTRAND. Hr MiJLLER. Hr LiNEOTH. Hr Hammar. Hr FiJRST. Hr Johansson. Hr Överton. LEDAMOTSFÖRTECKNING. 9 klassen. Tekn isha vetenskaper. 8 leiliimöter. Hr Akekjian*. Hr De Laval. Hr Almström. Hr Almqvist.* Hr Tham. Hr Bbinell * Hr J. G. Clason. Hr Gröndal. •Utsedd att deltaga i Arii- bergska prisets utdelning. 10 klassen. Ekonom Iska, statistiska och sociala vetenskaper. G ledamöter. Hr SiDENBLADH. Hr v. Ehrenheim. Hr TÖRNEBLADH. Hr Nordström. Hr Ljungberg. Hr frih. Tamm 11 klassen. Ofrifja vetenskaper och franistående förtjänst om vetenskaplig forskning. 14 ledamöter. Hr Malmström. Hr H. Hildebrand. Hr MONTELIUS Hr Tegnér. Hr Annerstedt. Hr SÖDERWALL. Hr Sahlin Hr Hjärne. Hr Danielsson. Hr Afzelius. Hr AF WiRSÉN. Hr ScHtJCK. Hr BiLLING. Hr E. Hildebrand. Utländsk hedersledamot. H. Kejs. Högh. Storfursten Konstantin Konstantinovitj. Utländska ledamöter. 1 klassen. Ren tnatematik. 6 ledamöter. 1895, apr. 10. Zeuthen, Hieronymus Georg, XDrofessor vid niiiv. i Köpenhamn. 1900, juni 6. Poincaré, Henri, i^rofessor vid univ. i Paris. 1901, apr. 10. Darboux, Gaston, professor vid nniv. i Paris, franska vet.- akad:s ständige sekreterare. 1902, nov. 23. Weber, Heinrich, j)rofessor vid univ. i Strassburg. 1903, » 11. Painlevé, Paul, professor vid école norm. sup. i Paris, ledamot af franska institutet. 1908, febr. 27. Volterra, Vito, professor vid univ. i Eom. 2 klassen. Tillämpad matematik och astronomi. — 6 ledamöter. 1892, apr. 13. Auwers. Arthur, profe.ssor oeh ständig sekreterare vid vet.- akad. i Berlin. 1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. 1905, okt. 11. Helmebt, Friedrich Robert, professor vid univ. i Berlin. 1909. nov. 24. Bruns, Heinrich, professor vid univ. i Leipzig. Två lediga rum. 10 VETENSAPSKAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 3 klassen. Fysik. 10 ledamöter, 1897. nov. 10. Lord Eayleigh, president i Eoyal Society. London. 1899, dee. 13. Röntgen, Wilhelm Conead, professor vid univ. i Miinchen. » dec. 11. Chkistiansex, Christian, professor vid nniv. i Köpenhamn. 1903, jan. 14. Mohx, Henrik, professor vid univ. i Kristiania. 1905, april 25. Bjerknes. Yilhelm Koren Feiman, professor vid nniv. i Kri- stiania. Lenard, Philipp, professor vid univ. i Heidelberg. MiCHELSON, Albert A., ijrofessor vid univ. i Chicago. Hann, Julius, professor vid univ. i Wien. Thomson, Sir Joseph John, professor vid univ. i Cambridge. England. 1910, april 27. Rutherford, Erne.st, professor vid univ. i Manchester. » maj 1906, okt. » dec. 1908, nov. 10. 10. 25. 4 klassen. Kemi 10 ledamöter. 1884, 1892, 1897, 1899, » 1905, 1907, nov. mars nov. jan. okt. 1909, dec. maj 11. 9. 4. 12. VON Baeyee, Adolf, professor vid univ. i Miinchen. van't Hoff, Jacob Henrik, professor vid univ. i Berlin. Ramsat, Sir William, j)i'ofessor vid University College. London. Hjelt, Edvard, professor vid univ. i Helsingfors. JÖRGENSEN, SoFUs Mads, professor vid univ. i Köpenhamn. Fischee, Emil, professor vid univ. i Berlin. Richards Theodore William, professor vid Harvard univ. i Cambridge, Mass. VON Meyer, Ernst, professor vid tekniska högskolan i Dresden. OsTWALD, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. Ett ledigt rum. 5 klassen. Miveralogi, geologi och fysisk geografi. — 8 ledamöter. 1885, 1890, 1895, 1896, 1905. 1906. mars 12. Rosenbusch, Harry, f. d. professor vid univ. i Heidelberg, juni 12. Brögger, Waldemar Christopher, jjrofessor vid universitetet i Kristiania. nov. 13. SuESs, Eduard, professor vid univ. i Wien. » 11. Geikie, Sir Archibald, f. d. generaldirektör för Storbritanniens geologiska undersökning, april 25. Heim, Albert, professor vid univ. i Ziirieh. maj 10. VAN HiSE, Charles Richard, president för Wisconsins universitet. Madison. dee. 6. Tschermak, Gust.w, f. d. professor vid univ. i Wien. jan. 10. D.wis, William Morris, professor vid Harvard universitetet i Cambridge. Mass. G klassen. Botanik. — 9 ledamöter, 1862, nov. 12. Hooker, Sir Josef Dalton. f. d. direktör vid botaniska träd- gården i Kew. 1885, jan. 14 VVarming. Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 1888, april 11. Bornet. Edouard, ledamot af franska institutet. Paris. LEDAMOTSFÖRTECKNING. 11 1891, HOV. 11. ■ Englek, Adolf, professor vid uiiiv. i Berlin. 1893, » 8. ScHWENDENER, SiMON, f. d. profes.sor vid uiiiv. i Berlin 1894, de(r. 12. Solms-Laubach, Hermann, grefve, professor vid univ. i Strass- burg. 1895, » 11. Teeub, Melchior, f. d. direktör för nederländska landtbruksiiisti- tatet i Buitenzorg på Java 1897, febr. 10. Pfeffer, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 1905. mars 8. Wille. Johan Noedal Fischek, professor vid univ. i Kristiania. 7 klassen. Zoologi. — 9 ledamöter. 1882, dec. 15. Hjeckel, Ernst, f. d. professor vid univ. i Jena. 1883, nov. 14. Gunthee, Albert, f. d. intendent vid Britisli Museum. London. 1897, » 10. Weismann, August, x^iofessor vid univ. i Freiburg. 1900, nov. 14. Särs, Georg, Ossian, professor vid univ. i Kristiania. 1901, dec. 11. Lord Avebury, High Elms, Farnborough, Kent. England. 1903, nov. 11. Hertwig, Oskar, professor vid univ. i Berlin. 1909, mars 10. Osborn Henry Fairfield, professor vid Columbia univ. i New-York. » dec. 1. Schulze, Franz Eilhard, professor vid nni\". i Berlin. Ett ledigt rum. 8 klassen. Medicivska vetenskaper. — 14 ledamöter. 1889, febr. 13. Lord Lister, f. d. professor vid Kings college i London. 1890, dec. 10. Tigeestedt, Robert Adolf Armand, professor vid univ. i Hel- singfors. 1893, dec. 13. von Recklinghausen, Friedrich Daniel, f. d. professor vid univ. i Strassburg. 1894, maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 1896, mars 11 Bouchard Charles Jacques, professor vid faculté de medicine i Paris. 1897, april 14. Mosso, Angelo, professor vid univ. i Turin. '1900, mars 14. Kochee, Theodor, ;^'ofessor vid univ. i Bern. 1901, febr. 13. Czerny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelberg. » april 10. Roux, Pierre Paul Emile, direktör för "Listitut Pasteur" i Paris. Ledamot af franska institutet. » dec. 11. KossEL, Albrecht, professor vid univ. i Heidelberg. 1906, mars 14. Schavalbe, Gustaf Albert, profe.ssor vid universitetet i Strass- burg. 1908. okt. 28. Waldeyek, Wilhelm, professor vid univ. i Berlin och sekrete- rare i vetenskapsakademien därstädes. » nov. 25. Kr.epelin, Emil, professor vid univ. i Miinchen. Ett ledigt rum. f) klassen. Tekniska vetenskaper. ■ — • 8 ledamöter. 1890, juni 11. Edison, Thomas Alva. amerikansk civilingenjör. 1894, jan. 10. Thojipson, Silvanus P., professor vid technical college i London. 1897, dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas, professor vid conservatoire des arts et métiers i Paris. 1900, maj 9. White, Sir William Henry, chef för engelska marin-ingenjör- staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 1905, dec. 6. Howe, Henry Marion, professor vid Columbia universitetet i New York. 1906, okt. 10. Maeconi, Vilhelm, civilingenjör. London. 12 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 1907, okt. ;). Le Chateliek, Henri, öfveringenjör, professor vid college de Fr;iiiee i Paris. 1908, iiov. 2.T. Mulleu-Bkeslau, Henrik Frans Bernhard, professor vid tek- niska högskolan i Berlin. 10 klassen. Ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper. — 6 ledniiiötei'. 1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Leroy, professor, ledamot af franska institutet. Paris. 1894. nov. 14. Levasseur, Pierre Emile, professor vid college de France. 1900, nov. 14. Ki.ER. Anders Nikolai, direktör för Norges stati.stiska central- byrå. Kristiania. 1902, febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, finsk senator. Hel- singfoi's. 1909, april 14. Scharling, Hans William, professor vid nniv. i Köpenhamn. Ett ledigt rum. 11 klassen. O/riga vetenskaper och framstående förtjänst otn veten- skaplig forskning. — 14 ledamöter. 1905, mars 8. Thomsen. Wilhelm, professor vid univ. i Köpenhamn. » maj 10. VON Amira, Karl, professor vid nniv. i Miinchen. 1906, jan. 10. Dörpfeld, Wilhelm, ^jrofessor, förste sekreterare vid tyska arkeologiska institutet i Athen » mars 14. Perrot, Georg, professor vid univ. i Paris, ledamot af franska institutet. » maj 9. Bryce, James, f. d. professor, Englands ambassadör i Washington. » okt. 10. WiMMER, Ludvig, professor vid univ. i Köpenhamn. 1907, nov. 13. Evans, Arthur, direktör för Ashmolean museet i Oxford. >> dec. 4. Hjelt, Otto Edvard August, arkiater, f d. jjrofessor vid univ. i Helsin.gfors. Lepola Villa. Järvenpää. Finnland. 1908, jan. 22. Reinach, Salomon, direktör för museet i St. Germain en Laye. 5 april 8. Brunner, Heinrich, professor vid univ. i Berlin. » maj 27. Eucken, Rudolf Christoph, professor vid univ. i Jena. !) okt. 28. Harnack, Carl Gustav Adolf, professor vid univ. i Berlin och generaldirektör för k. biblioteket. 1909, maj 12. Lavisse, Ernst, ledamot af franska institutet i Paris. Ett ledigt rum. Sedan januari 1910 aflidna ledamöter. KoHLR.vuscH, Friedrich, f. d. president. Död den 17 januari 1910. Ödmansson, Ernst Ludvieg Vilhelm, professor. Död den 11 februari 1910. Ångström, Knut, professor. Död den 4 mars 1910. Agassiz, Alexander, direktör. Död den 27 mars 1910. GiFFEN, SiR Robert. Död i april 1910. Bjökling, Carl Fabian Emanuel, f. d. professor. Död den 5 maj 1910. Cannizzaro, Stanislao, professor. Död den 11 maj 1910. HuGGiNS, Sir William, astronom. Död i maj 1910. KocH, Robert, profes.sor. Död den 28 maj 1910. Schiaparelli. Giovanni, Vibginio, profe.ssor. Död den 4 juli 1910. E.STLANDER, Carl Gustaf, kansliråd. Död den 28 augusti 1910. LE D AMOTSFORTECKNING. 13 Preses. MoNTELius, Gustaf Oscak Augustin, liksantikvarie, Stockholm. St. Paulsg. 11. Vice Preses. MÖENEK, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid karol. med. kir. institutet. Stoekhohii. Handtverkareg. 3. Inspektörer. För astronomiska observatoriet. Hr Rosén. Hr Lindstedt. För fysiska institutionen. Hr Åkerman. Hr Arehenius. För Bergianska stiftelsen. Hr Klason. Hr Eriksson. För Kristinebergs zoologiska station. Hr Retzius. Hr Tullberg. För biblioteket. Hl- Théel. Hr Dahlgren. För natui-historiska riksmuseet: mineralogiska afdelningen. Hr frih. De Geer. Hr A. Hamber(4. botaniska afdelningarna. Hr Eriksson. Hr Ekstrand. zoologiska afdelningarna. Hr Retzius. Hr grefve Mörnek etnografiska afdelningen. HrMONTELIUS. HrH. HiLDEBRAND. För meteorologiska centralanstalten. Hr Åkerman. Hr Arrhenius. Utskott. Preses och sekreteraren äro själfskrifna ledamöter af utskotten. Beredningautsl-ottef. Hr Phragmén. Hr Rosén. Hr Arrhenius. Hr Söderbaum. Hr frih. De Geer. Hr Eriksson. Hr Théel. Hr Möller. Hr Almquist. Hr Töenebladh. Hr Montelius. Förvultningsutskotfef. Vice preses. Vice sekreteraren. Hr Lindstedt. Hr Söderbaum. Hr Sidenbladh. Hr Phragmén. Hr Ekstrand. Hr Ai^ZELius. Hr Dahlgren. Hr WeL ÄNDER. Valutshott för biblioteket. Hr Nathorst. Hr Hasselberg. Hr Annerstedt. Hr Söderbaum. Hr Phragmén. Valutshott för riksmuseets mineralogiska af delning. Hr Klason. Hr Widman. Hr Ekstrand. Hr Högbom. Hr A. Hamberg. Valutskott för riksmuseet. i etnografiska afdelning. Hr Retzius. Hr Théel. Hr Dahlgren. Hr Lönnberg. Hr MiJLLER. 14 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Institutioner och tjänstemän. A l-ndei)i i ens fijroaltnincf . Seki-eteraie : Hr Aukivillius, f. 53; 01. "Vice sekreterare: Hr Théel, f. 48; vald för 1910—13. Kamrer: Leyonjiarck, .Johan Ludvig, registrator, f. d. kanslisekreterare, f. 46: 99. Villag. 5 & 7. Redaktör af Statskalendern: Siden- BLADH, Kabl, f. d. öfverdirektör, f. 40; 77. Nybrogatan 58. Notarie: Willers, Einar Wilhelm, no- tarie i öfverståthållareämbetet, jiir. kand., f. 69; 07. Storg. 29. Ombndsnian: Leijonhufvud, Bo Knut Sten Rudolf, friherre, revisions- sekreterare, f. 68; 08. Sibylleg. 38. Arkitekt: Dahl, Frans Gustaf Abra- ham, f. d. förste intendent, profes- sor, f. 35; 75. Drottningg. 59. Bokförare : Dahlström. Ernst Fre- drik, f. 46; 09. Vaktmästare: Pettersson, Per, f. 59; (86) 05. Portvakt: Johansson, Karl Wilh., f. 80; 09. Maskinist: Bergström, Per, f. 82; 09. Obseroatoriet. Astronom: Hr Bohlin, f. 60; 97: träffas 11—12 f. m. Förste amanuens: Roth, Ansgar, fll. kand., f. 79; 07. Andre amanuens: Strömberg, G., f. 82; 06. Vaktmästare: Sandberg, Johannes, f. 74; 05. Fysisha institniionen. Fysiker: Hr Hasselberg, f. 48; 88; träffas 2 — 3 e. m. Bergianska stiftelsen. Föreståndare: Hr WiTTROCK, f. 39; 79; träffas 2 — 3 e. m. Trädgårdsmästare: Lindström, Nils Henning, f. 54; 88; träffas 9—10 f. m. Kristinebergs zoologiska statlon. Prefekt: Hr Théel, 92: träffas 10—11 f. m. Föreståndare : Östergren, Hjalmar, til. licent., f. 69; 06. Hushållerska: Olsson, Julia, f. 61; 00. Vaktmästare: Hansson, Henrik, f. 67; 02. Biblioteket. Bibliotekarie: Bergstedt, Jakob Ad- rian, lil. d:r, f. 53; 04. Förste amanuens: Ekelöf, Greta, f. 82; 07. Andre amanuens: Ahlander, Fredrik Es.w.^^s, f. 79; 09. Vaktmästare : Wortzelius, Karl Erik, f. 71; 07. Berzellus museet. Föreståndare: Hr Sjögren. Naturhistoriska Riksmuseet. Intendenter: Hr Nathorst, för samlingarna af ar- kegoniater och fossila växter, f. 50 ; 84; träffas 2—3 e. m. Hl- Théel, för samlingarna af lägre evertebrerade djur, f. 48; 92. Förste intendent, 08; träffas 10 — 11 f. m. Hr Holm, för de palseontologiska sam- lingarna, f. 53: 01; träffas 10 — 11 f. m. Hr Sjögren, för de mineralogiska sam- lingarna, f. 56; 01; träffas 1 — 3 e. m. Hr Sjöstedt. för de entomologiska samlingarna, f. 66; 02; träffas 12—2 e. m. Hr Lönnberg, för samlingarna af vertebrerade djur, f. 65; 04; träffas 10—^12 f. m. Lindman, Carl Axel Magnus, pro- fessor, för de botaniska samlin- garna, f. 56; 05; träffas 1 — 3 e. m. Hartman, Carl Vilhelm, professor, för de etnogratiska samlingarna, f. 62; 08, träffas 1—3 e. m. Amanuenser: Dahlstedt, Hugo, fll. d:r, vid botaniska afdeluingen, f. 56: 90. Flink, Gustae, fil. dr., assistent vid mineralogiska afdelningen, f. 49; 05. Konservatorer Vakant. Meyert, -John David, f. 84; 09. Vaktmästare: Söderholm, Johan, f. 36; 85. Bergström. Per, f. 82; 09, maskinist Statens meteorologiska centralanstalt. Föreståndare: Hr Hamberg, f. 47; 02; träffas 1 — 2 e. m. Amanuens: Hr Ekholm, f. 48; 02. 3 Jansson, Martin, fil. d:r, f. 68; (04) 07. Vaktmästare: Pettersson, Otto Vic- tor, f. 67; 01. Institutionsföreståndarues här ofvan angifna mottagningstid gäller för hvar- dagarne. LEDAMOTSFORTECKNING. 15 Akademiens fullmäktigre för Nobelstiftelsen, och deras suppleanter. Valda intill 1911 års slnt. Fitlhniiktic/e: Hr Åkerman. Hr Retzius. Hr SiDENBLADH. Hr Cedekblom. Hr Almstböm. Hr AuEiviLLius. Suppleanter Hr Théel. Hr Nordström. Hr Rosén. Hr Almquist. Akademiens Nobelkommittéer. Bar; iihr isg. 18 Föf fijsllc: Vald intill slutet af: 1 För kemi: Vald intill slutet af: Hr HlIiDEBRANDSSON. Hr Granqvist ordf. Hr Hasselberg. Hr Carlheim-Gyllensköld. Hr Arrhenius. 1910. 1911. 1912. 1913. Hr Widman. Hr Hammarsten, ordf. Hr Pettersson. Hr Klason. Hr SÖDERBAUM. 1910. 1911. 1912 1913. Sekreterare: Palm^ee, Knut Wilhelm, professor, f. 68: 00. Stnreg. 56. Akademiens Nobelinstitut. Afdelningen för fysikalisk kemi. Freskati, Experimentalfältet. * Inspektor: Universitetskanslern Hr Grefve F. C:son Wachtmeister. Föreståndare: Hr Arrhenius, f. 59; 05; träffas 11 — 12 f. m. Amanuens: Lunden, Harald, fil. d:r, docent vid Stockholms högskola, f. 78; 05. Vaktmästare: Lindby, Elof, f. 76; 05. 16 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. ■>> 26. Febr. 9. » 23. Mars 9. Ordinarie ärenden, soin skola förekomma vid akademiens sammankomster. Januari — December 1910. Jan. 12. Förslag till böndagar för år 1911; Edlundska belöningen utdelas; val af revisorer för granskning af akademiens och Stockholms hög- skolas rcäkenskaper; inkomna reseberättelser; gratifikation till af- komling af Linné; erinran om Söderströmska donationen. Val af ledamöter i de Letterstedtska kommittéerna. Förslag till stat för Bergianska stiftelsen. Letterstedtska prisen utdelas. 9. Fernerska, Lindbomska och Flormanska prisen, akademiens rese- understöd, anslaget till in.strumentmakeriernas uppmuntran samt .stipendier och understöd eller pris från Söderströmska fonden bort- gifvas. v 31. Akademiens högtidsdag. April 13. Val af preses; presidiets nedläggande. » 27. Revisionsberättelse för år 1909; val af Adelsköldska kommittén. Maj 11. Utskottsval; val af vice preses och inspektörer. » 25. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna. Juni 1. Kalendarium för år 1912 till k. kommerskollegium; reparations- förslag; tjänstledighets- och semesteransökningar. Sept. 14. Riksdagspetita; minnespenning till högtidsdagen; remiss af inkomna ansökningar till Regneils zoologiska gåfvomedel. Okt. 12. Val af ledamöter i Wallmarkska kommittén: remiss af inkomna ansökningar tiil Beskowska stipendiet (biol. vet.) » 26. Val af ledamot i den internationella akademiska kommittén för år 1910. Nov. 9. Val af ledamöter i Edlundska kommittén; remiss af ansökningar till Hahnska (fys.-mat.) stipendiet; förslag till stat för år 1911. » 23. Wallmarkska belöningen och Regneils zoologiska gåfvomedel bort- gifvas. Dec. 7. Beskowska stipendiet bortgifves; val af revisorer för Nordiska museet. Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2 — 3,4."i e. m. alla helgfria dagar under tiden den 1 september^ — 1 juni; 1 juni — 31 augusti endast mån- dagar kl. 12—2. Rikstel. 63 69. Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 11 — 3 e. m. under tiden den 1 september — 15 juni samt från den 16 juni — 31 augusti måndagar, onsdagar och lördagar kl. 11,30 — 2,30 e. m. Rikstel. 804. Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3 — 4 e. m. mellan den 1 september och den 31 maj; 1 juni— 31 augusti endast tisdagar kl. 3—4 e. m. Allm. tel. 185 40 ankn. Nobelkommittéernas sekreterare-expedition (Drottningg. 96) hålles öppen måndagar och torsdagar kl. 10 — 11 f. m. Rikstel. 63 69. Allm. tel. Brunkeberg 108. Kungl. Vetenskapsakademiens samman- komster år 1909. 1. Sammankomster för akademiens egna ärenden. Onsdagen den 13 januari. Närvarande: 39 ledamöter. Tillkännagafs, att akademiens svenske ledamot af 6 klas- sen f. d. professorn vid universitetet i Lund F. W. Chr. Areschoug samt hennes utländske ledamöter professor Al- bert Gaudry, af 7 klassen, och direktör Ernest Hamy, af 11 klassen, med döden afgått. Preses anmälde, att han å akademiens vägnar på hundra- årsdagen af framlidne professor Sven Lovén's födelse, den 6 januari 1909, nedlagt en krans å dennes graf. Vidare anmälde preses ett af Christian Loven, John Loven, Augusta Loven, Gustaf Retzius och Anna Retzius till akademien utfärdadt gåfvobref å 3,500 kronor, afsedda att utgöra en fond till bekostande af utdelning åt förtjänta zoologiska forskare af akademiens medalj öfver Loven m. m. Akademien beslöt mottaga gåfvan samt tillställa en hvar af gifv^arne ett exemplar i silfver af akademiens medalj öfver LovÉN. Preses framförde akademiens tack till den af gifvarne, som nu var närvarande, nämligen herr Retzius; och skulle tacksägelseskrifvelse afgå till de öfriga. Anmäldes och lades till handlingarna akademien för kän- nedom tillsända afskrifter af Kungl. Maj:ts nådiga bref till Kungl. Statskontoret dels af den 27 november 1908 angående inkomst- och utgiftsstat för hydrografiska byrån år 1909 med däri upptaget anslag till meteorologiska centralanstalten och dels af den 23 därpåföljde december angående anvisande af medel till spridande af stormvarningar år 1909. 18 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt akade- mien att yttra sig i anledning af friherre G. De Geer's framställning rörande dispositionen af de under 1908 års Spetsbergsexpedition hopbragta samlingar, hade på anmodan af sekreteraren akademiens sakkunnige ledamöter herrar Nat- HORST, Théel, Holm och Lönnberg afgifvit utlåtande i detta ärende. Detta utlåtande blef nu uppläst, och akademien be- slöt att afgifva därå grundadt underdånigt yttrande. Exekutivkommittén för den 11 internationella geologkon- gressen, afsedd att äga rum i Stockholm år 1910, hade hos Kungl. Maj: t gjort ansökan om anslag å 13,500 kronor för speciella vetenskapliga utredningar (kostnader för öfversätt- ning och korrekturläsning), förberedande af de allmänna dis- kussionsämnena och en polargeologisk utställning. Akademien, som anmodats yttra sig hilröfver, beslöt afgifva underdånigt utlåtande i öfveiensstämmelse med nu föredraget yttrande af hennes sakkunnige ledamöter herrar Törnebohm och Dahlgren. Sedan enligt ingånget ämbetsmeddelande Kungl. Maj:t den 18 december 1908 bifallit akademiens underdåniga ansö- kan af den 11 nästförutgångne november om anslag för det inom kvarteret Grönlandet Södra belägna forna hvalmu- seets iordningställande till provisoriskt förvaringsrum för naturhistoriska riksmuseets under Vanadisexpeditionen hop- bragta etnografiska samlingar, hade förvaltningsutskottet vid- tagit åtgärd för de ifrågavarande byggnadsarbetenas utförande, hvilket nu för akademien anmäldes. Akademien lät bero vid hvad sålunda förekommit. Efter det akademien den 7 december 1908 afgifvit under- dånigt utlåtande öfver hydrografiska byråns underdåniga fram- ställning angående användning för dess räkning af en del af ett för meteorologiska centralanstalten uppfördt anslag, näm- ligen 500 kronor för inspektioner, hade Kungl. Maj:t den 18 i samma månad fattat beslut öfver denna framställning. Härom ingånget ämbetsmeddelande, förut delgifvet förvalt- ningsutskottet, blef nu för akademien anmäldt, under tillkän- nagifvande, att beloppet ifråga redan blifvit i öfverensstäm- melse med Kungl. Maj:ts föreskrift utbetaladt. Herr Widmark redogjorde för förekomsten vid olika tider af närsynthet hos vissa högre svenska skolors lärjungar och framställde förklaring å det genom denna redogörelse åda- VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 19 galagda förhållande, att förekomsten under de sista decenni- erna väsentligt aftagit. I anledning af akademiens ansökan af den 3 juni 1908 angående landshöfdingen Daniel Tilas' och bergmästaren Gustaf Aron Lindbom's i bergmästarearkivet i Filipstad befintliga oljeporträtt, hade kungl. kommerskollegium i skrif- velse till akademien af den 24 december samma år förklarat sig icke hafva något att erinra däremot, att ifrågavarande porträtt öfverlämnades till akademien för att såsom deposi- tum tillsvidare af henne förvaras och vårdas, med villkor dock att akademien iklädde sig kostnaderna härför liksom äfven för porträttens förflyttning. Denna skrif velse blef nu anmäld, och på förslag af förvaltningsutskottet beslöt akade- mien att mottaga porträtten å erbjudna villkor. På förslag af förvaltningsutskottet beslöt akademien att till nådigt bifall förorda intendenten herr Holm's underdåniga ansökan om ersättning för mistade tjänstgöringspenningar för tiden den 15 juni till den 15 juli år 1908, under h vilken tid denne å utländsk ort varit verksam i och för sin intendents- befattning. Sekreteraren föredrog Adolf Fredriks församlings i Stock- holm å kyrkostämma den 30 november 1908 beslutade svar å akademiens framställning den 13 nästförutgångne maj rö- rande ett enligt Kungl. Maj:ts dom den 4 oktober 1906 å akade- miens fasta egendom. n:o 5 i kvarteret Grönlandet Norra i Stockholm hvilande servitut. På förslag af förvaltningsut- skottet beslöt akademien låta vid Stockholms rådstufvurätt anhängiggöra och utföra talan mot nämnda församling angå- ende upphäfvande utan eller mot ersättning af berörda ser- vitut. Sekreteraren anmälde en af presidenten för centralkom- missionen för hjärnforskning aflåten cirkulärskrifvelse med syfte att främja upprättandet af interakademiska hjärnforsk- ningsinstitut. På förslag af sin sakkunnige ledamot herr Retzius fann akademien denna skrifvelse icke för närvarande böra till någon hennes åtgärd föranleda. Anmäldes kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsaka- demiens godkännande af vetenskapsakademiens förslag till minnespenning år 1909. Sekreteraren föredrog skrifvelse från Stockholms stads hälsovårdsnämnd af den 11 december 1908 angående åtgärder 20 VETENSKArSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. med syfte att förekomma Brunnsvikens förorenande genom spillvatten från naturhistoriska riksmuseets blifvande byggna- der vid Freskati, och akademien beslöt att öfversända afskrift af berörda skrifvelse till öfverintendentsämbetet, som fått dessa byggnaders uppförande sig anförtrodt. Akademien godkände af astronomen afgifvet förslag till böndagar år 1910 och skulle detsamma underställas Kungl. Maj:t. Utrikes resestipendiaten å Söderströmska fonden doktor Fritz H:son Brock hade ingifvit en af tryckta bilagor m. ni. åtföljd reseberättelse, hvilken cirkulerat mellan 10 klassens herrar ledamöter, och blef nu berörda berättelse på denna klass' förslag af akademien godkänd. På förslag af förvaltningsutskottet tillerkände akademien Linnéättlingen fröken Marta Fougberg ett understöd af 100 kronor. Till revisorer för granskning af akademiens räkenskaper och förvaltning år 1908 valdes herrar Sahlin, Arrhenius och friherre De Geer, och till suppleanter för desse utsagos herrar Widmark och Brinell. Herr Rosén utsågs till revisor å akademiens vägnar för granskning af Stockholms högskolas räkenskaper och förvalt- ning år 1908. På förslag af vederbörande kommitté tillerkände akade- mien docenten vid Uppsala universitet doktor Th. Svedberg den för utdelning disponibla räntan å Edlundska donationen såsom understöd. Sekreteraren anmälde, att han beviljat intendenten vid naturhistoriska riksmuseets mineralogiska afdelning herr Sjö- gren tjänstledighet för sjukdoms skull för tiden fr. o. m. den 1 t. o. m. den 14 i denna månad och såsom vikarie un- der ledigheten förordnat doktor G. Flink. Professor Bror Yngve Sjöstedt invaldes till ledamot af akademiens 7 klass. Det i akademiens årsbok för år 1909 å sidan 70 näst sista stycket anmärkta ärende angående planscher till nedan- nämnda af handling af herr Bohlin blef, sedan denne förkla- rat sig åtnöjas med den af förvaltningsutskottet föreslagna förminskning af dessa, nu från vidare behandling afskrifvet. Till införande i akademiens skrifter godkändes följande afhandlingar: i akademiens Handlingar: »On the Galactic Sy- VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 21 stem witli regard to its structure, its origin and relations in space. With 4 figures in the text and 6 plates», af professor Karl Bohltn; i Arkiv för inatematik, astronomi och fysik: l:a »Undersök- ningar öfver stjärnhopen G. C. 341. 1. Fotografisk uppmät- ning», af docenten Erik Fagerholm; och 2:a »Die strenge Form des Bernoullischen Theorems», af professor C. V. L. Charlier; i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: »Ueber einen neuen Beweis fiir die körperliche Existenz der Molekiile», af docenten Th. Svedberg; i Arkiv för botanik: l:a »Zur Kenntnis der Blattmorpholo- gie der Bauhinien und verwandter Gattungen», af docenten Rob. E. Fries; och 2:a »Ueber einige Gasteromyceten aus Bo- livia und Argentinien», af densamme; i Acta Horti Bergiani: »I Bergielunds Botaniska Trädgård iakttagna Verbascumhvbrider, särskildt V. longifolium + spe- ciosum», af S. G:son Blomquist; samt i Arkiv för zoologi: l:a »Bidrag till kännedom om Sveriges Copeognather», af assistenten Alb. Tullgren; 2:a »Untersuch- ungen iiber die Entstehung der äusseren Genitalorgane und des Afters bei den Nagetieren.» 2 Abteilung», af filosofie licen- tiaten Lars Gabriel Andersson; och 3:e »Notes on Birds collected by mr Otto Bamberg in South Transbaicalia and Northern Mongolia», af professor Einar Lönnberg. Utgifna skrifter: akademiens Handlingar Band 43: 7 och 8 samt ny ledamotsförteckning. Skänker: af banktjänstemannen C. Bangert i Köpenhamn, till riksmuseet, åtskilliga fågelskinn från Grönland. Onsdagen den 27 januari. Närvarande: 41 ledamöter. Tillkännagafs, att akademiens utländske ledamot af 10 klassen f. d. professorn vid universitetet i Kristiania Thorkil Halvorsen Aschehoug med döden afgått. På förslag af sekreteraren beslöt akademien att i underd. utlåtande till bifall förorda intendenterna herrar Théels och Nathorsts ansökningar att för utrikes studieresa innevarande 22 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. år erhålla hvar sitt af de af 1907 års riksdag beviljade inten- dentsstipendier. Herr Dahlgren framlade för akademien' ett af honom förfat tadt, i Paris utgifvet större arbete med titel »Les rela- tions commerciales et maritimes entré la France et les cotes de rOcéan Pacifique (comtnencement du XVIII siécle). Tome premier. Le Commerce de la Mer du Sud jusqu' a la paix d'Utrecht». Herr Wittrock meddelade hufvudresultaten af sina studier öfver Stellaria media's biologi, systematik och nordiska benäm- ningar. Herr Sidenbladh redogjorde för »Sällsamma händelser» i Sverige med Finland under äldre tider enligt uppgifter, afgifna af prästerskapet på grund af föreskrifter i 1686 års kyrkolag och senare författningar samt samlade i statisti- ska centralbyråns arkiv. Herr Lönnberg lämnade meddelande om den bruna björ- nens variation, som visades vara mycket stor, men ej gåfve upphof till några olika raser. Anmäldes och godkändes Adelsköldska kommitténs i skrif- velse till akademien afgifna förslag att å nästa högtidsdag till mr Thomas Alva Edison utdela den Adelsköldska medal- jen såsom ett erkännande för hans uppfinningar af fonogra- fen och den elektriska glödlampan. Sekreteraren föredrog skrif velse af den 22 januari 1909 från den internationella kommissionen för undervisning i mate- matik med anhållan, att akademien behagade för Sverige utse en ledamot i nämnda kommission. Ärendet remitterades för yttrandes afgifvande till 1 och 2 klasserna. Sedan vederbörande sakkunnige sig yttrat i anledning af remiss den 14 dennes, godkände akademien följande resesti- pendiaters berättelser, nämligen berättelser af fil. lic. Torsten Lagerberg angående blombiologiska studier i Torneträsk-trak- tens fjällområde; af fil. kand. Thore C. E. Fries angående studier öfver laf vegetationen vid Torneträsk; af fil. kand. Gunnar Samuelsson angående studier af Archieracium-floran i öfre Dalarne; af fil. kand. J. V. Eriksson angående under- sökning af Bälinge mossars vegetation och utvecklingshistoria; af fil. d:r Richard Jungner angående studier öfver de föränd- ringar, som växterna undergå i följd af aphidernas angrepp; af Rudolf Söderberg om iakttagelser rörande fågellifvet i VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 23 Vänern; af lektor Einar Wahlgren rörande entomologiska studier på Öland; af assistenten Alb. Tullgren om iaktta- gelser rörande copeognather och aphider i Östergötland och Småland, och af fil. lic. Eric Mjöberg angående entomolo- giska studier i Stockholms skärgård. Till ledamöter i den större Letterstedtska kommittén ut- sagos herrar Phragmén, Rosén, Hasselberg, Klason, Dahl- gren, Nathorst, Théel, Retziijs, Åkerman, Törnebladh och H. HiLDEBRAND. Till ledamöter i den mindre Letterstedtska kommittén valdes herrar Théel, Nathorst, Söderbaum, Arrhenius och friherre De Geer. Till herrar ledamöters kännedom meddelades innehållet af ett af kungl. vetenskapsakademien i Turin uppgjordt »Pro- gramme du XVII Prix Bressa». Till införande i Arkiv för botanik godkändes efter behörig granskning »Ueber den floralen Syndimorphismus einiger Festuceen», af professor C. A. M. Lindman. Skänker: af H. M. Konungen, till riksmuseet, en upp- stoppad Nilkrokodil; af herr Jacob Lachman, Charlottenlund, med gåfvobref den 12 dennes till akademien öfverlämnade 25,000 kronor, afsedda att af intendenten för riksmuseets et- nografiska afdelning användas för ökning af dess samlingar under iakttagande däraf, att minst 15,000 kronor anslogos till anskaffande af samlingar och föremål från den nordame- rikanska kontinenten, och af h of stallmästaren m. m. och fru Johan Edvard Magnus Säger en porträttmedaljong af akademiens framlidne ledamot Bengt Fries; och skulle tack- sägelsebref aflåtas till herr Lachman samt herr och fru Säger. Onsdagen den lO februari. Närvarande: 33 ledamöter. Skänker: Sedan Dalai Lama genom svenska beskickningen i Peking tillsändt Hans Majestät Konungen en »katag», hade Hans Majestät genom kungl. utrikesdepartementet öfverläm- nat denna katag till akademien för att tillställas natur- historiska riksmuseets etnografiska afdelning. Katagen upp- 24 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. visades nu inför akademien och mottogs af den etnografiska afdelningens intendent. Tillika upplästes en af kungl. utrikes- departementet till akademien af låten skrif velse i ärendet och en därvid fogad afskrift af legationssekreteraren F. Cronholms redogörelse för omständigheterna vid katagensöfverlämnande till beskickningen. Med anledning däraf, att 100-årsdagen af Darwins födelse skulle infalla fredagen den 12 februari 1909, lämnade herr Théel en kort redogörelse för Darwins lif och vetenskapliga betydelse. Akademien beslöt på förslag af herr Théel att af låta lyckönskningstelegram till Darwins familj, Royal Society, Linnean Society och universitetet i Cambridge. Herr friherre De Geer redogjorde för innehållet i af honom granskade reseberättelser af studeranden vid Stockholms hög- skola Carl Carlzon, filosofie licentiaten Helge Nelson och lektor P. J. Holmquist, hvilka med understöd af akademien — den sistnämnde såsom Hahnsk stipendiat — gjort veten- skapliga undersökningar, Carlzon angående isdelarens läge i Jämtland, Nelson angående fluvioglaciala randbildningar i åtskilliga delar af riket och Holmquist angående öfverskjut- ningar af äldre berglager öfver yngre i fjällområdet vid Torne träsk. Berättelserna godkändes. Sekreteraren anmälde och akademien godkände det — af förvaltningsutskottet tillstyrkta — härvid fogade^ förslag till stat år 1909 för Bergianska stiftelsen; och skulle besparade 920 kronor 35 öre öfverföras till reservfonden. På förslag af förvalningsutskottet, som anmodats afgifva yttrande, beslöt akademien i anledning af mottagna inbjud- ningar till universitetets i Geneve 350 års jubileum den 7 — 10 juli 1909 och universitetets i Leipzig 500 års jubileum den 28 — 30 i samma månad att låta sig representera vid dessa jubileer genom någon sin ledamot, som framdeles skulle utses, samt att låta utföra lyckönskningsadresser. Efter föredragning af en från intendenten Hartman in- kommen skrifvelse samt förvaltningsutskottets däröfver afgifna yttrande beslöt akademien i öfverensstämmelse med hvad ut- skottet hemställt att hos Kungl. Maj:t göra anhållan om föl- jande anslag för flyttning af den etnografiska afdelningens Vanadissamling från huset n:o 30 vid Kungsgatan till huset ' Se sid. 80. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 25 n:o 15 vid Holländaregatan (»gamla hvalmuseet»), nämligen 3,000 kronor för själfva flyttningen enligt ett af vaktmästaren TÖRNBLOM afgifvet kostnadsförslag, 983 kronor för isärtagning och återsammansättande af skåp m. m. enligt ett af firman Karl Kleiner afgifvet kostnadsförslag, 500 kronor till an- skaffande af 20 iföljd af den nya lokalens beskaffenhet nöd- vändiga förvaringskistor, 1,500 kronor för vetenskapligt biträde åt intendenten vid samlingarnes flyttning och installering samt 517 kronor för diverse snickeriarbeten för de flyttade samlingarnes uppsättande äfvensom för oförutsedda utgifter. Sedan det befunnits, att afslutandet af det af akademien utgifna vetenskapliga arbetet angående herr Sjöstetds Kili- mandjaro-Meruexpedition skulle draga en kostnad af minst 13,000 kronor utöfver redan beviljade anslag å tillhopa 15,000 kronor, som redan öfverskridits med 124 kronor 57 öre, hade herr Sjöstedt i skrifvelse till akademien hemställt till henne att för undvikande af ytterligare kostnader och till förekom- mande af utgifningens delning mellan två utgifvare öfver- lämna hela upplagan af den redan färdiga delen af verket till en enskild förläggare, som åtoge sig förlaget af den åter- stående delen och utfäste sig att kostnadsfritt lämna dels 1 10 exemplar af verket till akademien och dels det af akade- mien utlofvade antal exemplar till författarne och herr Sjö- STEDTS expedition. Efter det herr Sjöstedt vidare anmält., att aktiebolaget P. Palmquist vore villigt att öfvertaga utgifningen på dessa villkor, hade på förvaltningsutskottets anmodan sekreteraren i samråd med herr Sjöstedt och ombudsmannen uppgjort förslag till kontrakt med detta bolag i angifna syfte, hvilket förslag genom herr Sjöstedt delgifvits bolaget och, enligt hvad nu meddelades, af detta befunnits antagligt. Herr Sjöstedts skrifvelse till akademien och kontrakts- förslaget blefvo nu föredragna, och akademien beslöt på hem- ställan af förvaltningsutskottet att för sin del antaga detta förslag och uppdrog åt sin preses och sin sekreterare att å akademiens vägnar underteckna det samma, hvarefter det skulle föreläggas bolaget till underskrift. På förslag af förvaltningsutskottet biföll akademien en ansökan af herr Carlheim-Gyllen sköld att få för 150 kro- nor köpa en den fysiska institutionen tillhörig, för densamma oanvändbar magnetisk reseteodolit. 26 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Behållningen för år 1908 ä Letterstedtska förvaltningsmed- len disponerades. Till införande i akademiens skrifter godkändes följande af handlingar : i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: l:a »Photo- graphische Ausmessung des Sternhaufens Messier 37», af fi- losofie licentiaten J. O. Nordlund; 2:a »Sur Textension de la méthode d'intégration de Riemann», af professor E. Holmgren; 3:e »Der schwedische Kalender seit dem Jahr 1700», af lektor Arvid Lindhagen; 4:e »Sur une généralisa- tion de la fonction gamma, II», af direktör Frans de Brun; 5:e »Sur une généralisation des fonctions sigma, VI», af direk- tör Frans de Brun; och 6:e »Sur les points singuliers des systémes d'éqvations différentielles. (Fremiére partie)», af pro- fessor Ivar Bendixson. i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: l:a »Experimen- telie Studien iiber ein neues Gleichgewichtssystem : Kolloiden Schwefel + Kristalloidlösung. Erste Mitteilung», af docenten Th. Svedberg ; 2:a »Zur Kenntnis der Assimilationsvor- gänge. III», af professor Hans Euler; och 3:e »Ueber die Reindarstellung und die chemiscbe Konstitution einer Oxy- dase», af professor H. Euler och Ivan Bolin; samt i Arkiv för botanik: »Nordamerikanische Siisswasseralgen» af doktor O. Borge. Utgifna skrifter: Arkiv för matematik, astronomi och fy- sik Band 5 hcäftet 1—2. Skänker: af grosshandlaren Ernst Nordström och f. d. öfverkontrollören P. G. Boren, till naturhistoriska riksmuseet, skandinaviska herbarier. Akademien beslöt att till hvardera af dessa gifvare öfverlämna ett exemplar i silfver af den större Linnéme- daljen. Onsdagen den 24 februari. Närvarande: 26 ledamöter. Anmäldes, att akademiens utländske ledamot af 4 klas- sen f. d. professorn i kemi vid universitetet i Köpenhamn Julius Thomsen med döden afgått. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 27 Kungl. ecklesiastikdepartementet hade för utlåtandes afgifvande till akademien remitterat en af ett engelskt cir- kulär åtföljd ansökan från kungl. utrikesdepartementet om upplysning för Society of Arts i London om de svenska per- soner, livilka till följd af utmärkta förtjänster om konst, industri eller handel kunde anses förtjänta att mottaga den af nämnda sällskap utdelade Albertmedaljen. På förslag af sin 9 klass, hvars yttrande inhämtats, beslöt akademien att meddela det svar, att akademien funne sin ledamot herr De Laval's uppfinningar af separatorn och turbinen göra honom förtjänt af nämnda medalj. Sekreteraren anmälde dels remisser från kungl. ecklesia- stikdepartementet af en inbjudning till Sverige att sända ombud till den sjunde internationella kongressen för tilläm- pad kemi, hvilken skulle äga rum i London den 27 maj — den 2 juni 1909, och dels yttrande i anledning af remissen af akademiens sakkunnige ledamöter herrar Klason och Ek- strand, hvilka uttalat sig tillstyrkande. Akademien beslöt att aflåta svar till departementet i överensstämmelse med de sakkunniges yttrande. Anmäldes Kungl. Maj:ts akademien i af skrift delgifna nådiga bref till kungl. statskontoret den 5 februari 1909, enligt hvilket Kungl. Maj:t på tillstyrkande af akademien tilldelat hvardera af intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum herrar Nathorst och Thébl reseunderstöd med 735 kr. för att bereda dem tillfälle, herr Nathorst att i England och Skottland idka studier vid vissa därvarande museer rörande deras inredning m. m. äfvensom därstädes förvarade samlingar af växtfossil samt att besöka några af dessa länders vikti- gare fyndorter för växtfossil, och herr Théel att dels vid de stora naturhistoriska museerna i London och Berlin äfven- som vid några mindre tyska museer idka vetenskapliga stu- dier och taga kännedom om nyare anordningar beträffande utställning af för allmänheten afsedda åskådningssamlingar, dels ock för riksmuseum inleda förbindelser för förvärfvandet af naturföremål. Herr Retzius lämnade meddelande om de senaste märk- liga fynden af människoskeletter från den äldsta stenåldern i Frankrike och Tyskland samt förevisade gipsafgjutningar och fotografier af dessa fynd. Herr Lönnberg visade en svart varietet af hare, skjuten vid Nybro i Kalmar län. 28 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Sekreteraren anmälde cirkulärskrifvelse från Academia Reale dei Lincei i Rom rörande den internationella akade- miska associationen, utvisande, att dess kommitté skulle sam- manträda i Rom den 1 — den 3 juni 1909. Denna skrifvelse, hvaraf akademiens ombud i nämnda association herr Retzius redan tagit del, lades till handlingarna i af vaktan på inför- väntadt meddelande om arbetsordningen vid berörda sam- manträde. Föredrogs skrifvelse, hvarmed bergmästaren P. Öberg öfverlämnat de två oljeporträtt, af landshöfdingen Tilas och bergmästaren Lindbom, om hvilka förmäles här ofvan under den 13 januari. Akademien beslöt att anhålla om kungl. kommerskollegii tillstånd att låta restaurera Lindboms por- trätt. Sekreteraren anmälde skrifvelse från föreståndaren för den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala med för- frågan, huruvida akademien, på hvars förslag statsanslag lämnats för anställande vid denna institution af en assistent för den internationella solarforskningen, hade något att erinra däremot, att denna befattning tillsattes i öfverens- stämmelse med de för universitetet gällande föreskrifter, nämligen på förslag af bemälde föreståndare af det mindre akademiska konsistoriet. Akademien beslöt meddela det svar, att från hennes sida ej vore något att häremot erinra. En den 12 februari ankommen inbjudning till akademien att deltaga i vetenskapsakademiens i New-York Darwinfest samma dag anmäldes och lades till handlingarne. Det Letterstedtska priset för utmärkt orginalarbete inom vetenskapens, litteraturens eller konstens område m. m. tillde- lades akademiens ledamöter herr x^nnerstedt såsom författare af »Uppsala universitets historia, del II», och herr Nordstedt såsom författare till det under år 1908 utkomna supplementet till hans tidigare utgifna »Index desmidiacearum». Priset skulle delas lika mellan de bägge pristagarne. Letterstedtska priset för utmärkt öfversättning af förtjänstfullt arbete tillerkändes lektor Erland Lagerlöf såsom öfversättare af Homeros Odyssée. Räntan å Letterstedtska fonden för särskildt maktpå- liggande vetenskaphga undersökningar ställdes till professor Gerhard Holms förfogande för studier angående Cephalo- poderna och Graptoliterna inom Ölands Orthocerkalk. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 29 På därom framställd begäran erhöll andre konservatorn vid naturhistoriska riksmuseets vertebratafdelning Carl Olof Erik Sörling af sked från denna befattning fr. o. m. den 1 juli 1909; och till hans efterträdare utsågs på förslag af vederbörande institutionsföreståndare konservatorn vid Muse- um of the Brooklyn Institute of Arts and Sciences Lars E. Ericson. Till införande i akademiens skrifter godkändes följande afhandligar: ' i Akademiens handlmgar: »Cytologische und morpholo- gische Studien an Drosera longifoliaXrotundifolia», af docen- ten O. Rosenberg; i Arkiv för botariik: »tJber Kleistogamie bei Argyrolobium andrewsianum Steudel», af docenten Rob. E. Fries; och i Arkiv för zoologi: l:a »Contributions to the knovvledge of the Anatomy of the Ruminants», af professor Einar Lönn- berg; och 2:a »Untersuchungen iiber die Entstehung der äusse- ren Genitalorgane und des Afters bei den Nagetieren. Dritte Abteilung», af adjunkten Lars Gabriel Andersson. Utgifven skrift: Akademens handligar, Band 43 n:o 9. Skänker, dels böcker, bl. a. från Doct. Prof. Pietro Pal- LADiNO, Genua, — att förteckna i årsboken — och dels af Linnean Societv i London ett exemplar i brons af dess Darwin- Wallacemedalj samt — till naturhistoriska riksmuseet — af Hans Majestät Konungen diverse horn af kronhjort, dofhjort och älg och af fiskeriinspektören A. Sandman i Hälsingfors 21 stycken utterkranier. Tacksägelsebref skulle afgå till Linnean Soc]et3^ Onsdagen den 10 mars. Närvarande: 33 ledamöter. Sekreteraren anmälde Kungl. Maj:ts akademien i af skrift delgifna nådiga bref till kungl. statskontoret den 19 februari 1909, enligt hvilket Kungl. Majit bifallit en af akademien den 10 i samma månad tillstyrkt underdånig ansökan af intenden- ten vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för palgeonto- logiska samlingar herr Holm, att ersättning måtte tilldelas 30 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK 1910. honom för de tjänstgöringspenningar, om hvilka han gått miste därigenom att ]ian fr. o. m. den 15 juni till den 15 juli 1908 begagnat tjänstledighet för att, hufvudsakligen å utländska orter, förkofra dessa samlingar. Som Kungl, Maj:t8 beslut redan delgifvits sökanden, lades brefvet till handlingarne. Kungl. ecklesiastikdepartementet hade för yttrandes af- gifvande till akademien remitterat en af den 9 internationella kongressen i geografi utgifven tryckt skrift om de af den- samma fattade beslut och gjorda uttalanden, och akademien hade den 27 januari 1909 anmodat sina sakkunnige ledamö- ter herrar Nathorst, Dahlgren och friherre De Geer att till henne inkomma med utlåtande i detta ärende. Sedan dessa fullgjort nämnda uppdrag, blef deras yttrande nu före- draget, och akademien beslöt att aflåta därå grnndadt svar till kungl. ecklesiastikdepartementet. Kungl. landtförsvarsdepartementet hade med skrifvelse den 27 februari 1909 för intagande i 1910 års almanacka till akademien öfversändt en skrifven uppsats med titel: »Upp- gifter om volontärinstitutionen.» Efter yttrande af sekrete- raren medgaf nu akademien uppsatsens införande, hvarom almanackans redaktion skulle underrättas. Herr Nathorst lämnade en kort redogörelse för sven- skarnes forskningsfärder till Spetsbergen 1758 — 1908, hvaröf- ver han tillsammans med herr friherre De Geer och pro- fessor J. G. Andersson nyligen publicerat ett arbete under titeln »Swedish Explorations in Spetsbergen 1758 — 1908», af hvilket arbete framginge, att Sverige offrat minst 2 millioner kronor på Spetsbergens utforskning och publicerandet af de därvid vunna resultaten. Herr Ekholm meddelade, att han gjort en undersökning angående väderleksförhållandena den 24 maj^ — 10 juni under en tid af 50 år och därvid funnit, att den 3 juni, hvilken ifrågasatts som dag för Nobelprisens utdelning, vore att anse som en »bemärkelsedag» livad vackert väder beträffar. Sekreteraren upplyste, att enligt ingången ämbetsskrif- velse af den 6 mars 1909 kungl. ecklesiastikdepartementet till kungl. utrikesdepartementet öfverlämnat akademiens utlå- tande den 24 februari 1909 i anledning af den af Society of Arts i London framställda begäran om upplysning angå- ende de svenskar, som kunde anses förtjänta att utmärkas med nämnda sällskaps Albertmedalj. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 31 Kamreraren hade till förvaltningsutskottet aflämnat 1908 års afslutade räkenskaper för akademien och henne un- derlydande institutioner. Akademien lät bero vid att hen- nes räkenskaper öfverlämnats till siffergranskare för att därefter delgifvas vederbörande revisorer. Sekreteraren meddelade, att den nitiske främjaren af aka- demiens Berzelius-museum f. d. assistenten G. Lindström aflämnat af honom upprättadt inventarium och räken- skapsbok (åren 1897 — 1908) för nämnda museum med förteck- ning öfver de donatorer, som lämnat medel till utgifternas bestridande. Vidare meddelade sekreteraren, att förvalt- ningsutskottet föresloge akademien att såsom ett uttryck af tacksamhet för f. d. assistenten Lindströms utmärkta för- tjänster om nämnda museum låta till honom utanordna 500 kronor. Akademien godkände utskottets förslag och skulle medlen utgå af anslaget för oförutsedda utgifter. Sekreteraren anmälde, att Arnbergska kommittén tiller- känt doktor Jos. Muller det Arnbergska priset förarbetet: »Fattigvården i Stockholm från äldre tider till nyare tid jämte beskrifning af Stockholms stads arbetsinrättningar med anled- ning af den nya arbetsinrättningens fullbordan, en historisk öfversikt.» På förslag af förvaltningsutskottet beslöt akademien att af artisten Axel Ekblom inköpa en af denne till akademien hemb juden akvarell med motiv från platsen för naturhisto- riska riksmuseets blifvande byggnader vid Freskati. På förslag af 1 och 2 klasserna tilldelade akademien dok- tor Gösta Bucht det FemersJca 'priset för afhandlingen »Ueber die Wurzeln der primitiven metazyklischen Gleichungen von Primzahlpotensgrad», intagen i Arkiv för matematik, astro- nomi och fysik år 1908. På förslag af 3 och 4 klasserna tilldelade akademien ingenjörerna Evert Norlin och Gust. v. Heidenstam hvar- dera en årsränta (för åren 1907 och 1908) af Lindbomska fon- den såsom belöning för deras andel i den af professor Peter Klason och dem författade afhandlingen »Teoretiska under- sökningar rörande kolning af ved, 1 och 2», intagen i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi år 1908. På förslag af 7 och 8 klasserna tilldelade akademien pro- fessorn doktor M. Ramström den Flormanska belöningen för afhandlingen »Anatomisehe und experimentelleUntersuchungen 32 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. iiber die lamellösen Nervenendkörperchen im Peritoneum parietale des Mensclien.» På förslag af 5, 6 och 7 klasserna, beslöt akademien att af anslaget för understöd till inrikes resor för naturvetenskap- lig forskning tilldela: med. lic, fil. kand. Paul Rosenius för studier öfver svenska fåglarnes fortplantningshistoria 200 kr.; amanuensen Wilhelm Björk för undersökningar öfver fortplantningen hos vissa fiskar 150 kr,; fil. kand. Ivar Sefve för undersökningar af bergsbäcksfaunan i Sveriges sydligaste fjälltrakter 150 kr.; fil. kand. Hugo Oldevig för under- sökning af västkustens Amfipodfauna 150 kr.; fil. kand. David Nilsson för studier angående nervsystemet hos fam. Amphictenidse 100 kr.; adjunkten Karl B. Nordström för växtgeografiska studier på Hunnoberg och Billingen 125 kr.; docenten Rob. E. Fries för botaniska studier i Torne lapp- mark 175 kr.; fil. lic. Torsten Lagerberg för växtgeogra- fiska undersökningar norr om Torne träsk 175 kr.; docenten Harald Kylin för studier af de svenska sötvattensfloride- erna 175 kr.; amanuensen Erik Lundström för undersök- ningar af Rosavegetationen i Ytter Enhörna socken 100 kr.; fil. kand. Walter Kaudern för grottundersökningar i nord- östra Skåne 200 kr. ; fil kand. Kjell Eriksson för under- sökningar af isdämda sjöars i Jämtland strandlinjer 200 kr.; och studeranden Hans W^:son Ahlman för undersökningar angående hvarfviga leran öster om Billingen 100 kronor. På förslag af 10 klassen fann akademien skäligt att af de å C. C. Söderströms fofid för främjande af den nationaleko- nomiska vetenskapen nu för utdelning tillgängliga medel till- dela juris doktor Fritz H:son Brook stipendium å 2000 kr. för studier vid biblioteken, eventuellt äfven universitetet, i Paris af modern finansteori och de större kulturstaternas skattelagstiftning, filosofie doktorn Erik Sjöstrand 500 kr. såsom belöning för arbetet »Mynt och bankpolitik under hatt- väldet 1738 — 1764» och 400 kr. såsom understöd för en på- börjad större utredning rörande centralbankens funktioner, och filosofie licentiaten N. Flygare 550 kronors understöd för utredning af våra skogsbärs, i främsta rummet lingonens, betydelse för landets nationalekonomi. På förslag af vederbörande inspektörer herrar Rosén och Lindstedt beslöt akademien, att tillgängligt anslag för instru- mentmakeriernas uppmuntran skulle lika fördelas mellan in- strumentmakarne G. Sörensen och G. Rose. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 33 En skrif velse från litteratören Thure Lindqwist angå- ende slagruta för upptäckande af vattenåder remitterades till herrar Törnebohm och friherre De Geer. Sekreteraren anmälde en af professer J. G. Andersson till akademien insänd p. m. rörande den utställning, som vore afsedd att äga rum i samband med 11 internationella geolog- kongressen, år 1910 i Stockholm. Sedan det blifvit upplyst, att likalydande p. m. tillställts naturhistoriska riksmuseets ve- derbörande intendenter, förklarade akademien detta ärendes- vidare behandling af akademien vara beroende af anmälan från bemälde intendenter. Sekreteraren anmälde skrifvelse från kungl. vetenskaps- societeten i Uppsala, hvarmed i flera exemplar öfversändts tryckt cirkulär angående ämnen och villkor vid en af societe- ten anordnad täflan om Linnépris år 1910 m. m. Akademien förordnade, att cirkulären skulle genom sekreterarens försorg utdelas till de henne underlydande institutioner, för hvilka de vore af intresse, samt i mån af tillgång till öfrige intres- serade. Invaldes å svenskt rum i 6 klassen professorn i botanik vid Stockolms högskola doktor Nils Gustaf Lagerheim samt å utländskt rum i 7 klassen kuratorn vid den palseontologiska vertebratafdelningen vid American Museum of natural history i Newyork, professorn vid Columbiauniversitetet i samma stad doktor Henry Fairfield Osborn. Till införande i akademiens skrifter godkändes följande afhandlingar : i Akademiens handlingar: l:a) »Ueber die Gattung Nilsso- nia Brogn, mit besonderer Beriicksichtigung schwedischer Arten» af professor A. G. Nathorst och 2:a) »Zur Morpholo- gie der skandinavischen Schmetterlingseier» af medicine licen- tiaten John Peyron; i Arkiv för matematik, astronomi och fysik : »Sur les points singuliers des systémes d'éqvations differentielles. Deuxiéme partie» af professor Ivar Bendixson; i Arkiv för kemi, ynineralogi och geologi: »Uber einen neuen Beweis fiir die körperliche Existenz der Molekiile. Zweite Mitteilung» af docenten Th. Svedberg; i Arkiv för botanik: l:a) »Weitere Studien iiber die Kallus- krankheit des Himbeerstrauches» af assistenten Thorild Wulff och 2:a) »Medelpads Hieracia vulgata Fr., nya former Vftenskap.<:n/i-fide»iien.. Strömholm och Th. Svedberg; i Arkiv för botanik: »Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis och Matricaria discoidea De», af medicine licenti- aten Selim Birger; i Arkiv för zoologi: l:a »Contributions towards the meta- morphosis and biology af Orchestes populi, O. fagi and O. quer- cus», af docenten Ivar Trägårdh; och 2:a »Om spermiernas form hos de antropoida aporna», af professor Gustaf Retzius. Utgifna skrifter: Arkiv för kemi, mineralogi och geologi baud 3, h. 3; Arkiv för zoologi band 5, h. 4; Vetenskapsaka- demiens årsbok för år 1909; Lefnadsteckningar band 4, h. 4; Meteorologiska Iakttagelser i Sverige, band 50, jämte Bihang 1. Skänker: ett originalbref från Berzelius till baron Carl af Wetterstedt, skänkt af professor S. Arrhenius, samt biogra- fiska anteckningar af framlidne professorn vid Lunds univer- sitet Carl Fredrik Fallen (f 1830) om åtskilliga i Lund m. fl. orter bosatta personer, h vilka anteckningar blifvit in- lösta af professor C Retzius, som nu förärade dem till aka- demien. Af änkefru Sofia Elworth en fotografi af en henne tillhörig miniatyrmålning, föreställande John Ericson och signerad Way, London 1824. 60 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Onsdagen den 27 oktober. Närvarande: 35 ledamöter. Herr Nathorst öfverlämnade å Oberbergrat professor R. Becks i Freiberg (Sachsen) vägnar ett exemplar af den- nes nyss utgifna tredje upplaga af »Lehre von den Erzlager- stätten», däri älven Sveriges malmer vinna beaktande; för hvilken gåfva tacksägelseskrifvelse från akademien skulle afgå. Han redogjorde därefter för sin resa i England sommaren 1909 samt för sina på grund af en därvid gjord upptäckt företagna undersökningar medelst kemisk metod af släktet Williamsonia; hvarjämte han förevisade en under berörda resa af honom för naturhistoriska riksmuseums räkning mot- tagen gåfva af doktor W. Carruthers i London, nämligen en värdefull samling slipprof af växtförsteningar. Akademien beslöt att såsom ett uttryck af sin tacksamhet för gåfvan till riksmuseet tilldela doktor Carruthers sin äldre Linné- medalj i guld. Herr Lönnberg visade ett par af den blåa paradisfågeln (Paradisornis Rudolphi) från Nya Guinea samt en ny art ödla, Tupinambis Duséni Lönnb., och en ny art löfgroda, Nototrema microdiscus, L. G. Andersson, båda hemsända från Paranå af d:r P. Dusen. Herr Cederblom redogjorde med ledning af inkommen berättelse för 1901 års stipendiat å Letterstedtska fonden för utrikes resor ingenjör Erik Delins iakttagelser och rön vid studium af skeppsbyggeriet i Nordamerikas förenta stater. Reseberättelsen blef på herr Cederbloms hemställan god- känd. Byggnadskommittén anmälde för vinnande af akademiens godkännande sitt den 20 oktober 1909 träffade beslut rörande läget af blifvande byggnad för akademiens sessionsrum och bibliotek m. m. vid Lilla Freskati; och arkitekten A. Ander- berg redogjorde under förevisande af plan- och sektionsrit- ningar m. m. för de omständigheter, som inverkade vid bedö- mandet af frågan om denna byggnads lämpligaste läge. Sedan öfverläggning ägt rum, blef ärendets vidare behandling j)å herr Retzii begäran uppskjuten till en senare sammankomst- Sekreteraren föredrog förvaltningsutskottets protokoll den 22 oktober 1909 vid handläggning af ärendet angående VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 61 ifrågasatta ändringar af akademiens lönestat med mera, som därmed äger sammanhang. Hvad utskottet föreslagit blef provisoriskt godkändt med vissa ändringar och tillägg. Till kungl. vetenskapsakademiens i Stockholm represen- tant i den internationella associationens af akademier per- manenta kommitté år 1910 utsågs herr professor Gustaf Retzius. Med anledning af remiss från kungl. ecklesiastikdeparte- mentet hade akademien anmodat herrar Arrhenius och Granquist att till henne inkomma med utlåtande öfver en i skrifvelse från kungl. utrikesdepartementet oraförmäld, af belgiska regeringen genom dess härvarande minister till sven- ska regeringen ställd inbjudan att låta sig officiellt represen- teras vid en internationell kongress för radiologi och elektri- citet, afsedd att hållas i Bryssel år 1910. Det infordrade utlåtandet, som nu inkommit, upplästes, och akademien beslöt att i skrifvelse till kungl. ecklesiastikdepartementet åberopa det såsom eget yttrande samt tillika föreslå herr Arrhenius såsom representant för Sverige vid kongressen. Sekreteraren meddelade, att samtliga å naturhistoriska riksmuseums stat upptagna intendenter samt föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt inom föreskrifven tid till akademien ingifvit i behörig ordning uppställda an- mälningar om sitt tillträde till den fastställda nya aflönings- staten. Och skulle dessa med underdånig skrifvelse öfversändas till Kungl. Maj:t. Godkändes för införande: i Akademiens Handlingar: »Stichocotyle nephropis J. T. CuNNiNGHAM, ciu abcrranter Trematode der Digenenfamilie Aspidogastridse», af docenten Teodor Odhner; i Arkiv för botanik: »Växtgeografiska undersökningar i Råne socken af Norrbottens län», af lektor A. Heintze; samt i Arkiv för zoologi: »A new Lizard and a new frog from Paranå», af professor Einar Lönnberg och doktor L. G. Andersson. Utgifna skrifter: Akademiens Handlingar, band 45 n:o 1; Arkiv för botanik, band 9, haft. 1. Mottogs notifikation af internationell kongress för bergs- handteringen m. m. den 20 — 23 juni 1910 i Diisseldorf och internationell amerikanist-kongress den 16 — 21 maj 1910 i Buenos Aires. 62 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Onsdagen den 10 november. Närvarande: 21 ledamöter. Sedan akademiens sakkunnige ledamöter herrar Rosén^ och Hasselberg tillstyrkt en genom nådig remiss till akade- mien för yttrandes afgifvande öfverlämnad ansökan om ett statsanslag år 1911 af 3,000 kronor för utgifvande af Acta Mathematica, blef na denna skrif velse föredragen, och aka- demien beslöt att åberopa densamma som eget underdånigt utlåtande. Anmäldes protokollsutdrag, enligt h vilket kungl. vitter- hets-, hjstorie- och antikvitetsakademien godkänt af akade- mien gjordt förslag till minnespenning år 1910 öfver statsrådet friherre Gudmund Göran Adlerbeth, så lydande: Ätsidan: I fältet: Adlerbeths bröstbild. Omskrift: G. G. Adlerbeth Liber Baro Cons. Regn. Nederst: N. 1751 O. 1818. Frånsidan: I fältet: På ett altare en flammande eld. Omskrift: Deorsum numquam. I afskärningen: Socio meritissimo Reg. Acad. Scient. Suec. MCMX. Föredrogs en af föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt gjord, af denna anstalts inspektörer tillstyrkt ansökan till akademien, att hon behagade hos Kungl. Maj: t anhålla om nådig proposition till 1910 års Riksdag af ett anslag å 16,700 kronor år 1911 för de till den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten hörande observationer,, hvilka skola utföras af den meteorologiska centralanstalten. Akademien beslöt göra dylik underdånig framställning. Anmäldes, att kungl. domänstyrelsen uppdragit åt byrå- cheferna Giöbel och friherre Hermelin att i samråd med akademiens delegerade upprätta förslag till de närmare be- stämmelser ifråga om vissa nationalparkers förvaltning, som kunde finnas erforderliga. Akademien mottog inbjudning att genom representant deltaga i invigningen af Stockholms högskolas nya byggnad VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. öS den 6 december 1909 och utsåg till representant sin preses herr H. Hildebrand. Anmäldes af förvaltningsutskottet öfverlämnade förslag till stat år 1910 för akademien, naturhistoriska riksmuseet och statens meteorologiska centralanstalt samt förteckning öfver särskilda statsanslag, och förklarades statsförslagen hvilande till senare sammankomst. Sekreteraren anmälde i rätt tid inkomna ansökningar till' Letterstedtska resestipendierna, hvilka i år skulle utdelas af vetenskapsakademien till personer, som ägnat sig åt teoretiskt studium af naturvetenskaperna. Till ledamöter i kommittén för afgifvande af förslag till bortgifvande af de Letterstedtska resestipendierna utsagos herrar Théel, Nathorst, Rosén, Hasselberg och Eriksson. Intendenten vid naturhistoriska riksmuseet herr Lönn- berg, som förordnats att såsom rådgifvare och sakkunnig biträda vid skiljedomstolens i renbetesfrågan förhandlingar, erhöll på begäran tjänstledighet från intendentsbefattningen från och med den 14 november 1909 tillsvidare under så lång tid, som erfordrades f(»r detta uppdrags fullgörande; och förordnades herr Théel att under ledigheten förestå jämt& egen afdelning af riksmuseet tillika herr Lönnbergs. Inkomna ansökningar till Wahlbergska resestipendiet remitterades för yttrandes afgifvande till 6, 7 och S klas- serna . Inkommen ansökan till Edlundska belöningen remittera- des till Edlundska kommittén. Till medlemmar af denna utsagos herrar Phragmén, Rosén, Hasselberg, Klason och Arrhenius. Ansökningar om understöd från Hahnska donationsmed- len remitterades till 6 och 7 klasserna för yttrandes afgif- vande. I anledning af framställning af målsmännen för natur- historiska riksmuseets vertebratafdelning beslöt akademien att i underdånig skrif velse anhålla, att, enär det vore omöj- ligt för närvarande att för förste-konservators befattningen vinna fullt kompetent och lämplig person, förste-konserva- torslönen måtte få fr. o. m. den 1 november 1909 till dess platsen kunde med ordinarie innehafvare besättas eller åtmin- stone till den 1 november 1910 stå till vertebrataf delningens förfogande för aflönande af tillfälliga biträden. 64 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. IDIO. Godkändes till införande: i Akademiens handlingar: »Paläobotanische Mitteilungen. 8.», af professor A. G. Nathorst; samt i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: »Sur le mouve- ment d'un solide autour d'un point fixe», af direktör Frans De Brun. Utgifven skrift: Akademiens Handlingar. Band 44. Anmäldes af föreståndaren för Kristinebergs zoologiska station insänd afskrift af stationens dagbok för år 1908. Onsdagen den 24 november. Närvarande: 32 ledamöter. Sedan styrelsen för Göteborgs stads bibliotek i skrif velse till herr statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdeparte- mentet hemställt, att ett exemplar af den i London utkom- mande International Catalogue of Scientific Literature, tillhvars utgifvande bidrag utginge af svenska statsmedel, måtte få till nämnda bibliotek aflämnas, hade akademien anbefallts att häröfver afgifva yttrande. Akademien erhöll nu del af ett ■efter anmodan af herr Dahlgren och bibliotekarien till henne afgifvet utlåtande och beslöt att under åberopande däraf förklara hinder från hennes sida ej möta för berörda fram- ställnings bifallande. Sedan Kungl. Maj:t till akademien för yttrandes afgif- vande remitterat ansökning af Svenska Botaniska Föreningen om ett statsunderstöd af 1,500 kronor för år för fortsatt ut- gifvande af Svensk Botanisk Tidskrift, samt akademiens sakkunnige ledamöter herrar Berggren och Murbeck i in- fordrad skrifvelse till akademien hemställt, att hon ville på det sätt förorda ansökningen, att hon tillstyrkte ett statsun- derstöd af 750 kronor, fann akademien efter handlingarnes föredragning skäligt tillstyrka den underdåniga ansökningens bifallande, såvidt möjligt utan inskränkning. Öfver en till akademien för yttrandes af gif vande remit- terad underdånig ansökan af herr Nordstedt att af de å riksstaten å 8 hufvudtiteln till resor, läroböcker och lärda verks utgifvande m. m. uppförda anslag eller af andra till- gängliga statsmedel erhålla ett anslag af 700 kronor såsom VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 65 understöd för utgifvande af tidskriften Botaniska Notiser under år 1910 hade, efter anmodan, akademiens sakkunnige ledamc)ter herrar Nathorst och Lagerheim sig yttrat; och beslöts nu, efter handlingarnes föredragning, att akademien skulle aflåta ett å de sakkunniges utlåtande grundadt un- derdånigt yttrande med hemställan om bifall till ansök- ningen. Sedan akademiens sakkunnige ledamöter herrar Retzius och Nathorst efter anmodan yttrat sig öfver herr Lönnbergs på offentligt uppdrag utarbetade, af Kungl. Maj:t till akade- mien för underdånigt utlåtandes afgifvande remitterade för- slag till begränsning af vissa nationalparker m. m., blef nu desses yttrande uppläst; och akademien beslöt att afgifva därå. grundadt underdånigt utlåtande. Herr Hasselberg förevisade en af direktören vid obser- vatoriet i Meudon monsieur H. Deslandres skänkt serie af där tagna spektroheliogrammer och lämnade meddelande om metoden för heliogrammers tagande. Vidare förevisade han af samme gifvare skänkta och vid samma observatorium tagna fotogrammer af komet 1908 Q (Morehouse). Sedan kungl. vetenskapsakademien den 27 oktober 1909 fattat provisoriska beslut angående dels ny aflöningsstat hos akademien för vissa tjänstemän och betjänte och däraf för- anledd indragning af bidrag från Letterstedtska donationsfon- den samt julpenningar och dels ändring ifråga om af akade- mien, under hennes förvaltning ställda fonder och naturhisto- riska riksmuseet bekostade löneförmåner för vissa andra akademiens tjänstemän och betjänte, med mera, som därmed äger sammanhang, upptogos nu de sålunda pröfvade ärendena till slutligt afgörande; och fann akademien därvid skäligt A) godkänna följande aflöningsstat för nedannämnde tjän- stemän och betjänte: Sekreteraren: lön 5,000 kronor, ålderstillägg 600 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor samt fri bostad; med rätt för befattningens nuvarande innehafvare herr Aurivillius att erhålla pension med 5,000 kronor vid uppnådda 65 år och med 6,000 kronor, om han kvarstode i tjänsten till 67 års ålder, och med skyldighet för honom att, om ej akade- mien annorlunda förordnade, afgå vid 70 års ålder mot und- fående af pension; Vetenskapsakademiens Årsbok. 8. 1910. 5 66 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 'bibliotekarien:'^ lön 4,300 kronor, 2 ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor; förste biblioteksamanuensen: lön 1,200 kronor, 2 ålderstill- lägg, hvartdera å 300 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kro- nor samt efter akademiens utflyttning till Freskati fri bostad ; akademivaktmästaren: '^ lön 900 kronor, 2 ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, ortstillägg 150 kronor, tjänstgörings- penningar 600 kronor samt fri bostad med vedbrand; biblioteksvaktmästaren :^ lön 750 kronor, 2 ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, ortstillägg 150 kronor, tjänstgörings- penningar 400 kronor samt fri bostad med vedbrand, så snart bostad lämpligen kan beredas i lokal, öfver hvilken akade- mien äger kostnadsfritt förfoga ; ohservatorievaktmästaren:^ lön 750 kronor, 2 ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, ortstillägg 150 kronor, tjänstgörings- penningar 350 kronor, fri bostad med vedbrand; samt vaktmästaren vid Kristinebergs zoologiska statio7i: lön 750 kronor, ett ålderstillägg å 100 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor samt fri bostad med vedbrand; B) tillika 1) förordna, att den sålunda ändrade aflöningsstaten skulle träda i kraft med 1910 års ingång; 2) uppställa de villkor för åtnjutande af de i sagda aflö- ningsstat upptagna löneförmåner och antaga de bestämmelser i öfrigt, som angifvas efter mom. F här nedan; och 3) förklara ej mindre, att enhvar, som efter den 24 no- vember 1909 blir innehafvare af i sagde aflöningsstat upp- tagen befattning, skall vara pliktig att underkasta sig de under mom. 2 här ofvan åberopade villkor och bestämmelser, än äfven att dessförinnan utnämnd innehafvare af sådan be- fattning, hvilken icke före den 15 december 1909 till akade- mien inkommer med skriftlig anmälan, att han underkastar sig samma lönestat äfvensom nämnda villkor och bestämmel- ser och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall vara ^ Om fri bostad beredes, af dragés å lönen 1,000 kronor. ^ Intilldess bostaden förlägges till Freskati, skall afdrag för den göras å öfriga löneförmåner, nämligen med ortstillägget och 50 lvi'onor af lönen. 'Sä länge bostaden är förlagd i kvarteret Bergsmannen Större, skall afdrag för den göras å öfriga löneförmåner, nämligen med ortstillägget och 50 kronor af lönen. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. G7 bibehållen vid honom dittills tillkommande aflöningsför- måner ; C) bestämma, att nedannämnde tjänstemän och betjänte skola fr. o. m. den 1 januari 1910 åtnjuta följande aflönings- förmåner: astronomen herr Bohlin: utöfver de med befattningen för- enade aflöningsförmåner 500 kronors personligt tillägg å lönen, dock endast å det villkor, att han förbinder sig att afgå efter uppnådd ålder af 67 år, så snart pension af minst 5,600 kronor årligen under återstående lifstiden blifver hononv beviljad; jysikeryi herr Hasselberg: utöfver de med befattningen för- enade aflöningsförmåner 500 kronors personligt tillägg å lö- nen, dock endast å det villkor, att han förbinder sig att afgå efter uppnådd ålder af 67 år, så snart pension af minst 5,600 kronor årligen under den återstående lifstiden blifver honom beviljad; förste ohservatorieamanuensen: 2,200 kronors arfvode samt fri bostad med vedbrand mot åliggande, utöfver de hittills varande, att utan särskild godtgörelse göra tidsobservationer och lämna tidssignaler samt under astronomens semester efter förordnande uppehålla dennes befattning; andre ohservatorieamanuensen: 1,800 kronors arfvode samt fri bostad med vedbrand mot åliggande, utöfver de hittills- varande, att utan särskild godtgörelse under astronomens semester efter förordnande bestrida dennes befattning; andre biblioteksamanuensen: 1,200 kronors arfvode; kamreraren:^ 2,500 kronors arfvode, med hvilket befatt- ningens nuvarande innehafvare L. Leyonmarck skulle få för- ena ett personligt tilläggsarfvode af 1,000 kronor; hokföraren:^ — hvilken skulle på kamrerarens förslag utses och afskedas af förvaltningsutskottet — 2,000 kronors arf- vode; kalenderredaktören: 1,550 kronors arfvode och 500 kronor till biträde vid korrekturläsning, hvarjämte befattningens nu- varande innehafvare K. Sidenbladh skulle åtnjuta ett per- sonligt tilläggsarfvode å 250 kronor ; ^ Bestämmelserna giltiga endast om kamreraren för tiden fr. o. m. den 1 januari 1910 afsäger sig hittillsvarande aflöningsförmåner från akademien och andra henne underlydande institutioner och fonder än Bergianska stiftelsen. 68 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. notarien:^ 2,000 kronors arfvode; ombud smajinen: 1,200 kronors arfvode; eldaren:^ lön 500 kronor, 2 ålderstillägg, hvartdera å 50 kronor, samt fri bostad med vedbrand; 'portvakten eller gå7'dsdrängen:" lön 600 kronor, 2 ålders- tillägg, hvartdera å 50 kronor, samt fri bostad med ved- brand; hushållerskan vid Kristinehergs zoologiska station Jidia Olsson: utöfver de med befattningen förenade löneförmåner ett personligt tilläggsarfvode å 100 kronor; D) jörordna^^ att de medel af Letterstedtska fonderna, som hitintills brukat tillerkännas vissa tjänstemän och be- tjänte, skola, så vidt de afse tiden fr. o. m. den 1 januari 1910 läggas till akademiens Letterstedtska fond samt att de medel af Vegafonden och i akademiens hufvudbok upptagna fonder, hvilka hitintills utgått till kamreraren, skola, såvidt de afse tiden fr. o. m. den 1 januari 1910, tillfalla akade- miens kassa, samt förklara,'^ att julpenningar till betjänte ej komma att efter år 1909 beviljas; F) förordna, att aflöningen för Bergianska stiftelsens före- ståndare, dess trädgårdsmästare, föreståndaren för Kristine- hergs zoologiska station och arkitekten i 1910 och senare års stater skola med tillsvidare oförändrade belopp uppföras såsom arfvoden. Villkor för och bestämmelser med afseende å åtnjutande af nya af lönings för maner å de befattningar, hvarom förinäles under mom. A här of van. Jämte tillämpliga föreskrifter i ordningsreglerna för kungl. vetenskapsakademien af den 9 oktober 1907 skall till efterrät- telse lända följande. a) Tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vid- sträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i ålig- ganden som vid en möjligen inträdande förändrad organisa- tion af förhållandena inom akademien kan varda stadgad. ^ Uppbär enligt akademiens beslut den 6 februari 1903 50 kronor så- som expensmedel af akademien. ^ Med afseende å ålderstilläggen gälla bestämmelserna om ålderstillägg för akademivaktmästaren m. fl. ^ Gäller med afseende å kamreraren och de befattningar, som beröras af den under A antecknade aflöningsstaten, endast under förutsättning att de nya aflöningsbestämmelserna blifva å dem tillämpliga. * Se not 3 mut. mut. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 69 b) Tjänsteinnehafvare, som utan vederbörande myndig- hets tillstånd någon tid afhåller sig från tjänstgöring, får ej uppbära aflöning för denna tid, med mindre han inför nyss- nämnda myndighet styrker laga förfall. c) Därest tjänsteinnehafvare hålles afstängd från tjänst- göring eller häktad, skall under tiden, om ej akademien annor- lunda förordnar, af hans aflöning innehållas den del, som akademien ej finner böra användas för tjänstens uppehål- lande. d) I den tjänsteålder, som berättigar till ålderstillägg, inträder vederbörande efter fem eller, såvidt det gäller ett andra ålderstillägg, efter tio års innehafvande af befatt- ningen i fråga eller annan, beträffande aflöningsförmåner där- med jämförlig tjänst hos akademien, under villkor likväl att han under mera än fyra femtedelar af denna tid med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjänst hos akademien eller ock fullgjort af henne, för- valtningsutskottet eller annan vederbörande akademisk myn- dighet gifvet uppdrag. I tiden för innehafvande af tjänst inräknas den tid, som må hafva förflutit före den förändrade aflöningsstatens trädande i kraft. I den tid, som vederbö- rande skall anses hafva bestridt tjänst, inräknas semester. Den högre aflöningen får ej tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, h varunder den stadgade tjänste- åldern blifvit uppnådd. e) Tjänsteinnehafvare skall vara skyldig att efter upp- nådd 67 års ålder afgå, så snart akademien beviljar honom pension för månaden näst efter den, under hvilken han erhål- ler afsked, och den därefter återstående lifstiden med ett belopp, ej understigande hans lön närmast före nyssnämnda ålders inträde. f) Vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande eller dödsfall skall själfva lönen jämte ortstil- lägg utgå till månadens slut. g) Förste biblioteksamanuensen skall utan särskild godt- görelse under bibliotekariens semester uppehålla dennes be- fattning. Akademien godkände bifogade från sammankomsten den 10 november 1910 hvilande förslag till stat år 1910 för aka- 70 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. demien, ^ naturhistoriska riksmuseet och statens meteorolo- giska centralanstalt; och bilades protokollet den dessa för- slag åtföljande förteckning öfver särskilda statsanslag. På förslag af vederbörande kommitté tillerkände akade- mien af Wallmarkska räntan 1,200 kronor åt vik. lektorn dok- tor P. J. Holmquist såsom belöning för hans arbete »Studien iiber Granite von Schweden» samt 1,200 kronor åt docen- ten doktor Erik Fagerholm såsom understöd för undersök- ning af en enligt bimetallmetod anordnad tvåpendelapparat och för anställande på skilda ställen i Sverige och på Spetsber- gen af observationer medelst denna apparat för relativa bestämningar af tyngdkraftens intensitet. Efter uppläsning af vederbörande kommittés protokoll vid behandling af inkomna ansökningar om understöd af Regneils zoologiska gåfvomedel tillerkändes af dessa fil. lic. Nils Rosén 500 kr, för studier vid museer i London och Berlin m. fl. orter af reptilier, fiskar och dekapoda krustacéer; fil. lic. Nils Odhner och med. stud. Einar Hammarsten tillsammans 250 kr. för faunistiska undersökningar i Härje- dalen, med särskild hänsyn till molluskerna, fjärilarne och insjöarnes djurvärld; fil. stud. John Runnström 150 kr. för fortsatta faunistiska studier af Tåkerns rotatorier; fil. d:r Lars Gabriel Andersson 300 kr. såsom bidrag till bestri- dande af kostnaderna för ritningar till undersökningar om de yttre könsorganens utveckling hos vissa ryggradsdjur; pro- fessor Gerhard Holm 300 kr. för fullbordandet af figurerna till en beskrifning af den af honom på Gottland anträffade Krinoidplattan; fil. kand. K. Yngve Schwartz 200 kr. för fortsatt undersökning af sjön Tåkerns krustacéer; fil. lic. Hugo Ågren 400 kr. för utförande af en monografisk under- sökning af vårt lands collembolfauna och fil. kand. Sixten Bock 300 kr. för studerande af polyclad- och nemertinfau- nan i Trondhjemsfjorden. Återstående disponibla beloppet kronor 335: 34 skulle reserveras till nästa år. Vidare anmäldes inbjudningar till akademien och natur- historiska riksmuseet att genom delegerade deltaga i 8:de internationella zoologkongressen, hvilken kongress skulle äga rum i Graz 15 — 20 augusti 1910. De anmälda inbjudningarna * Se sid. 86 VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 71 skulle hållas tillgängliga å sekreterareexpeditionen, men för- anledde ej någon akademiens åtgärd. Direktören vid observatoriet i Leipzig doktor Heinrich Bruns invaldes till utländsk ledamot af 2 klassen. Godkändes till införande i Arkiv för matematik, astronomi och fysik l:a) »Sur le grain du 4 oct. 1908» af amanuensen Sven Landin ; och 2:a) »Sur la croissance du module d'une fonction entiére» af lektor R. Mattson; samt i Arkiv för Botanik: »Anteckningar från Svenska Jenisej-expeditionen 1876» af doktor Magnus Brenner. Skänker: af fru Cecilia Sandell, Uppsala, och fru Ester Segersten, Håkansboda, ett originalbref af Berzelius till deras fader magistern (senare professorn) J. O. Carlberg. Onsdagen den 1 december. Närvarande: 29 ledamöter. Herr Retzius redogjorde för sina vid Kristinebergs zoolo- giska station sommaren 1909 gjorda undersökningar angående sjöborrarnes befruktning och förevisade en serie bilder till ämnets belysande. Sedan exekutivkommittén för den år 1910 i Stockholm sammanträdande internationella geologkongressen gjort fram- ställning, att akademien till utdelning bland kongressens leda- möter måtte öfverlämna ett antal exemplar af en bibliografi öfver den svenska polarlitteraturen, fann akademien, efter herrar Nathorsts och Dahlgrens samt förvaltningsutskottets hörande, skäligt besluta : att för redaktion och utgifning af den af akademien redan beslutade svenska polarbibliografien finge af akademiens anslag till tryckningskostnader användas ett belopp af högst 2,500 kronor, att sagda bibliografi skulle såsom ett bihang med särskild paginering åtfölja akademiens årsbok för år 1910, att, utom för årsboken erforderliga exemplar af bibliografien, 800 exemplar skulle tryckas och kostnadsfritt öfverlämnas till geologkongressen, samt att redaktionen af bi- bliografien skulle uppdragas åt vice bibliotekarien vid uni- versitetsbiblioteket i Uppsala M. Hulth. Efter uppläsning af vederbörande kommittés protokoll och 72 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. på dess förslag tillerkände akademien det med 100 kronor från Arrhenii donation förstärkta Letterstedtska utrikesrese- stipendiet åt filosofie licentiaten E. Mjöberg för en zoologisk forskningsresa till Australien samt det Letterstedtska inrikes- resestipendiet åt v. läroverksadjunkten Karl Bernhard Nord- ström för växtgeografiska studier under minst tre månader i vissa delar af Medelpad. Efter uppläsandet af det hos 6 ocb 7 klasserna i ären- det förda protokoll beslöt akademien med alla afgifna röster tillerkänna filosofie doktor P. A. Roman det Beskowska sti- pendiet, för ordnande af naturhistoriska riksmuseums exotiska braconider. Efter uppläsning af det hos 6, 7 och 8 klasserna förda protokoll tillerkände akademien doktor P. Dusen det Wahl- bergska resestipendiet, för utförande af naturvetenskapliga undersökningar inom den syd brasilianska staten Paranå, södra Chile och Nordpatagonien. I anledning af föreskrift i Kungl. Maj:ts nådiga bref den 7 juni 1904 beslöts underdånig skrifvelse med hemställan, att ett af de fem med statsmedel inlösta fullständiga exemplar af den internationella fortlöpande katalogen öfver naturveten- skaplig litteratur tilldelades livar af följande, nämligen: kungl. vetenskapsakademien, kungl. biblioteket, universitetet i Upp- sala, universitetet i Lund samt Göteborgs stadsbibliotek; och skulle tillika anmälas, att akademien ännu ej vore i tillfälle att afgifva förslag till bestämmelser om fördelning af de med statsmedel inlösta delar af denna katalog. Till revisorer för granskning af nordiska museets räken- skaper och förvaltning år 1909 utsagos herrar professor E. W. Welander, professor I. O. Bendixson och doktor Nils Ek- holm. Före valet hade anmälts, att herr Brinell undanbedt sig återval. På förslag af vederbörande förordnades filosofie kandida- ten Fredrik Esajas Ahlander att från och med den 1 janu- ari 1910 vara andre amanuens vid akademiens bibliotek med ett årligt arfvode af 1,200 kronor. Professorn vid universitetet i Berlin geheimerådet filosofie och medicine doktor Frans Eilhard Schulze valdes till ut- ländsk ledamot af akademien i 7 klassen. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 73 Godkändes till införande: i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: »Ueber eine gegenseitige Abhängigkeit zweier Zweige einer Integralkurve gewisser Differentialgleichungen», af lektor H. Petrini; i Arkiv för kemi, mineralogi och geologi: »Helix hortensis fossil in Wiesenkalk in Jcämtland», af filosofie kandidaten Richard Hägg; i Arkiv för botanik: l:a) »östsvenska Taraxaca», af filoso- fie doktor Hugo Dahlstedt; och 2: a) »Ueber einige Farne im Herb. Swartz», af Carl Christensen, Köpenhamn; samt i Arkiv för zoologi: »Till kännedomen om byggnaden hos Echinidernas ägg, med särskild hänsyn till dess hinnor», af professor G. Retzius. Utgifven skrift: Arkiv för zoologi. Band 6. Häftet 1. 2. Sammankomster för ärenden angående Nobelstiftelsen. Onsdagen den 27 januari. Närvarande: 37 ledamöter. Upplästes meddelande därom att akademiens andel i kost- naderna för publikationen »Les prix Nobel» för år 1905 ut- gjorde 1,828: 69, uppfördt med 914: 35 kr. å den fysiska kom- mitténs och med 914: 34 å den kemiska kommitténs konto. Sedan vetenskapsakademien väckt förslag om ändring dels af 9 och 21 §§ och dels af 10 § i grundstadgarne för Nobelstif- telsen och med skrif velse den 14 oktober 1908 öfversändt dessa förslag till stiftelsens styrelse för den behandling, som i grund- stadgarne är föreskrifven, hade stiftelsens fullmäktige vid sam- manträde den 14 därpå följande december afgifvit utlåtande öfver förslagen. Därvid hade fullmäktige tillstyrkt förslagen i hvad de- samma afsåge 21 § samt 10 § men beträffande 9§ för sin del tillstyrkt ett inom fullmäktige utarbetadt ändringsförslag. Härefter hade Nobelstiftelsens styrelse till vetenskapsaka- demien öfverlämnat protokoll öfver hvad vid berörda samman- träde förekommit samt hemställt, att akademien måtte jäm- likt 22 § i grundstadgarne företaga frågan till afgörande. 74 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Efter en längre öfverläggning beslöt akademien afgifva sina röster för antagande af de af fullmäktige tillstyrkta änd- ringsförslagen, så lydande: »9 §. Den 10 december, som är årsdagen af testators död, skola prisutdelarne offentliggöra besluten om prisutdelningarne. Den 3 juni nästföljande året — eller, hvad angår freds- priset, å dagen för offentliggörandet af prisutdelarnes beslut eller inom ett hälft år därefter å dag, som af prisets utdelare bestämmes — skall högtidligen till pristagare öfverlämnas anvisning å prisbeloppet jämte diplom och en med testators bild försedd medalj i guld. Skulle något år på grund af särskilda omständigheter den 3 juni befinnas icke vara lämplig, må, såvida vederbörande prisutdelare äro därom ense, annan dag utsättas för prisut- delningen. Det åligger pristagare, där så ske kan, att, vid tiden för prisets mottagande, i Stockholm, eller, där fråga är om freds- priset, i Kristiania, hålla ett offentligt föredrag med anledning af det prisbelönade arbetet.» »21 §. Af huf vudfondens behållna årliga afkastning lägges en tion- dedel till kapitalet. Till nämnda fond afsättes jämväl den ränta, som inflyter å prisbelopp, intilldess beslut om prisets utdelande varder fattadt och offentliggjordt, eller prisbeloppet, på sätt i 5 § sägs, öfverföres till hufvudfonden eller särskild fond.» »10 §. Hvad, vid prisbedömandet fr)rekommit må icke meddelas någon, som ej äger att närvara vid afgörandet angående pris- utdelningen. Mot prisutdelares beslut i fråga om prisutdelning må någon talan icke föras. Hafva skiljaktiga meningar förekommit, få de ej tagas till protokollet eller eljest yppas.» VETENSKAPS AKADEMIP]NS SAMMANKOMSTER 1909. 75 Onsdagen den 30 april. Närvarande: 42 ledamöter. Anmäldes och lades till handlingarne akademien i tryckta exemplar tillsänd revisionsberättelse öfver Nobelstiftelsens för- valtning och räkenskaper år 1908 samt en del utdrag af No- belstiftelsens räkenskaper för 1908, utvisande bland annat att 1909 års fysiska och kemiska Nobelpris uppginge hvartdera till 139,799 kronor 83 öre. Till revisor af Nobelstiftelsens förvaltning och räkenska- per år 1909 utsågs akademiens ledamot professor B. Has- SELBERC4. Onsdagen den 26 maj. Närvarande: 23 ledamöter. Sekreteraren anmälde en af Stockholms stads hälsovårds- nämnd till Nobelstiftelsen insänd, af denna med egen skrif- velse till vederbörande byggnadsnämnd i bestyrkt afskrift öf- verlämnad skrift af den 19 mars 1909 angående rening af spillvattnet från det blifvande fysikaliskt-kemiska Nobelinsti- tutet vid Djurgårds-Freskati; och blefvo dessa skrifter på sek- reterarens förslag remitterade till akademiens Nobelkommittéer för yttrandes afgifvande. Till införande i Meddelanden från K. Vetenskapsakademi- ens Nobelinstitut godkändes: l:a) »Versuche iiber Fällung von Eiweisskörpern und Ag- glutination von Erythrocyten», af professor S. Arrhenius; och 2:a) »Das Nobelinstitut fiir physikalische Chemi in Stock- holm», af amanuensen H. Lunden. Onsdagen den 2 juni. Närvarande: 27 ledamöter. Herr Arrhenius erhöll sökt tjänstledighet fr. o. m. den 10 t. o. m. den 29 juni från sin befattning såsom förestån- dare för Nobelinstitutets fysikaliskt-kemiska afdelning i ändamål 76 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. att såsom akademiens representant deltaga i universitetets i Cambridge Darwinjnbileum. Att under tiden förestå institu- tet förordnades doktor Harald Lunden. Till införande i Meddelanden från K. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut godkändes: »Die Gesetze der Verdauung und Resorption nach Versuchen von Hrn E. S. Laudon», af pro- fessor S. Arrhenius. Onsdagen den 22 september. Närvarande: 29 ledamöter. Sekreteraren föredrog kungl. ecklesiastikdepartementets i afskrift öfversända ämbetsskrifvelse till Nobelstiftelsen den 25 juni 1909, utvisande att Kungl. Maj:t, vid föredragning af väckta 1 förslag till ändring af 9 och 21 §§ samt af 10 § i grund- stadgarne för denna stiftelse, icke funnit tillräcklig anledning till vidtagande af föreslagna ändringar*. Sedan Nobelstiftelsen för den åtgärd, som kunde på aka- demiens vederbörande byggnadsnämnd ankomma, öfversändt i afskrift Stockholms stads hälsovårdsnämnds skrifvelse till stiftelsen den 19 mars 1909 angående behofvet af vissa åtgär- ders vidtagande med afseende å spillvattnet från det fysiska- liskt-kemiska Nobelinstitutets byggnader å egendomen Fres- kati vid Haga Brunnsviken, samt akademien den 26 maj 1909 remitterat denna skrifvelse till sina Nobelkommittéer för ge- mensamt yttrandes afgifvande, hade dessa med utlåtande af den 18 september 1909 öfverlämnat skrifvelse från institutets föreståndare och arkitekten Rudolf S. Enblom af den 3 i sagde månad med utredning i ämnet; och, sedan samtliga ofvannämnda handlingar nu blifvit föredragna, fann akade- mien hvad i ärendet förekommit ej för närvarande till annan hennes åtgärd föranleda än att berörda utredning, hvaraf syn- tes framgå att de vid Nobelinstitutet förefintliga anordnin- garne för spillvattnets renande hittills funktionerat på ett fullt tillfredsställande sätt, skulle med skrifvelse öfversändas till Nobelstiften för dess vidare förordnande. Med bifall till hvad akademiens Nobelkommitté för fysik hemställt enligt nu föredraget protokoll den 11 september 1909 * Jämför sid. 74. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 77 beslöt akademien att till afgifvande af förslag till utdelning af Nobelpriset i fysik år 1910 inbjuda: dels, i enlighet med föreskriften i § 1 mom 5 af Kunel. Maj:ts nådiga stadga i ämnet, innehafvarne af lärostolar i fysik vid universiteten i Freiburg i Baden, Wien, Madrid, Ox- ford, Padua, samt vid faculté des sciences vid college de France i Paris; dels, jämlikt bestämmelsen i mom 6 af åberopade §, föl- jande vetenskapsidkare, nämligen professorerna O. D. Chwol- SON, Petersburg, E. Rieckb, Göttingen, E. Warburg, Berlin, G. QuiNCKE, Heidelberg, E, Wiedemann, Erlangen, W. Wien, Wiirzburg, P. Duhem, Bordeaux, P. Blaserna, Rom, A. Righi, Bologna, H. Kamerlingh-Onnes, Leiden, W. H. Julius, Utrecht, SiR Oliver Lodge, Birmingham, J. A. Fleming, London, A. Chuster, Manchester, J. Trowbridge, Cambridge i Amerika, A. Tanakadate, Tokio, och E. L. Nichols, Ithaca i Amerika. Med bifall till livad akademiens Nobelkommitté för kemi hemställt enligt nu föredraget protokoll den 18 september 1909 beslöt akademien i enlighet med § 1 mom 5 af Kungl. Maj:ts nådiga stadga i ämnet att till afgifvande af förslag till utdelning af Nobelpriset i kemi under år 1910 inbjuda innehaf- vare af lärostolar i kemi vid tekniska högskolan i Dresden, uni- versiteten i Göttingen, Liége, Budapest och Florens samt John Hopkins university i Baltimore. Från Nobelkommittén för fysik inkommet förslag till No- belpristagare i fysik för år 1909 remitterades för yttrandes afgifvande till tredje klassen. Från Nobelkommittén för kemi införväntadt förslag till Nobelpristagare i kemi för år 1909 skulle, när det inkom, remitteras för yttrandes afgifvande till fjärde klassen. Herr Arrhenius höll föredrag om lagbundheten vid mat- smältning och resorption. Sekreteraren erinrade, hurusom efter det akademiens fy- sikaliskt-kemiska Nobelinstituts nybyggnader vid Freskati blif- vit fullbordade, preses och tjänstförrättande sekreteraren å akademiens vägnar anordnat en enkel fest för deras invigning den 18 augusti 1909, och blef denna åtgärd lämnad utan an- märkning. Utgifven skrift: Nobelstiftelsens Kalender för år 1909. 78 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Onsdagen den 13 oktober. Närvarande: 31 ledamöter. Till införande i Meddela7iden frchi K. Vetenskapsakademi- ens Nobelinstitut antogs »Die Absondening von Magen- und Pankreassaft», af professor S. Arrhenius. Utgifuen skrift: Meddelanden från K. Vetenskapsakade- miens Nobelinstitut. Band 1. Onsdagen den 9 november. Närvarande: 73 ledamöter. Akademien beslöt utdela Nobelpriset i fysik till herrar Gtjglielmo Marconi, London, och professor Ferdinand Braun, Strassburg, i anledning af deras förtjänster angående den trådlösa telegrafiens utveckling, samt Nobelpriset i kemi till f. d. professorn, geheimerådet doktor Wilhelm Ostwald, Gross-Bothen, i anledning af hans arbeten öfver katalys och hans härför grundläggande undersökningar öfver kemiska jämnviktsförhållanden och reaktionshastigheter. Det uppdrogs åt akademiens preses att representera henne vid Nobelprisens utdelning. Onsdagen den 24 november. Närvarande: 32 ledamöter. På hemställan af sekreteraren herr Aurivjllius och efter beredningsutskottets hörande beslöt akademien väcka förslag därom, att 9 § första stycket af grundstadgarne för Nobel- stiftelsen måtte erhålla följande ändrade lydelse: »9 §. Å stiftelsens högtidsdag, som är årsdagen af testators död den 10 december, skola prisutdelarne till pristagare öfverlämna anvisning å prisbeloppet jämte diplom och en med testators bild och lämplig inskrift försedd medalj i guld.» VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 79" Det anmäldes, att Nobelpristagarne komme att hålla föreskrifna föreläsningar i akademiens hörsal, herrar Marconi och Braun lördagen den 11 december 1909 samt herr Ost- wald den 12 i samma månad. Onsdagfen den 1 december. Närvarande: 29 ledamöter. Till fullmäktige för Nobelstiftelsen åren 1910—1911 valdes herrar Åkerman, Retzius, Sidenbladh, Cederblom, Alm- ström och AuRiviLLius. Till suppleanter för desse i följande ordning utsagos herrar Théel, Nordström, Rosén och Alm- qvist. Till ledamot i fysiska Nobelkommittén åren 1910— 19ia utsågs herr Ångström, hvilken tillika valdes till denna kom- mittés ordförande år 1910. Till ledamot i kemiska Nobelkommittén åren 1910—1913 utsågs herr Klason. Till denna kommittés ordförande år 1910 utsågs i stället för afgående ordföranden herr Pettersson, som undanbedt sig återval, herr Hammarsten. Akademien fattade beslut i en del frågor, som sam- manhängde med det fysikaliskt-kemiska Nobelinstitutets ny- byggnad . 80 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. JSilaga 1. Förslag till stat för Bergianska Stiftelsen år 1909. * Beräknade inkomster: Genom försäljning af trädgärdsalster Kr. 42,000 » » » Acta horti Bergiani » 150 Inträdesafgifter till Viktorialiuset » 300 Arrende för lägenheten Ekbacken » 200 Hänta af utlånta medel och obligationer » 37,325 Summa Kr. 79,975 Beräknade utgifter: Löner till professorn (1,000 kr.), kamreraren (600 kr.) och ekonomiträdgårdsmästaren Kr. 3,600 Ekonomiträdgårdsmästaren 5 "/o på försäljningen . . » 1,702 Arfvoden till ekonomi-underträdgårdsmästaren (2,000 kr. ) och den botaniske trädgårdsmästaren (1,600 kr.) » 3,600 Arfvode till den botaniske assistenten » 1,800 Till undervisningsbiträden » 450 Försäljnings- och byteskatalogers tryckning, skrifmate- rialier, post])orto och dylikt » 2,300 Årsafgifter (brandförsäkning, skatt, telefon, sotning, läkarearfvode, läkemedel) » 850 Elevernas månadspenning » 5,400 Ständiga arbetares månadspenning » 1,750 Vår-, sommar-, och höst-arbetares dagspenning ... » 19,600 Inventarier och reparationer » 6,100 Förbrukningsmaterial (krukor, korgar, lådor, bastmat- tor, täckningsmaterial, etiketter och dylikt) ... » 2,600 Foder och skoning till hästarna » 2,900 Gödningsämnen, grus, sand och torfmull » 1,800 Bränsle- och lysmaterial » 3,600 Inköp af växter, lökar och frön » 7,000 Bergssprängning för vattenledningen och den i)omolo- giska af delningen » 1,500 Böcker, bokbindning och nuiseimaterial » 800 Transport Kr. 67,352 VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 81 Tranport Kr. 67,352 Kostnader för Acta liorti Bergiaui » 3,000 Diverse utgifter » iqo Summa utgifter Kr. 70,452: — Ränteafsättniug till Aflöningsfouden . . . Kr. 7,320: — » » Vattenledningsfouden » 1,128: — Förutom dessa ränteafsättningar beräknad behållning » 1,075: — Summa behållning » 9,523: ^ — Summa summarum Kr. 79,975: — Härmed torde jag få föreslå, att behållningen för åi- 1908, som förutom ränteafsättningen till Aflöningsfonden, stor 6,036 kronor, och till Vattenledningsfonden stor 1,084 kr. — utgör 920 kr. 35 öre, måtte öfverföras till reservfonden. Bergielund d. 3 februari 1909. Yeit WitfrocJi. Vetenskapsakademiens Årsbok. 8. 1910. 82 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910 Bilaga 'i. Revisionsberättelse. Umleiteckiiade, af K. Vetenskapsakadeipien utsedda att granska Akademiens och de under liennes vård ställda institutioners förvaltning för år 1908, få efter verkställd revision däröfver afgifva följande redo- görelse. De Vetenskapsakademien, Bergianska stiftelsen, Letterstedtska för- eningen och Letterstedtska gåfvomedlen samt Vegafonden tillhörande värdehandlingar hafva genomgåtts och befunnits vara i god ordning samt iimebära full valuta för deras bokförda värden. Vetenskapsakademiens, Bergianska stiftelsens, Letterstedtska för- eningens, Letterstedtska gäfvomedlens, Naturhistoriska Riksmuseums, Meteorologiska Centralanstaltens, Egendomens Grönlandet Södra, Sär- skilda statsanslags och Vegafondens räkenskaper hafva af oss granskats och genomgåtts, sedan de förut undergått särskild siffergranskning af fröken Louise Forssell, och har därvid befunnits, att balanserna från 1907 års böcker blifvit- riktigt öfverförda i 1908 års böcker och att samtliga utgiftsposter äro behörigen verifierade. De af sifferrevisorn gjorda anmärkningar hafva blifvit n()jaktigt förklarade. Öfver förvaltningen af akademiens egna medel under år 1908 hafva vi ur räkenskaperna sammanställt följande öfversikt: Akademiens fastigheter, inventarier och öfriga tillgångar voro vid årets början och slut upptagna till följande värden: 1 Jan. 1908. 31 Dec. 1908. Ökning, Fastigheter 321,160:— 321,160:— — Inventarier 1,180,511:18 1,201,558:54 '21,047:36 Zoologiska stationen vid Kristineberg .... 56,800: — 56,800: — — Grundfonden 539,192:32 567,714:32 28,522: — Reservfonden . . . 39,978: 69 42,292: 71 2,314: 02 Summa 2,137,642: 19 2,189,525: 57 51,883: 38 Årets vinst- och förlust-konto har följande utseende: Inkomster: Almanacksarrendet Kr. 142,000: — Hyror » 4,687:01 Räntor » 81,092: 40 Statsanslag ''' 3,960: — Andra inkomster '■' 550: ■ Summa inkomster Kr. 232,289: 41 ' Däraf kommer största delen, nämligen 15,185 kronor, på ökningen af Biblioteksinventariernas värde. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 83 Utgifter: Förvaltningskostnader Kr. 18,739: 17 Akademiens publikationer » 34.731: 50 Akademiens sammankomster » 2,00(>: 27 Observatoriet » 15,512: 43 Fysiska kabinettet » 9,657: 11 Zoologiska stationen å Kristineberg » 8,500: — Biblioteket » 38,844: 87 Underhåll af byggnader i Kv. Grönlandet Xorra . . » 5,539: 82 Diverse understöd m. m. och räntor å donationer . » 67,514: 98 liänta å grundfonden » 24,259: 50 Summa utgifter Kr. 225.305: 65 Till denna summa bör läggas: Till grundfonden afsatta Kr. 5,000: — Å reservfonden öfverförda » 1,983: 76 6,983: 76 Summa Kr. 232,289: 41 Grundfonden har under året ökats med 24,259: 50 kr. i ränteme- del och 5,000 kronor från vinst- och förlust-kontot, hvaremot från den- samma utbetalats pensioner åt änkefru Skärlén och eldaren Blom med inalles 737: 50, hvadan fonden under året ökats med 28,522 kronor, så att dess belopp vid årets slut uppgick till kronor 567,714: 32. Reservfonden har utom med nämnda från vinst- och förlustkontot öfverförda medel, kronor 1,983: 76 ökats med räntor och diverse till ett belopp af la-onor 7,015: 18 eller tillsammans kronor 8,998: 94, hvaremot densanuna genom utbetalning af diverse förskott minskats med kronor 6,684: 92, hvadan fonden under året ökats med kronor 2,314: 02, så att densamma vid årets slut utgjorde kronor 42,292: 71. Akademiens egna fonder uppgingo således vid 1908 års slut till ett sammanlagdt belopp af kronor 610,007: 03, hvilket belopp redovisas såsom skillnaden mellan följande tillgångar och skulder den 31 decem- ber 1908: Tillgångar: Innestående å bankräkning Kr. Zoologiska stationen å Kristineberg jämte förskot- tei^ade medel » Fastigheter i Stockholm » Statsanslag » Förskotterade medel till Riksmuseum m. m. ... » Förskotterade medel från reservfonden » Anslag till publikationer » Fordran hos Uppsala Universitet för byzantinska resestipendiet » Transport Kr. 270,835 75 58,492 03 321,160 — 3,000 — 2,202 87 5,714 65 3,299 — 543 76 665,248 06 84 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Transport Kr. 665,248: 06 Inventarier, utom dem å Kristineberg » 1,201,558: 54 Utlånade medel mot inteckning »1,001,472: 30 Obligationer » 699,686:05 Summa tillgångar Kr. 3,567,964: 95 Skulder: Behållningar å följande honfi: Tryckningskostnad Kr. 2,952: 49 Häftning af Akademiens skrifter . » 1,274: 36 Anslag till planscher » 5,059: 55 Observatoriet » 6,402: 83 Fysiska kabinettet » 4,795: 78 Biblioteket » 6,752: 03 Zoologiska stationen i Kristineberg » 2,500: — Diverse understöd m. m » 600: — Anslag för utgifvande af skrifter . » 6,561: 53 Almqvist och Wiksells boktr. Akt. Bolag » 242,000: — 278,898: 57 Donationers fonder » 1,099,540: 81 Kapital-kontot: Fastigheter ... » 321,160: — Inventarier » 1,201,558: 54 Zoologiska Stationen i Kristineberg » 56,800: — 1,579,518: 54 Summa skulder Kr. 2,957,957: 92 I öfrigt hänvisa vi till de af kamreraren afgifna redogörelserna. Förvaltningsutskottets protokoll för år 1908 hafva icke gifvit oss anled- ning till någon anmärkning. Revisorerna hafva besökt flera af Akademiens och Riksmuseets institutioner och hafva därvid icke funnit skäl till någon anmärkning. På grund af hvad sålunda vid revisionen förekommit, hemställa vi, att Akademien behagade meddela förvaltningsutskottet och kamre- raren full ansvarsfrihet för 1908 års förvaltning. Stockholm den 21 april 1909. Svante Arrlteuius. J. A. Brinell. Johan Widmark. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1909. 85 Öfversikt öfver de medel, som vid 1908 årsslut stodo under akademiens förvaltning:. Inteck- ningar Obliga- tioner Deposition Sparkasse- räkning Summa Akademien .... 993,000 — 694,200 — — — 3.037 20 1,690,237 20 Vegafonden . . . — — 63,000 — 1,900 — 5,075 5t 69,975 54 Letterstedtska för- eningen 70,000 — 657,900 — 134,500 — — — 862.400 — Letterstedts dona- tionsfond .... 245,000 — 35,000 — — — — — 280,100 — Bergianska stiftel- sen Summa 234.100 — 572.000 — — i 806.100 — 1,542,200 — 2,022,100 — 136,400 — 8,112 74 3,708,812 74 Riksmuseum . . . — — — — — — 2,649 — 2,649 — Statsanslag .... — — — — 6,500 — 213 53 6,713 53 Grönlandet Södra . Summa 640.000 — 75,800 — 194.000 — — — 909.800 — 640.000'—' 75.800 200.500 — 2.862 53 919,162 53 Summa summarum 2,182,200 2.097,900 — 336,900 ^ 10,975 27 4,627,975 27 Stockholm den 31 december 1908 J. L. Lejt/onmarcJc. 86 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Bilaga 3. Förslag till stat för Kungl. Vetenskapsakademien år 1910. Inkomster: Banta ä utlånade medel: Kapital : 1 inteckuiiigar mot 474^0 . . 906,500: I obligationer, löpande med 5V-.% 128,000 » 5 "/o 308,000 » 4 Vj 7o 208,000 » 4 Vo 124,200 43,058: 75 Summa kapital 1,(574,700 Däraf: donationskapital, cirka 1,076,900 » Akademiens kapital . . 597,800 — 7.040 — 15,400 — 9,360 — 4,968 Summa 1,674,700 Inteckning hos A. von Möller mot 5 7o ränta 22,000: — Andra inkomster: Almanacksarrendet 144,000: Ränta å folioräkning, cirka 300: Utdelning från Stockholms stads brandförsäk- ringskontor 250 Hyra för hörsalen, netto cirka 2,000 För tidssignaler från Observatoriuni .... 800 79..S26: 75 1,100: — 147,350: — Statsanslag : Till befordrande af Akademiens verksandiet . » godtgörelse af ränta å köpeskillingen för de Abrahamsenska egendomarna . . 960: — 3,000: — 3,960: Från HiJcsmuseets hyggnadsforid: Hyra för till Riksmuseum upplåten lokal . 1,400: — Transport 233,636: 75 FORSLAG TILL STAT FOR KUNOL. VET. -AKADEMIEN ÅR 1910. 87 Från Meteorologiska Centralanstalten: Transport 233,636: 75 Bidrag till Obsei'vatorie-vaktmästareDs aflöning: anslaget till underhåll af telegrafledningen mellan Observatorium och Centralstationen 150; ■ — Summa inkomster Kr. 233,786: 75 Utgifter: FörvaltningsJcostnader : Aflöning enligt stat: Sekreteraren: lön . . . 5,000: — ålderstillägg .... 600: — tjänstgöringspenningar 2,500: — 8,100: — semesterersättning 312: 50 Kamreraren: artVode . .2,500: — personligt tillägg . . 1,000: — 3,500: — Notarien: arfvode 2,000 Ombudsmannen: arfvode 1,200 Bokföringsbiträdet: arfvode . , . 2,000 Vaktmäst.: lön 900: — 2 åld.-tillägg 200: — Tjänstg.-pgr . 600: — ortstilläg g ■ 150: — 1,850: — afgår för bostad . 200: — 1,650 Eldaren: arfvode 500 Gårdsdrängen: lön 600 Underhåll af möbler och inventarier 400 Brandförsäkring 5 Expenser 3,500 — 19,862:50 25 - 3,905:25 23,767:75 Akademiens publikationer : Akademiens skrifter: Tryckning, däruti inbegripna Astro- nomiska Iakttagelser .... 30,000: — Häftning 2,500: — Planscher 3,000: — 35,500: — (Bland statsanslagen äro an- visade 6,000 kr. till bekostande af planscher för Akademiens tryckta skrifter.) Statskalendern : Omkostnader 950: — Korrekturläsning ... • . . . . 500: — Redaktören: arfvode . . 1,550: — ^rranspo7t~l,550: — M50: — 35,500: — 23 J()7: 7^ 88 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Transport 1,550:— 1,450: — 35,500: — 23,767:75 lledaktören : personligt tillägg 250:— 1,800:— 3,250: — Extra anslag: Till fonden för utgifvande af C. von liinnés skrifter 3,000: — 41,750: — Akademiens sammanJcomster : Högtidsdagen 300 Jettoner och minnespenningar 1,500 Gravyren till minnespenningen 500 2,300: Observatorium: Aflöning enligt stat: Astronomen : lön .... 5,000: — ålderstillägg .... 1,000: — personligt tillägg . . 500: — 6,500: — Förste amanuensen: arfvode . . . 2,200: — (Häruti inbegripna 400 kr. för tidssignaler.) Andre amanuensen: arfvode . . . 1,800: — Vaktmäst.: lön 750: — tjänstg.-pgr . 350: — ortstillägg .150:— 1,250: — afyår för bostad 200: — 1,050: — 11,550: — (Häruti ingår anslaget till un- derhåll af Observatorietelegrafen.) Instrumenters inköp m. m 2,000: — Tidssignalsmedeltill astronomens dis- position, cirka 400: — Brandförsäkring 47: — Expenser 250: — Underhåll af observatoriebyggnaden 500: — Att disponeras enligt inspektörernas förordnande 600:— 3,797:10 15,347: 10 Fysiska kabinettet: Aflöning enligt stat: Fvsikern: lön 5,000 \ilderstillägg 1.000 personligt tillägg 500 hyresbidrag 1,00 0: — 7,500: Transport 7,500:— 83,164:85 FÖRSLAG TILL STAT FÖR KUNGL. VET. -AKADEMIEN ÅR 1910 89 83,164: 85 Instrumenters inköp ni. ni. . JJranclförsäkring p]xpenser Transport 7,500: 2,400: — 136: 27 150:— 2,686:27 10,186:27 Biblioteket: Aliöning enligt stat: Bibliotekarien: lön . . . 4,300: — ålderstillägg .... 500: — tjänstgöringspenningar 2,000: — Förste amanuensen : lön tj änstgöringspenningar 1,200: 600: 6,800: — 1,800: — 1,200: — Andre amanuensen : arfvode . . . Vaktmästaren: lön . . . 750: — tjänstgöringspenningar 400: — ortstillägg . . . ■ ■ 150:— 1,300: — n^lOO: — Till böckers inköp och bindning . 20,000: — (I detta anslag ingår statsan- slaget till befordi'ande af Aka- demiens verksamhet 960 kr.) Brandförsäkring 1,168: 59 Expenser 2,500: — 23,668: 59 Extra anslag: Till komplettering af äldre littera- tur och bindning 5,000: Till tillfällig arbetshjälp 1,500: Till ordnande och förteckning af Akademiens arkiv 500: Till ordnande och bindning af liila- gorna till Akademiens å sekre- terare-expeditionen förvarade protokoll 1,000: — 8,000: 42.768: 59 Zoologisha stationen Kristineherg: Aflöning enligt stat: Föreståndaren: arfvode 3,000:- Vaktmästaren: lön ... 750 ålderstillägg .... 100 tjänstgöringspenningar 350: — 1,200: — Hushållerskan: arfvode . 500 personligt tillägg . . 100 Till stationens underhåll m. m. 600: 4,800: 2,500: 7,300: Transport 143,419: 71 90 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 191U Transport 143,419: 71 Underliäll af Akademiens och liiksmuseets bygg- nader i kvarteret (rrönlandet norra: Aflöning enligt stat: Arkitekten: arfvode 300: Underhålls- och reiiarationskostnader .... 3,000: (Motsvarande statsanslaget till godtgörelse af ränta å köpeskillingen för de Abrahamsen- ska egendomarna 3,000 kr.) Renhållning Sotning Oförutsedda utgifter 450 150 500 1,100: 4,400: Diverse understöd: Bidrag till internationella associa- tionen af akademier .... Bidrag till naturvetenskapliga sta- tionen i Yassijaure liosenadlerska jtensionerna .... Till höjning af inrikes resestipen- dierna Till uppförande af en grafvård lif- ver kyrkoherden Per Osbeck . Hyresbidrag till Riksmuseets äldste intendent . För utdelning af den större Linné- medaljen i guld Ränta å 4, .5% å följ. donationer: Claes Adelskölds me- dalj- och stipen- diefond .... 48.200: — J. A. Ahlstrands testa- mentsfond . . . 28,400: — J. W. Arnbergs dona- tion ..... 23,000: — Stipendium Berzelia- num 27,100: — B. von Beskows sti- pendiefond . . . 22,000: — F. Beyers m. fl. per- soners donation . 10,500: — C. H. Brandels fonder 99,300: — C. A. Carlsons m. fl:s fond 3,300: — Donationen mot lif- ränta 25,600: — 145: — 500: — 150: — 1.000: — 300: — 1.400: — 500: — 2,169: — 1,278: — 1,035: — 1,219: 50 990: — 472: 50 4,468: 50 148: 50 1,152: — 3,995: Transport 287,400:— 12,983: ;.995: 147,819: 71 FÖRSLAG TILL STAT FÖR KUNGL. VET. -AKADEMIEN ÅR 1910 91 12,933:— 3.995:— 147,819:71 364: 50 144: — 1,584: — 139: 50 283: 50 1,386: — Transport 287,400: Donationer till aiiö- ning 8,100: Donationer till fri dis- position ... 3,200 E. Edlunds donation 35.200 B. Ferrners d:o 3,100 A. H. Flormaus d:o 6,300 Fonden for reseunder- stöd .... 30,800: Fonden för vetenskap- lig forskning . . 230,800: — 10,386: — J. W. Grills dona- tion 47,700: — 2,146: 50 C. Halms donation . 23,100: — 1,039: 50 G. A. Lindboms do- nation .... 4,700: G. Lindströms min- nesfond . . . . 2,600: Sven Lovens minnes- fond 3,600: P. von Möllers dona- tion (besparing) . 2,400: A. F. Kegnells bota- niska gåfvomedel 98,900: A. F. Regnelis zoolo- giska gåfvomedel 43,700 Porträttfonden . . . 25,600 Scbéelefonden . . . 14,900 Sparres donation . 500 K. O. E. Stenströms testamentsfond . 3,300 Strömers donation . . 500 E. Sundbergs donation 1.200 C. C. Söderströms do- nationsfond . . 109.200: — .1. A. Wablbergs min- nesfond .... 31,700: — J. A. Wahlbergs me- daljfond .... 3,600: — L. J. Wallmarks testa- mentsfond . . . 54,800: — Kronor 1,076,900: — 211: 50 117: — 162: — 108: — 4,450: 50 l,96(i: 50 1.152: — 670: 50 22: 50 148: 50 22: 50 54: — 4,914: — 1,426: 50 162: — 2,466: — 48,460: 50 Iiänta il 5 % å P. von Möllers donation 22,000 kr., till lifränta 1,100: — Till oförutsedda utgifter 3,750: 54 57,306: 04 Transport 205,125775 92 VETENSKAPSAKADEMIEMS ÅRSBOK. 1910. Transport 205,125: 75 Gnmdfonden : 1 års ränta ä 4,5% å 525.800 kr 23,661: — Af denna ränta utbetalas jämlikt Akademiens beslut följande pensioner: till afl. vaktmäst. Skärléns dotter . kr. 300: — till förre eldaren Lars- Blom » 500: — till förre portvakten E. J. Eriksson . » 600: — Summa utgifter hr. 228,786: 75 Till förstärkande af Akademiens Gru ndfond 5,000: — Summa Kronor 233,786: 75 Stockholm den 5 november 1909. J. L. Leljonmarck. Sekreterarens årsberättelse för 1909-1910 afgifven å högtidsdagen den 31 mars 1910. Vill man rätt förstå ett folks karaktär och egenart, är det ej tillräckligt att känna de nutida förhållanden, i hvilka det lefver, man behöf ver äfven känna dess historiska utveck- ling och de förhållanden, under hvilka föregående generationer lefvat och verkat. Insikten om detta organiska samband mel- lan forntid och nutid har skapat kärlek till de historiska minnena och en liflig sträfvan så väl hos samhället som hos enskilda att skydda och bevara allt, som kan vittna om våra förfäders lif och verksamhet. Att rätt känna dessa minnen af forna tiders arbete och verksamhet, det är, såsom Nordiska museet genom sitt valspråk angifvit, ett villkor för att rätt känna sig själf. De mångahanda olika föremål, som förvaras i våra arke- ologiska och historiska samlingar, måste dock för att rätt för- stås ses i samband med de yttre förhållanden, under hvilka våra förfäder lefvat. Klimatet, jordmånen, växt- och djur- världen hafva tryckt sin prägel på flertalet af föremålen och vi behöfva därföre äfven noggrant känna forna tiders natur- förhållanden för att rätt förstå vårt folks historia. För den, som insett detta, blir det ett behof och ett dyrbart behof att, så vidt möjligt, äfven bevara minnen af den natur, som omgifvit våra förfäder. Men, invänder man, förändringarna i naturen äro bero- ende af förändringar i de klimatiska förhållandena och dessa undandraga sig all påverkan af människan. Detta är sant, men här är ej fråga om dylik*a sekulära förändringar, som bero af en långsam och ofta knappt märkbar ändring af de klima- 94 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. tiska faktorerna utan här gäller det endast att skydda natu- ren mot de förändringar, som inträda på grund af människans eget ingripande. Markens uppodling, skogarnas afverkning, torfmossarnas, mineraliernas och vattendragens användning i industriens tjänst kunna inom kort så förändra ett lands ut- seende och beskaffenhet att föga eller intet återstår af dess ursprungliga natur. Det oaktadt kan det naturligtvis ej blifva tal om, att i stort sedt lägga några hinder i vägen för använd- ningen af våra naturtillgångar i odlingens eller industriens tjänst. Naturskyddets syfte är endast att här och där i lan- det afsöndra större eller mindre områden, inom hvilka natu- ren, fullt ostörd af hvarje ingrepp från människans sida, kan få utveckla sig i obunden frihet. Härigenom skall ock mången växt- och djurform finna en fristad, i hvilken han kan åtnjuta de yttre lifsvillkor, som för hans fortbestånd äro oundgäng- ligen nödvändiga. Genom den naturliga ängsmarkens uppodling ocli förvand- ling till bördiga sädesfällt eller konstgjorda ängar fördrifvas årligen talrika växt- och djurarter från stora områden af vårt land och när en skogsmark afverkas, försvinner från den mar- ken ej allenast den af verkade skogen utan äfven många djur och växter, som i skogens skugga och fuktighet hade beting- elserna för sin tillvaro. Äfven om en ny skog sedermera upp- växer i den gamlas ställe, blir detta vanligen en skog af annan beskaffenhet, en enligt alla konstens regler skött kul- turskog, i hvilken förhållandena äro väsentligen olika dem, som rådde i den ursprungliga naturskogen. I kulturskogen äro alla träd nästan af samma ålder och afverkas så snart de nått sin fulla mognad, men innan de blifvit öfvermogna eller på något sätt börjat att taga skada. I urskogen finna däremot äfven de hundratal djurformer, som äro bundna vid förmultnande växtämnen, riklig näring och dit fly äfven många växter, hvilka, liksom skogsfrun {Epi/pogum aphyllum), endast i urskogens rika mylla och halfskymning finna tref- nad och kunna utveckla sina blommor. Hvad nu blifvit sagdt om våra skogar gäller i främsta rummet barrskogarne, men kan äfven i många fall tillämpas på löf träden. Att betrakta dessa hvart och ett för sig skulle föra oss alldeles för långt. Vi inskränka oss därföre till att säga några ord om det förnämsta af dem alla, eken. Eken har, såsom fynden i våra torf mossar utvisa, funnits i Sverige SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE 1910. 95 förr, än granen invandrade, och fordom utan allt tvifvel spe- lat en större roll i landets vegetation än nu. Intet af våra löfträd har heller att uppvisa en så rik och egendomlig fauna som just eken. Anmärkningsvärdt är särskildt den omstän- digheten, att de gamla månghundraåriga ekarna hafva en särskild djurvärld, som ej trifves i de unga eller medelålders träden. Det är denna fauna, representerad bland andra af ekoxen, eremitbaggen (Osmodervna ere^nita L.) och ekbocken {Cerambyx cerdo L.), som i våra dagar hotas af fullständig undergång. De gamla ekarna, som sträcka sina anor tillbaka ända till vår medeltid, blifva såsom enstaka träd allt mer och mer sällsynta och de ställen i vårt land, där de ännu förekomma i större antal tillsammans så att man kan tala om att gammalt ekbestånd äro ytterst få. Dessa uråldriga ekar nedhuggas nu årligen i stort antal till bränsle och inga andra komma i deras ställe, ty ekonomiskt sedt är det långt förmånligare att af verka ekarna medan de ännu äro i sin medelålder och fullt friska än att låta dem stå, till dess de blifva gamla och skröpliga. En annan syn på saken har naturligtvis naturskyddsvän- nen. För honom torde knappast någon naturskyddsfråga i vårt land vara så trängande som den att i tid genom enskildt eller offentligt initiativ rädda några af de få gamla ekbestånd, som ännu finnas kvar och därmed äfven något af den säregna och uråldriga växt- och djurvärld, som ännu vid vår histo- rias begynnelse var utbredd öfver hela södra delen af vårt land, men nu är undanträngd till några få platser och snart blir alldeles utrotad. De nu anförda exemplen må vara tillräckliga för att visa naturskyddsfrågans betydelse och innebörd. Med öppen blick för de plikter, som i detta fall åligga oss såväl gent emot forntiden som emot våra efterkommande, har sistlidne års riksdag antagit och Kungl. Maj:t under år 1909 utfärdat lag dels om naturminnesmärkens fredande dels om nationalparker. Enligt dessa lagar har vetenskapsakademien från och med detta års början erhållit viktiga uppgifter med afseende på naturskyddets genomförande och vidmakthållande i Sverige. Hvilken omfattning denna fråga kan komma att få, är omöj- ligt att förutse, men sannolikt är, att naturskyddsfrågorna i framtiden skola komma att kräfva mycket arbete och måhända 96 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. blifva den mest omfattande af akademiens uppgifter. Om akademien det oaktadt åtagit sig uppdraget, så har det skett därföre, att naturskyddsfrågan står i ett nära samband med hennes öfriga uppgifter och emedan akademien vågat hoppas att äfven för naturskyddet kunna påräkna samma intresse och offervilHghet, som hittills för andra hennes sträfvanden i vetenskapens tjänst kommit henne till del såväl från stats- makterna som från enskilda. Sedan 1904 års riksdag beslutat att till byggnadsplats för naturhistoriska riksmuseet förvärfva ett område å Djurgårds- Freskati af omkring 91,000 kvm., blef däraf en följd, att aka- demien för egen del äfven behöfde söka sig en byggnadsplats i närmaste grannskap till riksmuseets tomt. För detta ända- mål inköpte akademien år 1906 från Bergianska stiftelsen ett midt emot södra delen af riksmuseets tomt beläget område af ungefär 14,000 kv. -meters storlek. Vid närmare gransk- ning af ifrågavarande tomtplats befanns det synnerligen önsk- ligt, att densamma utvidgades med ett söder därom beläget område, som hufvusakligen upptages af en bergskulle, som helt och hållet behärskar den norr därom belägna byggnads- platsen. Sedan Kungl. Maj:ts nådiga proposition om denna kulles försäljning till akademien vunnit sistlidne riksdags bifall, har akademien för sina egna byggnader erhållit en tillräck- ligt stor och fullt lämplig byggnadsplats. Akademien hoppas därföre nu kunna få sina byggnader färdiga samtidigt med satural history and iiliilosoi)hical society. Belgrad. Académie Royale de Serbie. Bergedorf. Hamburger Sternwarte. Bergen. Museum. Berkeley. California university. Berlin. K. Akademie der ^Yi.■^sensollaften. Königliche Bibliothek. K. botanischer Garteu u. Museum. Deutsche entomologische Gesellschalt. Deutsche geologische Gesellschaft. — — Deutsche physikalische Gesellschaft. K. Preuss. meteorologisches Institut. — — K. Preuss. geologische Ländes-Anstalt u. Bergakademie. K. Preuss. Landesanstalt fur Ge^vässerkunde. K. Zoologisches Museum. Physikalisch-technische Reichs-Anstalt. K. Sternwarte. Universitäts-Bibliothek. Botanischer Yerein d. Provinz Brandenburg. Berliner entomologischer Yerein. Bern. Eidg. hydrometrisches Bureau. Schweizer. entomologische Gesellschaft. Naturforschende Gesellschaft. Allg. schweizerische Gesellschaft f. d. ges. Xaturwissenschaften. Besan^on. Académie des sciences. belles-lettres et arts. Observatoire national astronomique. chronométrique et météoro- logique. Sociéte d"émulation du Doubs. Bologna. R. Accademia delle scienze dell' Istituto di Bologna. Osservatorio della K. Universitä. Bombay. Government observatory. Bonn. Niederrheinische Gesellschaft fiir Xatur- und Heilkuude. K. Sternwarte. Naturhistorischer Yerein der i)reussischen Rheinlande und West- falens. Bordeaux. Coramission météorologique de la Gironde. Observatoire. Société des sciences physiques et naturelles. Boston. Amer. academy of arts and sciences. — — Society of natural history. Bremen. Meteorologisches Observatorium. Xaturwissenschaftlicher Yerein. Breslau. Schlesische Gesellschaft f. vaterländische Kultur. Yerein f. schlesische Insektenkuude. Brisbane. R. Geographical society of Australasia. Brooklyn. Brooklyn institute of arts and sciences. Briinn. Ylährische Museumsgesellschaft. Naturforschender Yerein. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 131 Bnixelles. Académie Royale des sciences, des lettres et dos beaux- aits de Belgique. — — Musée du Congo. ■ Observatoire Royal de Belgique. Service météorologique de Belgique. Société R. de botauique de Belgique. Société entomologique de Belgique. Société Beige de géologie, de paléontologie et d^hydrologie. Société R. zoologique et malacologique de Belgique. Bryn Athyii, Pa. Academy of the New Church. Budapest. Magyar tudomånyos akadémia. K. Ungarische geologische Anstalt. Statistisches Bureau der Haupt- und Resideiizstadt Budapest. Ungarisches Nationalmuseum. Observatoire sismique. K. Ungarische Reichs-Austalt fur Meteorologie u. Erdmagnetismus. Ungarische ornithologische Zentrale. Bueiios Aires. Museo nacional. Sociedad cientitica Argentina. Buffalo. Society of natural sciences. Buiteiizor^. Departement van Landbouw. Jardiu botanique. Bukarest. Institut météorologique de Roumanie. — - — Societäte de stiinte. (Société des sciences.) Caen. Société Linnéenne de Normandie. Calcutta. Board of scientific advice for India. Department of agriculture. Royal botanic garden. Indian museum. Asiatic society of Bengal. Geological survey of India. Cambridge. Observatory. University library. — — Philosophical society. Cambrid;^e. Mass. The Arnold Arboretum. New England botanical club. Museum of comparative zoölogy. Astronomical observatory of Harvard college. — — Harvard university. Cape Town. Geological commission. — ■ — Committee of control of the South African central locust bureau. South African museum. Royal observatory. South African philosophical society. Caracas. Museo nacional. Catania. Accademia Gioenia di scienze naturali. Chambézy. Herbier Boissier. Chapel Hill. Elisha Mitchell scientific society. 132 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Cherbourg. Société iiationale des sciences naturelies et matliéina- tiques. ('liicjigo. John Crerar library. Newberry library. — — Field museum of natural history. Yerkes observatory of the university of Chicago. Cliur. Naturforschende Gesellschaft Graubiindens. Cilicillliati. Lloyd library. Society of natural history. Coinibra. R. Observatorio astronomico da Universidade. Observatorio meteorologico e magnetico da Universidade. Cold Spring Harbor, N. Y. Biological laboratory of the Brooklyn instituto of arts and sciences. Colorado Springs. Colorado college. Columbia, Mo. University of Missouri. Cordoba. Academia nacional de ciencias. Observatorio nacional Argentino. Curityba. Estado do Paranä (Brazil). Observatorio meteorologico. Delft. Bibliotheek der technische Hoogeschool. Rijkscommissie voor Graadmetning en Waterimssing. Des Moines. lowa geological survey. Dorpat. Xaturforscher-Gesellschaft. Meteorologisches Observatorium. ■ Kaiserl. Universitäts-Sternwarte. Dresden. K. sächsische Landes-Wetterwartc. K. sächsisches statistisches Landesamt. K. zool. und anthropol.-ethnogr. Museum. Yerein f. Erdkunde. Dublin. Royal Irish academy. — • — Royal Dublin society. Edinburgh. Botanical society of Edinburgh. Geological society. Scottish meteorological society. • Royal physical society. Royal Society. Elberfeld. Chemisches Untersuchungsamt der Stadt EIbcrfeld. Naturwissenschaftlicher Verein. Emden. Naturforschende Gesellschaft. Erfurt. K. Akademie gemeinnutziger Wissenschaftcn. Erlangen. Physikalisch-medizinische Societät. Firenze. R. Istituto di studi superiori pratici e di perfezionaniento. R. Osservatorio meteorico del museo di Firenze. — — • Societä entomologica Italiana. R. Stazioue di entomologia agraria. riagstaif, Arizona. Lowell observatory. Frankfurt a. M. Senckenbergische naturforschende Gesellschaft. Frederiksdal ved Lyngby. (Danmark.) Biologisches Siisswasser- laboratorium. Freiburg i. JJr. Naturforschende Gesellschaft. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 133 GeilPve. Couservatoire & Jardin botaiiique. Institut national genevois. Observatoire. Société botanique. Société de i^hysique et d'histoire uaturelle. — — Université. (jeiiova. Societä Ligustica di scienze naturali e geografiche. Giesseii. Oberhessische Gesellschaft fur Natur- und Heilkunde. Olasgow. Geological society. Philosophical society. (illossop. Howard estate observatory of the Manchester university, Meteorological dei^artment, Grraiiville. Denison university. 's-CJraveiihage. Ministerie van binueulandsche Zaaken. Oraz. Naturwissenschaftlicher Verein fiir Steiermark. Greenwich. Royal observatory. Crreifswald. Naturwissenschaftlicher Verein f. Neuvorponimern u. Riigen. Groilillgeil. Astronomical laboratory. — ~ Rijksuniversiteit. Ouelpli, Ont. Entomological society. Giistrow. Verein d. Freunde der Naturgeschiclite in Mecklenburg. Görlitz. Naturforschende Gesellschaft. Göttingen. K. Gesellschaft d. Wissenschaften. Habana. Observatorio meteorolögico, maguetico y seismico del colegio de Belén de la compania de Jesus. Secretaria de agricultura, comercio y trabajo. Universidad. Halifax. Nova Scotian institute of science. Halle a. S. K. Leopoldinisch-Carolinisclie Deutsclie Akademie der Naturfors cher. Naturwissenschaftlicher Verein fur Sacliseu u. Thiiringen. Hamburg'. Hauptstation fiir P>dbebenforschung ani physikalischen Staatslaboratorium. — - — Naturhistorisches Museum. K. Deutsche Seewarte. Botanische Staatsinstitute. Naturwissenschaftlicher Verein. Hanau. Wetterauische Gesellschaft fiir die gesamte Natui'kunde. Harlem. Koloniaal Museum. Hollandsche Maatschappij der Wetenschappen. Musée Teyler. Havre. Société Havraise d'études diverses. Heidelberg. Grossherzogl. Sternwarte. — — Grossherzogl. Universitäts-Bibliothek. Helder. Nederl. Dierkundige Vereeniging. Helsingfors. Statistiska Centralbyrån. Institut météorologique central. Observatoire. 136 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. London. R. meteorological .society. R. microscopical society. Zoological society. Liibeck. Geographische Gesellscliaft und Naturhistorisches Museum. Luxembnrg. Institut Graud-Ducal. Lyon. Société d'agriculture, sciences et industrie. — • — Société d'anthropologie. Société Linuéenne. Madison. Washburn observatory of the university of Wisconsin. Wisconsin geological and natural history survey. Madras. Kodaikänal solar physics observatory. Madrid. R. Academia de ciencias exactas, iisicas y naturales. Instituto central meteorolögico. Magdebiii"g'. Museum fiir Natur- und Heimatkunde. Manchester. Conchological society of Great Rritain and Ireland. Literary and philosophical society. • University physical laboratories, Meteorological departnient. Manila. Bureau of science. — Division of etlinology. Bureau of science of tlie governraent of the PhilipiJine Islands. Philippine W^eatlier bureau. Marburg. Gesellscliaft zur Beförderung der gesammten Naturwissen- schaften. Universitäts-Bibliothek. Marseille. Faculté des sciences. ■ Musée d'histoire naturelle. Melbourne. Comnionwealth bureau of meteorology. Royal society of Vict(tria. Mérida. Secciön meteorolögica del Estado de Yucatan. Mexico. Instituto geolögico de Mexico. Instituto niédico nacional. Observatorio meteorolögico-magnético central. Secretaria de communicaciones y obras publicas. — — Sociedad cientifica »Antonio Alzate». Middelbnrg. Zeeuwsch Genootscliap der Wetenschappen. Milano. Comitato per le onoranze a Francesco Brioschi. R. Istituto Lombardo di scienze e lettere. R. Osservatorio astronomico di Brera. • Museo civico di storia naturale e Societä Italiana di scienze naturali. Mileto. (Calabria.) Osservatorio »Morabito» nel Seniinario. Minneapolis. Geological and natural history survey of Minnesota. Missoula. University of Montana. Mizusawa. International latitude observatory. Monaco. Musée océanographique. Moncalieri. Osservatorio meteorolögico del R. Collegio Carlo Alberto. Montevideo. Museo nacional. Observatorio nacional fisico-climatolögico. Observatorio meteorolögico del colegio Pio de Villa Colön. Montpellier. Académie des sciences et lettres. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 137 Morelia. Secciön meteorolögico del estado de Michoacan. Moskva. Kaiserliclie Ingenieur-Hoclisclmle. — — Meteorologisclies Observatorium der K. Universität. ■ Société Imi). des aiiiis des sciences naturelles, d'anthropol. et d'etlinogTai)liie. Société Imp. des naturalistes. Moimt Hamiltoii, Cal. Lick observatory. Mount Weatlier, Ta. Observatory. Moimt Wilsoii, Cal. Solar observatory of tbe Carnegie lustitute of Washington. Miiiicheii. K. Bayerische Akadeniie der Wissenschaften. K. Meteorologische Centralstation. Bayerische botanische Gesellschaft. Ornithologische Gesellschaft in Bayern. Technische Hochschule. Hof- und Staatsbibliothek. — ■ — Zoologische Staatssammlung. K. Sternwarte. Nancy. Académie de Stanislas. Société des sciences. Naiites. Société des sciences naturelles de Touest de la France. Napoli. Accademia Pontaniana. — — Accademia delle scienze fisiche e mateniatiche. R. Istituto d'incoraggiamento. Societä di naturalist!. Neuchätel. Observatoire cantonal. — Société des sciences naturelles. New Haven. Connecticut academy of arts and sciences. New York. Academy of sciences. Botanical garden. American institute of niining engineers. Public library. American museum of natural history. Observatory of Columbia university. Meteorological observatory of the departm. of public parcs. ——^American matliematical society. Nijni-Oltchedaef. (Podolie.) Station météorolgique du comte Iracly Morcoff. Nizza. Observatoire. (Université de Paris, Fondation R. Bischoffsheim.) Niirnberg. Naturhistorische Gesellschaft. Oaxaca. (Mexico.) Observatorio meteorolögico central del estado de Oaxaca. Oberlin, Ohio. College library. Odessa. Observatoire météorologique et maguétique de Tuniversité Impériale. Société des naturalistes de la Xouvelle-Russie. Offenbacli. Verein fur Naturkunde. 0'-GyalIa. Astrophysikalisches Observatorium. Oiia. (Spanien.) Observatorio del colegio de la compaiiia de Jesus. 138 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Ottawa. Field-naturalists' club. — — Department of miues. Dominion astronomical observatör}'. — Department of tlie In- teriör. Geological survey of Canada. Oxford. University observatory. Pachiica. (Mexico.) Secciön meteorolögica del estado de Hidalgo. Padova. Osservatorio astronomico della K. Universitii. Palermo. Istituto botanico. Societä di scienze naturali ed economiclie. Circolo matematico. Para. Museu Paraense de historia natural e ethnograpliia. Paris. Académie des sciences. Bibliothéque Sainte-Geneviéve. Bureau central météorologique. Bureau des longitudes. • Comité des travaux liistoriques et scientifiques. École des mines. École polytechnique. École des hautes études. Institut de France. Museum d'histoire naturelie. Observatoire de Paris. Service hydrographique de la marine. Société astronomique de France. Société botanique de France. Société d'encouragement pour Tindustrie nationale. • Société entomologique de France. — — Société de géographie. Société géologique de France. Société météorologique de France. Société philomatique. Société zoologique de France. Perpignaii. Observatoire météorologique et magnétique. Perth. (West Austr.) Observatory. Philadelphia. Academy of natural sciences. American entomological society. Geographical society. American philosophical society. University of Pennsylvania. Pietermaritzburg. Natal government museum. Pisa. Societä Toscana di scienze naturali. Pittsburgh. Carnegie Institute. Plymouth. Marine biological association. Pola. Hydrographisches Amt der k. u. k. Kriegs-Marine. Pornpei. Osservatorio Pio X in valle di Pompei. Poiita Delgada. (A^ores.) Observatoire météorologique. Portici. Laboratorio di zoologia generale e agraria della scuola superiore d'agricoltura. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLJKATIONER. 139 Porto. Academia polytechnica. Observatorio meteorologico da »Princeza Dona Amelia». Potsdam. Centralbureau der internationalen Erdmessuiig. K. Preuss. geodätisches Institut. Astropliysikalisclies Observatorium. Prag. Ceskå Akademie cisare Frantiska Josefa. — ■ — Böhmische Gesellsohaft der Wissenschaften. Museum krälovstvi Ceského. Societas entomologica Bohemise. K. k. Sternwarte. Pretoria. Transvaal museum. Pulkova. Observatoire central Nicolas. Piisa. (India.) Agricultural researcli institute. Resreiisburg. K. bayr. botanische Gesellscliaft. Reniies. Université. Riga. Naturforscher-Verein. Rio de Janeiro. Bibliotheca nacional. Observatorio. • Repartigäo da carta maritima. Directoria de meteorologia. Servico geologico e mineralogico do Brazil. Sevico meteorologico nacional. Riposto. Osservatorio meteorologico del R. Istituto nautico. Roma. R. Accademia dei IJncei. ■ Accademia Pontificia dei nuovi Lincei. ■ R. Comitato geologico d'Italia. Societä aeronautica Italiana. • Societä degli agricolturi Italiani. Societä geologica Italiana. Societä Italiana per il progresso delle scienze. Ufficio centrale di meteorologia e di geodinamica. Rostock. Grossherzogl. Universität. Rothaiiisted. Experiment station Harpenden. Laboratory of tlie Rotliamsted experiment station. Rotterdam. Bataafsch genootscbap der proefondervindelijke wijsbe- geerte. Nederlandsche entomologische Vereeniging. Saiiit Louis. Missouri botanical garden. Salatiga. (Java.) Algemeen-Proefstation. Saloniki. Station météorologique prés du Gymnase de garrons »St. Cyrille et Methode» ä Salonique. San Fernaiido. Instituto y observatorio de marina. San Francisco. California academy of sciences. ■ Astronomical society of the Pacific. Sankt Petersburg. Académie Imp. des sciences. ■ Comité géologique. Commission Impériale archéologique. [Russiscbe astronomische Gesellschaft.] Russisch-Kaiserliche mineralog. Gesellschaft. Hortus Petroi)olitnnus. 140 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Sankt Petersburg. Institut Iini)érial de médecine expérimentale. Musée botanique de rAcadémie Impériale des sciences. Musée géologique Pierre le Grand prés TAcadémie Impériale des sciences. Musée zoologique de TAcad. Imp. des sciences. Observatoire physique central Nicolas. Section géologique du cabinet de Sa 3Iajesté. Societas entomologica Rossica. Société Imp. Russe de géographie. K. Universität. Santiago de Chile. Museo nacional. Säo Paulo. Commissäo geographica e geologica. Museu Paulista. Secretaria da agricultura, conimercio e obras publicas. Secrao meteorologica. — • — Sociedade scientifica. Sarajevo. Bosnisch-Hercegovinische Landesregierung. Saratow. Société des naturalistcs. Sofia. Institut météorologique central de Bulgarie. Southport. Fearnley meteorological observatory. Stanford University, Cal. I.eland Stanford j:r university. Stavanger. Museum. Stonjiiurst. College observatory. Strassburg. K. Hauptstation tur Erdbebenforschung. ■ Internationale Kommission tur wissenscliaftliche Luftschiifahrt. K. Universität. Geologische Landesuntersuchung von Elsass-Lothringen. Stuttgart. K. Staatsarchiv. Verein fiir vaterländiscbe Naturkunde in Wiirttemberg. K. Wiirtt. meteorol. Zentralstation. Sydney. Australasian association for tlie advancement of science. Department of mines and agriculture. Botanic gardens. Australian museum. Linnean society of New South Wales. Tacubaya. Observatorio astronomico nacional. Teddington. The National physical laboratory. Observatory department. Tegucigalpa. Archivio y Bibliotheca nacional de Honduras. Uuiversidad. Tifiis. Kaukasisches Museum. Tiflisser physikalisches Observatorium. Tokio. Earthquake investigation committee. Medizinisclie Fakultät der Kaiserl. Japan. Universität. Observatoire astronomique. Central meteorological observatory of Japan. Geographical society. Mathematico-physical society at the Imp. Univ. Meteorological society of Japan. Imp. geological survey of Japan. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 141 Tokio. Imp. university. College of science. Topeka. Kausas state historical society. Toriiio. R. Accademia dello scienze. R. Museo zoologic-o. R. Osservatorio astroiioniico. Societä ineteorologica Italiaiia. Toroiito. Canadian institute. R. astronomical society of Canada. Entomological society. Tortosa. Observatorio del Ebro. Toiilouse. Académie des sciences, inscriptions et belles-lettres. Commission météorologiiiue du départem. de la Haute-Garoniic. — ■ — Observatoire astronomique. Trieste. Osservatorio marittimo. Tromsö. Museum. Troiidhjem. Det K. Norske Videnskabers Selskab. Troppau. Kaiser Franz Josef-Museum f. Kunst und Gewerbe. Tiibiiiifeii. K. Universitäts-Bibliothek. Tufts Colleg;e. Urbana. University of Illinois observatory. Utrecht. Provinciaal Utrechtscb Genootscbap van Runsten en A\'e- tenschappen. K. Nederlandscb meteorologisch Instituut. Pbysiologisch Laboratorium der Utrechtsche Hoogescliool. Observatoire astronomique. Yalparaiso. Servicio meteorolojico. verona. Accademia d'agricoltura, scienze, lettere, arti e conmiercio. Warschaii. Bureau météorologi(iue du musée d'industrie et d'agri- culture. Société scientiiique. — — [Matematisk-fysiska sällskapet.] V» asliiiifftoii. National academy of sciences. Bureau of american ethnology. U. S. Weather bureau. U. S. Department of agriculture. Department of commerce and labor. — Bureau of fisherios. — Department of commerce and labor. — Bureau of standard^-. Carnegie institution. Smitbsonian institution. Library of congi'ess. U. S. National museum. U. S. Naval observatory. Nautical Almanac oftice. • Biological society. Philosophical society. U. S. Coast and Geodetic survcy. U. S. Geological survey. New Zealaud institute. Wellington. New Zealand geological survey. 142 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Wien. K. Akadeniie der Wissenschafteu. Erdbeben-Kommission d. K. Akademie der Wissenschafteu. K. k. Zoologisch-botanische Gesellschaft. K. k. Xaturhistorisclies Hofmuseum. K. k. Militär-geographisclies Institut. ■ Österreichisclie Kommission filr die internationale Krdmessung. K. k. geologische Reichsanstalt. Yerein zm- Verbreitung naturwissenschaftlicher Kenntnisse. Naturwissenschaftlicher Yerein an der Universität. K. k. Zentral-Anstalt fiir Meteorologie und Geodyuamik. K. k. Hydrographisches Zentralbureau. Wiesbadeil. Nassauischer Verein fiir Xaturkunde. Wiirzburg;. Physikalisch-medicinisclie Gesellschaft. Zacatecas. (Mexico.) Observatorio astronömico-meteorolögico. Zi-ka-wei. (Chine.) Observatoire magiiétique météorologique et sis- mologique. Ziiricli. Schweizerische meteorologische Central-Anstalt. Naturforschende Gesellschaft. ~ — Botanisches Museum der Universität. Universitäts-Bibliothek. Tidskrifter. Fauna och Flora. Populär tidskrift för biologi. Utg. af E. Lönnberg. Uppsala. 8:0. Fiskeritidskrift, Svensk. Utg. Th. Ekman. Upps. 8:0. Kalender el. almanack för svenskarna i Estland. Utg. af I Nymann,, H. Pöhl. Reval. 12:o. Tidskrift, Svensk Farmaceutisk. Red. och utg. T. Delphin. Sthlm. 8:0. Tidskrift, Svenska Jägarförbundets Xya. Red. G. C:son Lewenhaupt. Sthlm. 8:0. Tidskrift, Svensk kemisk, utg. af Å. G. Ekstrand. Sthlm. 8:0. Trädgården, Rlustr. tidskrift för trädgårdsskötsel. Utgifven af: Stock- holms Gartnersällskap, Svenska Trädgårdsföreningen. Redak- tion: A. Pihl, G. Lind, F. Liljewall. Sthlm. 4:o. Veterinärtidskrift, Svensk, utg. af J. Vennerholm. Sthlm. 8:0. Abhandlungen, Astronomische, herausgeg. v. H. Kobold. Kiel. 4:o. Annali di botanica, pubbl. da R. Pirotta. Roma. 8:0. Engineer, The illuminating. The journal of scientitic illumination. Ed. by L. Gäster. London. 8:0. Feuille, La, des Jeunes Naturalistes, publ. par A. Dollfus. Paris. 8:0. Giornale di geologia pi-atica, pubbl. da P. Yinassa de Regny & G. Rovereto. Catania. 8:0. Herbarium. Organ zur Förderung des Austausches wissenschaftl. Exsic- catensammlungen. Lpz. 8:0. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 143 Instrucfor, El. Publicacioii mensual cieutiiica, literaria y de filologia. Ed. J. Diaz de Leon. Aguascalientes (Mexico). 8:0. lon, A journal of electronics, atomistics, ionology, radioactivity and raumchemistry. Edited by C. H. Walter. Lond. 8:0. Jaarboek, Paedologisch, onder redactie van M. C. Schuyten. Ant- werpen. 8:0. Lapok, Magyar botauikai. Hrsg. Å. Degen. Budapest. 8:0. Luonnon Ystävä Yleistajuineii luonnontieteellineu aikakauslehti. [Natur- vännen. Allmänfattligt naturvetenskapligt periodiskt blad.] [Ut- gifvare:] J. A. Wecksell. Helsingissä. 8:0. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Magazine, Symon's monthly nieteorological. Lond. 8:0. Mededeelingen över visscherij. Maandblad met gebruikmaking van ofticieele bescheiden uitgegeveu door H. C. Redeke. Helder. 8:0. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Mitteilungen, Astronomische, gegrundet von R. Wolf, lierausgeg. von A. Wolfer. Ziirich. 8:0. Naturalist, The Midland. Devoted to natural history and primarily that of the Prairie states. J. A. Nieuwland, editor. Notre Dame, Indiana. 8:0. New Church Life. Devoted to the teachings revealed through Em. Swedenborg. Bryn Athyn, Pa. 8:0. Sk. af Acad. of the New Church, Bryn Athyn. Philosophy, The New. A quarterly magazine devoted to the interests of the Swedenborg Scientific Association. Bryn Athyn, Pa. 8:0. Sk. af Acad. of the New Church, Bryn Athyn. Pronösticos, Los, de Sfeijon. Bevista metearolögica quincenal. Valen- cia. 4:o. Revue, La, néphologique. [Par] A. Bracke. Möns (Belgique). 8:0. Rivista Italiana di paleontologia. Red. P. Vinassa di Reguy. Pe- rugia. 8:0. Stahl und Eisen, Zeitschrift fiir das deutsche Eisenhiittenwesen. Zeit- schriftenschau. Diisseldorf. 4:o. Swiatowit. Anuuaire de Tarchéologie préhistorique polonaise et d'autres pays slaves. Réd. par. E. Majewski. AVarsz. 8:0. 144 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1010. Bilaga S.^ Adlerz, G.. Orienteringsförmågan hos steklar. [Program]. Sunds- vall 1909. 8:o. Ahlström, E.. Uber die Gallertkystome der Ovarien und die bei Iiui)tur derselben auftretenden gallertigen Yeräuderungen des BaiK-hfells (S. G. Pseudomyxoma peritonei). Akad. Abhandl. Sthlm 1909. 8:o. Almgren, O., Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden. Sthlm 1904. 8:o. Sk. af Öfverkontrollör P. G. Boren. Andersson, G., The climate of Sweden in tlie late-quarternary period. Faots and theories. Sthhn 1909. 8:o. Andersson, L. G., A remarkable new Gecko from South-Africa and a new Stenocercus-species from South-America in the Natural Museum in Wiesbaden. Wiesbaden 1908. 8:o. Arrlienius, S., Emanuel Swedenborg as a cosmologist. Sthlm 1908. 8:o. Sk. af Mr. A. H. Stroh. Aiirivillins, Clir., Cerambyciden. Jena 1908. 4:o. Lepidoptera, Rhopalocera und Heterocera (Pars 1) von Mada- gaskar, den Comoren und den Inseln Ostafrikas. Stuttg. 1009. 4:o. Bengtsson, S.. Beiträge zur Kenntnis der paläarktischen Epheme- riden. Lund 1909. 4:o. JBerzelius, J J., Ett originalbref från J. .1. Berzelius till J. O. Carlberg, dat. Stockholm d. 26 sept. 1845. 4 sid. 4:o. Sk. • af adressatens döttrar, Fruarna Cecilia Sandell och Ester Segerstéen. Ett originalbref från J. J. Berzelius till Baron Carl af Wetter- stedt, dat. Stockholm d. 5 juni 1832. 4 sid. 4:o. Sk. af Prof. S. Arrhenius. Birger, S., Uber die Resorption der unlöslichen Quecksilberpräparate bei intramuskulärer Injektion. Sthlm 1908. 8:o. Bligen som exkursionsort för svenska botanister. Sthlm 1908. 8:o. Boman, E., Autiquités de la region Andine de la république Argen- tine et du désert d'Atacama. T. 1—2. Paris 1908. St. 8:o. Broek, F. H:son., Om den ekonomiska fördelningen och kriserna. Lund 1908. 8:o. Sk. af Prof. Chr. Aurivillius. Några observationer angående detaljhandels- och grosshandels- prisens inbördes relationer samt deras betydelse för bedömande af reallönens höjd. Upps. 1908. 8:o. Sk. af Prof. Chr. Auri- villius. Dahlgren, E. W:, liCS relations commerciales et maritimes entré Då siifvaren ej siirskildt är näiuiKl, ;ir Injken skilukt af förf. el. uti. BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 145 la France et les cotes de TOcéan Pacifique (commencement du 18:e siécle). T. 1. Paris 1909. 8:o. Dahlstedt, H., Hieracier från Torne Lappmark och närgränsande områden. Sthlm 1907. 8:o. Nya skandinaviska Taraxacumarter, jämte öfversikt af grupperna Erythrosperma och Obliqua. Lund 1909. 8:o. Ergebiiisse, Wissenschaftliche, der schwedischen zoologischen Expedi- tion nach dem Kilimandjaro, dem Meru und den umgebenden Massaisteppen Deutsch-Ostafrikas 1905—1906 unter Leitmn^ von Y. Sjöstedt. Stldm 1909. 4:o. " 7. Coleoptera. 12. TFeise, J^., Chrysomelidaj und Coccinellida". 13. Spoith, F., Cassidffi. 14. Borchmann, F., Lagriidse und Cantharida'. 8. Hymenoptera. 5. Friese, H., Apidae. 11. Siphonaptera et Anoplura. 2. Enderlein^ G., Anoplura (Siphunculata). 13. Neuroptera. 2. van der Weele, H. W., Planipennia et Panorpata. 14. Pseudoneuroptera. 1. Sjöstedt, Y., Odonata. 2. Ulmer, G., Ephemerodea. 3. IGapdleJc, F., Plecoptera. 17. Orthoptera. 3—6. Sjöstedt, Y., Mantodea. — Phasmodea. — Gryllodea. — Locustodea. 7. Sjöstedt, Y., Acridiodea. 22. Yermes. 2. Fuhrmann, O., Cestodes. Sk. af P. Palraquists Aktiebolag. Eriksoil, Joh., Studier öfver submersa växter. Mit deutschem Resumé Sthlm 1908. 8:0. Eriksson, J., Comment nommer les formes biologiques des espéces de champignons parasites? Motion présentée au 3:e congrés international de botanique å Bruxelles en 1910. Lund 1909. 8:0. — -— Landtbruksakademiens uppbrända krusbärsbuskar. Sthlm 1908. 8:0! Euler, H., Växtkemi, dess grunder och resultat. D. 2—3 Sthlm 1908. 8:0. Exploratioiis, Swedish, in Spitzbergen 1758—1908. Nathorst, A G Historical sketch. — Hultli, J. M., Bibliography. — Be Geer, G., List of maps. Sthlm 1909. 8:0. Fallen, C. F., En samling originalhandskrifter af Prof. C. F. Fallen, innehållande biogi-afiska anteckningar öfver åtskilliga i Lund och det öfriga Skåne m. m. bosatta personer, äfvensom några bref. Sk. af Prof. G. Retzius. Fallen, C. F., 5 st. originalbref till C. F. Fallen från : A. J. Ståhl dat. d. 15 juni 1827, J. W. Dalman dat. d. 21 dec. 1827 och d. 29 febr. 1828, A. D. Hummel dat. d. 5 febr. 1828 och C. G. Man- nerheim dat. d. 20 febr. 1828. 4:o. Sk. från Kungl. Biblioteket. t orssell. G., Einige Vorrichtungen zur Röntgenograpliierung mit Kom- pression und Orthodiagraphierung in unmittelbarem AnschluSs an die Durchleuchtung. Hamburg u. å. St. 8:0. Sk. af Prof. Chr. Aurivillius. VetenskapsahaiJeuliens Årsbok. 8. 1910. 10 146 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Gyldéu, H., Traité analytique des orbites absolues des liuit planétes principales. T. 2. Sthlm 1908. 4:o. Sk. af Direktören för Observatoriet i Pulkova O. Backlund. Hamiier, J. W., Redogörelse för resultatet av en med understöd ur C. W. Sebardts stipendiefond företagen resa för växtgeo- gratiska studier inom Blidö socken i Stockholms skärgård under sommaren 1908. Wisby 1909. 8:o. Sk. af Dr. H. Dahlstedt. Hailgö stad och badanstalt. Handbok för badgäster och turister ut- gifven under redaktion af A. Berndtson m. fl. Helsingfors 1895. 8:0. Sk. af Öfverkontrollör P. G. Boren. Hesselgreii, F., L'harmonie et la science musicale ä la portée de "tous. Turin 1909. Tv. 8:o. Hildebraiulssoil, H. H., Om den allmänna cirkulationen i atmosfären, Sthlm 1908. 8:o. Quelques recherches sur les centres d'action de Tatmosphére. 3. Upps. & Sthlm 1909. 4:o. Holmgren, J., Uber den Einfluss der Basedow'schen Krankheit und verwandter Zustände auf das Längenwachstum nebst einigen Gesetzen der Ossifikation. Akad. Abhandl. Lpz. 1909. 8:o. HolnigTeii, M., Studien tiber siidamerikanische Termiten. Habilita- tionsschr. Stockholm. Naumburg a. S. 1906. 8:o. Holst, N. O., Postglaciala tidsbestämningar. Sthlm 1909. 8:o. Hulth, J. M., Förteckning öfver svensk botanisk litteratur under år 1907 sammanställd af J. M. Hulth. Sthlm 1908. 8:o. Jordbruk, Sveriges, vid 1900-talets början. Statistiskt kartverk ut- arbetadt af W. Flach, H. Juhlin Dannfelt, G. Sundbärg. Göte- borg 1909. Fol. Sk. af Grossh. M. Fraenckel, Göteborg. Lagerberg', A. J. de, A theory as to the origin of the symbol of the three crowns on swedish coins. A paper read before the American numismatic society. Philadelphia 1909. 8:o. Lauriil, P. Gr., Om radium och öfriga aktiva ämnen. Populär fram- ställning. Sthlm 1904. 8:o. Lindberg H., Rektor M. Brenners Taraxaca. Förklaring. Helsing- fors 1909. 8:o. Sk. af Dr H. Dahlstedt. Lindman, C. A. M., Linné och Goethe. Sthlm 1909. 8:o. Linné, C von, Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas ad genera relatas . . . Editio 4:a curante C. L. Willdenow. T. 1: P. 1 — 2; 2: 1—2; 3: 1—3; 4: 1—2; 5: 1. Berolini 1797—1810. 8:o. Sk. af Öfverkontrollör P. G. Boren. Lundegårdh, H., Uber Reduktionsteilung in den Pollenmutterzellen einiger dicotylen Pflanzen. Sthlm 1909. 8:o. Lönnberg, E., Remarks on some Wart-hog skulls in the British Museum. London 1909. 8:o. Om renarne och deras lefnadsvanor. Upps. 1909. 8:o. Medin, 0., Xils Rosén v. Rosenstein. Minnesteckning. Sthlm 1906. 8:o. Natliorst, A. G., Några iakttagelser öfver de lösa jordlagren i trak- ten kring Medstugan, Jämtland. Sthlm 1909. 8:o. — — Motions préliminaires proposant des artides additionels sur la BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 147 momenclature des plantes fossiles i^résentées au 3:e congrés interuational de botauique ä Bruxelles 14 — 22 Mai 1910. Lund 1909. 8:o. Natliorst, A. O., tJber paläobotanische Museen. Lpz. 1909. 8:o. ■ Ou the Upper Jurassic flora of Hope Bay, Graham Land. Mexico 1907. 8:o. Nermaii, G., Strömsholms kanals historia. Upps. 1909. 8:o. — ■ — Järnvägen Köping — Uttersberg — Riddarhyttan, dess historia. Upps. 1909. 8:0. Grängesbergs kapellförsamling. En skildring. Upps. 1908. 8:o. Nordström, C. F. Tli., &: Dahlaiider, M., Örebro slotts bygg- nadshistoria. Örebro 1908. 4:o. Nordström, K. B., Växtgeogratiska anteckningar för Bleking. Några skandinaviska adventivväxter. Sthlm 1908. 8:o. Nyrén, M., Ascensions droites moyennes de 396 étoiles pour Tépoque 1900.0 déduites par M. Nyrén des observations faites ä la lunette méridienne de la succursale Odessa dans les années 1899—1903 par M. Orbinski. St. Bétersb. 1908. 4:o. Déclinaisons moyennes de 1375 étoiles pour Tépoque 1900.0 déduites par M. Nyrén des observations faites au grand cercle vertical dans les années 1894 — 1903 par M. Nyrén, A. Ivanof et A. Vassilief. St. Pétersb. 1908. 4:o. Nystedt, T., Undervattensbcåtar. Sthlm 1909. 4:o. Pira, A., Tvänne horn af ur i lifrustkammaren. Sthlm 1906. 8:o. Studien zur Geschichte der Schweinerassen, insbesondere derjenigen Schwedens. Inaug.-Diss. Stockholm. Naumburg a. S. 1909. 8:o. Porträtt af John Ericsson. Fotografi efter en miniatyrmålning, sig- nerad: Way, London 1824. Sk. af Änkefru S. Elworth. (fotograti) af B. J. Fries. Reproduktion efter en K. Vetenskaps- akademien tillhörig medaljong. Sk. af Prof. G. Retzius. af J. Lamarck. Sk. af Prof. G. Retzius. Reiibeteskommissioiieii af 1007. Dokument angående flyttlap- parna m. m. på uppdrag af kommissionen samlade af K. B. Wiklund och J. Qvigstad. 1—2. Kra 1909. 4:o. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Protokoll öfver de af kommissionen år 1908 i Tromsö amt hållna förhör jämte register och det till grund för förhören liggande frågeformulär. Sthlm 1909. 8:o. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Retzius, Gr., Carl von Linné. Några minnesord. Sthlm 1908. 8:o. Till kännedomen om byggnaden och utvecklingen af förbind- ningsstycket hos däggdjurspermierna. Sthlm 1908. 8:o. — — Biologische Untersuchungen. N. F. 14. Sthlm 1909. Fol. Reiiter, O. M., Ett förbisedt arbete öfver Collembola. Helsingfors 1900. 8:0. Ribbiilg, L., Die distale Armmuskulatur der Amphibieu, Reptilien und Säugetiere. Habilitationschr. Stockholm. Jena 1907. Sclllachter. Wilhelm Schlachter. En biografi. Sthlm 1909. 8:o. Sk. af Prof. Chr. Aurivillius. 148 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Segerblom, W., First year chemistry. A text in elementary che- mistry for secondary schools. Exeter, N. H. 1909. 8:o. Laboratory manual of qualitative analysis. New York, London . . . 1908. 8:o. Tables of properties of över fifteen hundred coramon inorganic substances. Exeter, N. H. 1909. 8:o. Sellman, J., Arbetarnes paradis. Nya Zeeland. En studie. Sthlm 1908. 8:o. Sk. af Prof. Chr. Aurivillius. Sideilbladh, E., Sällsamma händelser i Sverige med Finland åren 1749 — 1901 och i Sverige åren 1821 — 1859 ur upp- gifter af prästerskapet antecknade af E. Sidenbladh. Sthlm 1908. 8:0. Sjöstrand, E., Emanuel SAvedenborgs åsikter om mynt och mynt- värde. Lund 1908. 8:o. Småskrifter, 15 st., af zoologiskt och botaniskt innehåll, skänkta af Öfverkontrollör P. G. Boren. Stridsberar. E., Sur quelques propriétés arithmétiques de certaines fonctions transcendantes. Thése. Stockholm. Upps. 1909. 4:o. Stroh, A. H., Grunddragen af Swedenborgs lif. Sthlm 1908. 8:o. Emanuel Swedenborg såsom hjärnanatom och fysiologisk psyko- log. Upps. 1909. S:o. Några vittnesbörd om vetenskapsmannen Swedeuborg samlade af A. H. Stroh. Sthlm 1909. 8:o. Suildevall, C. J., Lärobok i zoologien för begynnare. 6:e uppl. Lund 1860. 8:o. Sk. af Öfverkontrollör P. G. Boren, Svedberg, T., Die Metoden zur Herstellung kolloider Lösungen an- organischer Stoffe. Ein Hand- und Hilfsbuch fur die Chemie ■ und Industrie der Kolloide. Dresden 1909. 8:o. Swederus, M. B., Konung Karl IX:s förtjänster om Sveriges horti- kultur. 1909. 8:o. Thulin, S., Morphologische Studien tiber die Frage nach der Ernäh- rung der Muskelfasern. Lpz. 1909. 8:o. Tideström, I., Elysium Marianum. Ferus and fern allies. Washington, D. C. 1907. 8:o. Untersuclmiig-eu, Naturwissenschaftliche, des Sarekgebirges in Schwe- disch-Lappland, geleitet von A. Hamberg. Bd 4 (Zoologie): Lief. 2—3. Sthlm, Berlin 1908—09. Sk. af Prof. A. Ham- berg. Wahlgren, F., 2 st. planscher tillhörande ett outgifvet arbete af framlidne Prof. Fr. Wahlgren i Lund. Sk. af Prof. G. Retzius. Wiklund, K. B., De svenska nomadlapparnas flyttningar till Norge i äldre och nyare tid. Upps. 1908. 4:o. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Wohlin, N., Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751 — 1900. Statistisk-demografisk studie på grundval af de svenska yrkesräkningarna. Sthlm 1909. 8:o. Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna. Öfversikt af deras uppkomst, tillväxt och aftagande med särskild hänsyn till torparklassens undergräfvande. Sthlm 1908. 8:o. BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 149 Åriibäck-Christie-Liiide, A., Der Bau der Soriciden und ihre Beziehungen zu andern Säugetieren. Inaug.-Diss. Stockholm. Lpz. 1907. 8:0. Ou intermediate forms among Chiroptera. Lpz. 1909. 8:0. Zur Anatomie des Gehinies uiederer Säugetiere. Jena 1900. 8:0. Conimissiou, internationale de renseignement niathématique. Rapport préliminaire sur Torganisation de la commission et le plan general de ses travaux. Publié au nom du comité par H. Fehr. Geneve 1908. 8:0. Sk. af Prof. H. Fehr, Geneve. Coilgrés International de botanique. 3 (Bruxelles 1910). Circulaire 5. Bruxelles 1909. 4:o. 8k. af »Le comité d'organisation du congrés». Cougresso intemazionale di cliimica applicata. 6 (Roma 1906). Atti. Vol. 1—7. Roma 1907. 8:0. Sk. af Prof. F. Åker- blom, Uppsala. Agameiinone, G., I/eau cause indirecte des tremblements de terre. Budapest u. å. 4:o. Albert I, prince de Monaco. Resultats des campagnes scientifiques accomplies sur son yacht. Fasc. 33 — 34. Monaco 1908 — 09. 4:o. Alfano, (j. B., Alcune osservazioni sugli epicentri sismici della Cala- bria e del Messinese. Pavia 1909. 4:o. Poche osservazioni a proposito del terremoto calabro-messinese del 28 dicembre 1908. Napoli 1909. 8:0. — — Suir importanza di una stazione meteorico-geodinamica alle falde del Vesuvio. U. o. 1909. 8:0. AmegliiiiO, F., Le litige des scories et des terres cuites anthropiques des formations neogénes de la République Argentine. Bué- nos-Ayres 1909. St. 8:0. Annaildale, N., An account of the Indian Cirripedia pedunculata. P. 1. Calcutta 1909. 4:o. Beck, R., Lehre von den Erzlagestätteu. 3:e stark umgearb. Aufl. Bd. 1—2. Berlin 1909. 8:0. Beckeilhaupt, C, Grundzuge einer Physik des Weltraumes als Grund- lagen einheitlicher physikalisch-chemischer Werte und neuer experimenteller Fragestellungeu. Altenstadt-Weissenburg (El- sass) 1909. 8:0. Bemporatl, A., L'assorbimento sellettivo della radiazione solare nel- l'atmosfera terrestre e la sua variazione coU' altezza. Memo- ria. Roma 1908. 4:o. Osservazioni fotometriche eseguite nel R. Osservatorio astrofisico di Catania nel 1907 da A. Bempoi-ad e A. Cavasino, elaborate e discusse da A. Bemporad. Catania 1909. 4:o. Sk. af Prof. A. Riccö, Catania. Bibliotheca zoologica Fenniae. Herausgeg. von Zoologen Finlands. Helsingfors 1909. 8;o. Sk. af Prof. O. M. Reuter, Helsingfors. 150 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Biddlecombe, A., Thoughts on natural pliilosophy (with a new read- ing of Newton 's first law) and tlie origin of life. Newcastle- upon-Tyne 1909. 8:o. Bigelow, F. H., Studies on the plienomena of the evaporation of Avater över lakes and reservoirs. Washington 1907 — 09. 4:o. Birck, O., Das pliotograi:)liisclie Helligkeitsverhältnis der Sonne zu Fixsternen. Göttingen 1909. 4:o. (I)iss.) Blume, J. A., Ueber mineralogiscli-ökonomisclie Untersucliungen auf und in der Erde. Ein praktisclies Handbuch fiir Laud- wirthe, besonders Gutsbesitzer, fur angehende Mineralogen und Bergbaukundige, hauptsächlich auch fur Cameralisten, so wie uberhaupt zu gemeinniitzigem Gebrauch. Lpz. 1829. Sk. af f. d. Assistenten G. Lindström. Blutharscli, K. F., Reine Erkenntnis der Dinge öder die Wissen- schaft aller Wissenschaften. Ein philosophisch-wissenschaft- licher Nachweis des ganzen Kreislaufes der Materie in einer fortlaufenden Kette von Ursachen und Wirkungen, beginnend bei , der Grundursache allés Seins und im Höchsten der Gottheit endend. H. 1. Dresden 1909. 8:o. Borredoii, O., L'equilibrio ed il.moto perpetuo della terra girante intorno al sole. [Napoli 1908]. 8:o. Botaiiy of the Fseröes based upon Danish investigations. Copenhagen & Christiania 1901—08. 8:o. Sk. af Prof. E. Warming, Köbenhavn. Bulycov, N. J., Antiquités de la Russie orientale. Moskva 1902. 4:o. — ■ — Drevnosti iz vostocnoj Rossii. [Antiquitäten aus Ost-Russland.] Vyp. 2. S. Peterb. 1904. Fol. Fouilles de la Russie centrale. Kourgans et gorodietz. Recher- ches archéologiques sur la ligne de partage des eaux de la Volga et du Dniéper. Moskva 1900. 4:o. Fouilles de la Russie centrale. Les rives de TOka. Moskva 1900. 4:0. Imennyja serebrjanyja kopéjki i denezki Ivana IV 1533 — 1584. [Nameu an den Silberkopeken und Kupfenniinzen Iwans IV 1533—1584.] S. Peterb. 1906. Fol. Izsledovanie nekotorych izobrazenij na drevnich russkich dencach. [Untersuchungen einiger Abbildungen an altertiimlichen rus- sischen Munzen.] Vyp. 1. S. Peterb. 1904. 4:o. Raskopki po casti vodorazdjela verchnich pritokov Dnjepra i Volgi. 1903 g. [ Utgräfningar inom området af Dnjepers och Volgas öfre bitloder, år 1903.] Moskva 1903. 4:o. Baer, yoii. Ett originalbref från Prof. v. Baer till Prof. Anders Retzius jämte koncept till ett svar uppsatt af Prof. G. von Diiben. Påträffade bland Prof. von Dubens efterlämnade pap- per. Sk. af Prof. C. G. Santesson. Calzavara, E. C, Sur Fépuration des eaux alimentaires par les »procédés Linden» dits »Aqua såna». Gand [1908]. 8:o. Disciissioii as to copper from the mounds. Lancaster, Pa 1903. 8:o. Sk. af Prof. G. Retzius. BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 151 Edwards, H. Milne, Zoologie. Ouvrage adopté par le conseil de rinstruction publique et approuvé par Monseigneur TArchevé- que de Paris. 8:e éd. Paris 1858. 8:0. 8k. af Öfverkontrol- lör P. G. Boren. Ehrlich, E., Eine neue voUistumlicli dargelegte naturwissenscliaft- liclie Weltanscliaimng mit dem Beweis, dass die Erde kein Planet, sondern nur ein Mond des Moudes ist, u. s. w. Lpz. 1908. 8:0. Eiffel, Gr., Atlas météorologique pour Tannée 1907 d'aprés vingt- quatre stations frangaises. Paris 1908. 4:o. Eredia, F., SuUa misura della neve. Roma 1908. 8:0. Fiscliei", Ed., Hallers Bezieliungeu zu den Naturforscliern seiner Zeit, speziell zu lånné. Bern 1909. 8:0. Fischer, P]m., Untersuclmngen tiber Kohlenhydrate und Fermeute (1884—1908). Berlin 1909. 8:0. Friedel, G., Étude sur les groupements cristallius. Saint-Étienne 1904. 8:0. Fritsclie, H., Die mittlere Temperatur der Luft im Meeresniveau, dargestellt als Funktion der geograpliisclien Länge, Breite und Jalireszeit. Riga 1909. 8:0. [Litogr. öfvertryck.] Froc, L., Signaux aux marins. Note presentée å la commission du comité International (Londres 1909). [Avec] Code des sig- naux. Chang-hai 1909. 8:0 & 12:o. Sk. af »MM. les Memb- res du comité & les Directeurs de services». Fujii, U., Alfred Nobel. Tokyo 1909. 8:0. [På japanska språket.] Garcés Losada, C, Le pöle nord de la science. Avant-gout d'un livré ä publier. Séville 1909. 8:0. Oiglio-Tos, E., L'ereditä e le leggi razionali dell' ibridismo. Torino 1908. 8:0. Gilsoii, G., Le musée propédeutique. Essai sur la création d'un organisme educatif extra-scolaire. Conférence faite ä la société royale zoologique et malacologique de Belgique le 1? juin 1909. Bruxelles 1909. 8:0. Gruss, G., Bestimmung der Maximal-und Minimalentfernung von der Sonne eines kleinen Planeten, der sicli gegenwärtig in einer nahe kreisförmigen Bahn mit der halben grossen Achse nahe gleich a bewegt. Prague 1909. 8:0. Guppy, K. J. L., The geological connexions of the Caribean region. Toronto 1909. 8:0. Second note on the Marbela Manjak mine. U. o. o. å. 8:0. Preliminary notice of a discovery of fossils in the Tamana dis- trict, Trinidad. U. o. o. å. 8:0. On some fossil shells from Comparo road, Trinidad. — On the cement-producing materials of Naparima, Trinidad. U. o. o. å. 80. Haland, H. R., An explorer's stone record which antedates Colum- bus. A tragic inscription unearthed in Minnesota, recording the fäte of a band of Scandinavian adventurers. U. o. 1909. Fol. Sk. af Herr J. de Lagerberg. 152 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Hatoii (le la Goupilliére, J. N., Application aux mouvements planétaire et cométaire de la recherche du centre de gra- vité et dfs axes priucipaux du temps de parcours. Paris 1908. 4;o. La loi des aires dans le mouvement avec liaisons. Lisbonne 1909. 8:o. Mémoires divers. 2:e éd. [l]— [6]. Paris 1909. 4:o. Oscillations des bennes non guidées. Paris 1909. 8:o. Potentiel du temps de parcours. Louvain 1909. 8:o. Surfaces nautiloides. Coimbra 1908. 8:o. Hellmanil, G., Die Anfänge der Meteorologie. Vortrag. Braunschw. 1908. 4:o. Henry. Souvenir de la célébration du 50:aire professoral de Louis Henry, 8 Mai 1909. 4:o. Sk. af Prof. L. Henry, Louvain. HoraniiiOV, P., Characteres essentiales familiarum ac tribuum regni vegetabilis et ami^horganici ad leges tetractydis naturae con- scripti; accedit enumeratio generum magis notorum et organo- grapbiae supplementum. Petropoli 1847. 8:o. Sk. af Öfver- kontrollör P. G. Boren. Haeckel, E., Das Weltbild von Darwin und Lamarck. Festrede zur 100-jäbrigeu Geburtstag-Feier von Cbarles Darwin am 12 Februar 1909 gelialten im Volksbause zu Jena. Lpz. 1909. 8:0. Haeussler, J. W., Die Entropiefunktion und ibre Anwendung auf Wasserdampf. Berlin 1908—09. 4:o. Hes, G., Electricity uncovers a law of evolution. New York [1909]. 8:o. Jenseil, H., On an inward mechanisni of beavenly bodies. Copen- hagen 1907—09. 8:o. Jousseaunie, F., Reflexions sur les volcans et les tremblements de terre. Paris 1909. 8:o. Junk, W., Bibliographia botanica. Berlin 1909. 8:o. Jaeger, F., Forscbungen in den Hochregionen des Kilimandscharo. Berlin 1909. 4:o. Kirchbacli, J. H. von, Cbemie und Mineralogie der Gewerbkunde. Ein Handbuch fiir Kameralisten, Oekonomen, Fabrikanten, Liebhaber der Gewerbkunde und zum Gebraucbe in den böbern Glassen der Gewerbschulen. Herausgeg. von J. H. von Kirch- bach. 2:e, wolilfeile Ausg. Bd 1—3. Lpz. 1841. 8:o. Sk. af f. d. Assistenten G. Lindström. Kirchlioff, N., Atomlebre. U. o. o. å. Fol. Welträtsellösung 1. öder Atomlebre. Gedanken und Anregungen. Itzehoe 1906. 8:o. Sk. af Prof. Cbr. Aurivillius. Kuznecov, T. V., Posobie dlja nabljudenij v raznycb slojach atmo- sfery pomosci^ju zmjejev. [Hjälpmedel för iakttagelser i olika luftlager med tillbjälp af drakar.] S. Peterburg 1907. 8:o. Instrukcija dlja proizvodstva podemov rezinovycb sarov-zondov. [Instruktion för befordran af giimmi-ballong-sonders böjande.] S. Peterburg 1907. 8:o. Lesgaft, E., ¥lijanie golifstroma na dvizenie ciklonov v Atlantices- BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 153 kom Okeanje. [Golfströmmens inflytande iik cyklonernas rö- relse i Atlantiska Oceanen.] S. Peterburg 1902. 8:0. Levy, M., & Sebert, Rapport sur un mémoire intitulé »Recherches expérimentales sur la résistance de Tair eftectuées par G. Eiffel». Paris- 1908. 4:o. Sk. af M:r G. Eiffel, Paris. Lewis, T., & Turner, H. H., On the inclinations of binary står orbits to the Galaxy. London 1907. 8:0. Sk. af Prof. H. H. Turner, Oxford. LippiliaiU), J., Du déterminisme psychologique basé sur Fanalyse des sensations. Strasbourg 1909. 8:0. Loreiizoiii, G., Il passaggio di Mercurio sul disco del sole osservato alla specola di Padova il 14 novembre 1907. Venezia 1907. 8:0. Maggioraui, S., Fenomeni plutonici. — La terra é piu fredda nel suo interno. - — Le eruzioni vulcaniche e i moti sismici pen- dono origine da azioui esterne al pianeta. Roma 1909. 4:o. Maideii, J. H., The forest flora of New South Wales. P. 1—30. Sydney 1902—08. 4:o. Sir Joseph Banks: the »father of Australia». Sydney 1909. 8:0. Maplestoiie, C. M., The results of deepsea investigations in the Tasman Sea. 1. The expedition of H. M. S. »Miner». 5. The Polyzoa. Sydney 1909. 8:o. Sk. af Prof. E. Lönnberg. Massariiii, J., I venti a Roma. Memoria. Roma 1908. Fol. Mastrodomeiiico, F., La gravitazione universale ossia il mondo materiale e il giuoco delle forze clie ne animano la mac- china. Napoli 1909. 8:o. Meyer, E. von, Uber Zersetzungsweisen vierfach-alkylierter Ammo- niumverbindungen. Nach eigenen Versuchen und Untersu- chungen von E. Schwab. Lpz. 1909. 4:o. Michaelis, W., sen., Der Erhärtungsprozess der kalkhaltigen hydrau- lischen Bindemittel. Nach dem Vortrage des Verfassers, am 9. März 1909, in der 32. Generalversammlung des Vereins deutscher Portland-Zement-Fabrikanten. Dresden 1909. 8:o. Ueber Kalkmörtel. Vortrag . . . Berlin 1908. 8:o. Zur Kenntnis der hydraulischen Bindemittel. Vortrag. 1 — 2. Stuttgart 1906—07. 4:o. Zur Konstitution des Portland-Zement-Klinkers. U. o. o. å. 4:o. Moore, C. B., Certain antiquities of the Florida West-Coast. Phila- delphia 1900. 4:o. Certain mounds of Arkansas and of Mississippi. P. 1 — 3. Phila- delphia 1908. 4:o. Certain aboriginal mounds of the Florida Central West-Coast. Philadelphia 1903. 4:o. Moundville revisited. — Crystal River revisited. — Mounds of the Lower Cliattahoochee and Lower Flint Rivers. — Notes on the Ten Thousand Islands, Florida. — Philadelphia 1907. 4:o. Certain aboriginal remains of the Alabama River. Philadel- phia 1899. 4:o. Certain aboriginal remains of the Black Warrior River. — Cer- 154 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. tain aboriginal remains of the liOwer Tombigbee River. — Certain aboriginal remaius of Mobile Bay and Mississippi Sound. — Miscellaneous investigation in Florida. Philadel- phia 1905. 4:o, Moore, C. B., Certain aboriginal remains of the northwest Florida Coast. P. 1—2. Philadelphia 1901—02. 4:o. Certain aboriginal mounds of the Georgia Coast. Philadeljihia 1897. 4:o. Certain aboriginal remains of the Tombigbee River. Philadel- phia 1901. 4:o. Certain shell heaps of the St. John's River, Florida, (hitherto unexplored). Paper 1 — 5. Philadelphia 1894. 8:o. Aboriginal Urnburial in t)ie United States. — A form of Urn- burial on Mobile Bay. Lancaster, Pa 1904. 8:o. Samtliga ofvannämnda arbeten af C. B. Moore äro skänkta af Prof. G. Retzius. Miiller, O., Bacillariaceen aus Siid-Patagonien. Lpz. 1909. 8:o. Sk. af Dr O. Borge. . Murniaii-Expeditioii. Ekspedicija uaucno-promyslovych izsledo-vanij u beregov Murmana. — Wissenschaftlich-praktische Murman- Expedition. [1]— [3]. St. Petersburg 1906—08. 8:o. Sk. af »Die Murman-Expedition». Nadaillac, de, luhuraation and incineration in Europé. Philadelphia 1897. 4:o. Sk. af Prof. G. Retzius. Neupert, K., Am Morgen einer neuen Zeit. Weltbild. Dornbirn 1909. 8:0. Oinoild, Ii. T., The range of monthly mean temperature at Edin- burgh, Vieuna, and Stockholm. Edinburgh 1908. 8:o. d'0rléaiis, Duc, Croisiére océanographique accomplie ä bord de la Belgica dans la Mer du Grönland 1905. Resultats scienti- fiques. Bruxelles 1907. 4:o. Osservazioni astrofisiche della cometa »Morehouse» eseguite nel R. Osservatorio di Catania. Catania 1909. 4:o. Sk. af Prof. A. Riccö, Catania. pireliometriche a diiferenti altezze suU' Etna. Catania 1909. 4:o. Sk. af Prof. A. Riccö, Catania. Palladiiio, P., Casuali(?) coincidenze numeriche coi pesi atomici? Casuali(?) corrispondenze presso a poco, colle serie del Men- deleieffV Torino 1909. 8:o. Contributo allo studio della capillaritä. Torino 1909. 8:o. Du poids absolu des corps élémentaires et dcpendance de leurs propriétés chimiques et physiques du poids absolu et de la forme. Genova 1909. 4:o. Paillli, S., Flora Dauica, det er Dansk Urtebog : udi huilcken, . . . icke alleeniste Urternis historiske Beskrifvelse . . . andragis : men endocsaa La^gedommc til alle Siugdomme gafnlige, korte- ligen oc klarligen antegnis : . . . Kiöbenhafu 1648. 4:o. Sk. af ÖfverkontroUör P. G. Boren. Plummer, H. C, On the effects of radiation on the motion of BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 155 comets, and Note on a mechauical solution of Kepler's equa- tion. London 1906. 8:0. Sk. af Prof. H. H. Turner, Ox- ford. Portis, A., Delle necessarie relazioni ed armonia fra le scienze geo- logiche. Parole .... Koma 1908. 8;o. Pupovac, P., »Tres numeri pacis». P. tt. a. Die drei Friedenszalden als Harmonien von Kreis uud EUipse. — Endgiltige Lösung des matliematisclien Problems. Die Quadratur des Kreises. Zur Förderung der Friedensidee in Schule und Haus. Wien [1909]. 8:0. Radier de Aquino. Altitude and azimutli tables for facilitating the determination of lines of position and geographical position at sea. The simplest and readiest in solution. Washington 1908. 8:0. Reclierclies expérimentales sur les ijropriétés physico-chimiques de quelques gaz en relation avec les travaux de revision du poids atomique de Tazote. Geneve, Paris 1908. 4:o. Sk. af Prof. Ph. A. Guye, Geneve. Raffalli, A., Surface exacte du cercle. — Avantage qu'oflfrc la solu- tion de ce probléme sur les autres systémes dans le calcul de la surface du cercle. [Bastia (Corse)] u. å. Fol. Reuter, E., Merokinesis, ein neuer Kernteilungsmodus. Helsingfors 1909. 4:o. Zur Morphologie und Ontogenie der Acariden, mit besonderer Berucksichtigung von Pediculopsis graminum (E. Rent.). Hel- singfors 1909. 4:o. Reuter, O. 31., Charakteristik und Entwickelungsgeschichte der He- mipteren-Fauna (Heteroptera, Anchenorrhynchia und Psylli- dae) der palsearktischen Coniferen. Helsingfors 1908. 4:o. Hemiptera Gymnocerata Scandinaviae et Fenniae. P. 1. Helsing- forsise. 1875. 8:o. Mouographia Anthocoridarum orbis terrestris. Helsingforsise 1884. 4:0. 40 st. broschyrer. Riglli, A., La materia radiante e i raggi magnetici. Bologna 1909. 8:o. Riccö. A., Piano di una statistica generale fondata sopra 40 anni di osservazioni internazionali delle protuberanze solari. Cata- nia 1908. 4:o. Lo spettreliografo del Pt. Osservatorio di Catania. Roma 1908. 8:o. Roseubuscli, H., Elemente der Gesteinslehre. 3;e, neubearb. Aufl. Stuttgart 1910 [1909]. 8:o. Rudolph, H., Die Erklärung der Radioaktivität aus dem chemischen Zerfall der Atome. Berlin u. å. 8: o. Ueber eine mögliche Ursache der Erdbeben. Stuttgart 1909. 8:o. Rykatscliew, M., jun., Uber den Einfluss der Unterlage auf den täglichen Gaug der absoluten Feuchtigkeit. Braunschweig 1908. 8:o. 156 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Salter, Mary, God. [Torquay 1908]. 8:0. The physical history of tlie universe. Christ in chaos. P. 1. [Torquay] 1909. 8:0. Papers on geology, arch^eology, etc. London 1904 — 08. 8:0. A new system of geology. With archseological proofs of the destruction of the world by water and hre. London u. å. 8:0. Saiivageaii, C, Sur le développement échelouné de THalopteris (Stypocaulon Kiitz.) scoparia Sauv. et reraarques sur le Sphace- laria radicans Harv. Paris 1909. 8:0. Lettre ouverte ä J. B. De Toni au sujet des huitres, de Ma- rennes et de la diatomée bleue. Suivie d'un appendice. Bordeaux 1909. 8:0. Le Professeur David Carazzi de runiversité de Padoue (Italie). Les huitres de Marennes et la diatomée bleue. Bordeaux 1908. 8:0. Schiaparelli, (i., Di alcune macchie osservate in Mercurio da Jarry Desloges la mattina del 19 Agosto 1907. Annotazioni. To- rino 1909. 8:0. Orbite cometarie, correnti cosmiche, meteoriti. Pavia 1908. 8:0. I primordi deir astronomia presso i Babilonesi. Bologna 1908. 8:0. I progressi deir astronomia presso i Babilonesi. Bologna 1908. 8:0. Scliilldler, K., Die physische Beschaffenheit des Mondes. Eine neue Theorie. Luzern 1908. 8:0. Schiieider, J. Sparre, Hymenoptera aculeata im arktischen Nor- wegen. Troms0 1909. 8:0. Scliulz, J. F. H., The constitution of the sun. Chicago 1909. 8:0. Henri Moissan und die Sonnenphysik. Lpz. 1908. 8:0. Schuster, A., On the periodicities of sunspots. London 1906. 4:o. Schuster, Fr., Der Einfluss des Mondes auf unsere Atmosphäre. U. o. o. å. Tv. 8:0. ■ Der Einfluss des Mondes auf unsere Atmosiihilre. Jedem Ge- bildeten leicht fasslich berechnet und graphisch dargestellt. Karlsruhe 1908. 8:0. Schaeberle, J. M., Geological climates. New York 1908. 8:0. • An explanation of the cause of the eastward circulation of our atmosphere. New York 1908. 4:o. • On the origin and age of the sedimentary rocks. New York 1908. 4:o. Sewall, F., Being and existence. A philosophical discussion. Bryn Athyn, Pa 1909. 8:0. Swedenborg's doctrine of the purer parts of nature. Bryn Athyn, Pa 1909. 8:0. Sommier, S., Due communicazioni, fatte alla societä d'antropologia, sui lapponi e sui finlandesi settentrionali. Firenze 1886. 8:0. Un'estate in Siberia fra ostiacchi, samoiedi, siriéni, tatäri, kir- ghisi e baskiri. Firenze 1885. 8:0. La flora dell' Archipelago toscano. Firenze 1903. 8:0. Flora deir Ob inferiore. Studio di geografia botanica. Firenze 1896. 8:0. BÖCKER SKÄNKTA AF ENSKILDA PERSONER. 157 Sommier, S., Flora Toscana. Firenze u. å. 8:0. Un gioiello della flora maltese. Nuovo genere e nuova specie di Composte. Firenze 1907. 8.0. L'isola del Giglio e la sua flora. Gon notizie geologiclie di C. de Stefani. Torino 1900. 8:0. Le isole pelagie Lampedusa, Linosa, Lampione e la loro flora. Con un elenco completo delle piante di Pantelleria. Firenze 1908. 8:0. Note di viaggio. 1. Esposizione Uralo-Siberiana di Ekaterinburg. Ceremissi degli Urali c del Volga. 2. Mordvä. — Popolazionc di Astrakan. — Kalmucclii. Firenze 1889. 8:0. Steen, A. S., Havoverflatens temperatur ved Xorges kyst. Kristi- ania 1908. 8:0. Stein, J., Corrections to Professor Turner's paper »On tlie classifica- tion or long-period variable stars, and a possible physical interpretation.» London 1908. 8:0. Sk. af Prof. H. H. Turner, Oxford. Svésiiikov, P., Ocerk klimaticeskich uslovij goroda Ufy. [Ubersicht der klimatologischen Bedingungen der Stadt Oufa]. Ufa 1909. 8:0. Tromelili, (x. de. Le fluide liumain, lois et propriétés. — La sci- ence de mouvoir la matiére sans étre medium . . . Suivi de Pétre psychique et de Tétude sur la force biologique. St. Amand (Cher) [1909]. 8:0. • Turner, H. H., 14 st. broschyrer. Yadäsz, M, E., Die unterliassische Fauna von Alsöräkos im Komi- tat Nagykukiillö. Ubertragung aus dem ungarischen Origi- nal. Budapest 1908. 8:0. Taldivia. Wissenschaftliche Ergebnisse der deutschen Tiefsee-Expe- dition auf dem Dampfer »Valdivia» 1898—99. Bd 2: T. 3; 8: Lief, 3; 9: 3; 10: 4; 14: 2—3; 15: 2; 16: 1—2; 19: Lief. 1, H. 2, Lief. 3; 20: Lief. 1. Jena 1908—09. 4:o. Sk. af Tyska regeringen. Voziieseiiskij, A. V., Ocerk klimaticeskich osobennostej Bajkala. [Aper^u des particularités climatologiques du Baikal.] S. Peterburg 1909. 8:0. Weiler, Ad., Die Grundlagen fiir die Neugestaltung der astronomischen Zeitmessung. Zurich 1909. 8:0. Weiler, Ang., Die säkularen Störungen des Parameters. Einige Frag- mente aus seinen Publikationen. Karlsruhe 1909. 4:o. Wesenl)erg'-Lund, C, Grundtrffikkene i Ferskvandsplanktonets Bio- logi og Geografi. Sthlm 1909. 8:0. Notizen aus dem Dänischen siisswasserbiologischen Laboratorium am Fursee. N:o 1—3. Lpz. 1908. 8:0. Woltereck, B., &: Zschokke, F., Jahresbericht der Literatur [der Susswasser — Zoologie (exkl. Vertebraten)] fur das Jahr 1908. Lpz. 1909. 8:0. Sk. af Dr C. Wesenberg-Lund, Hilleröd, Danmark. Wille, N., Om Naturens Mindesmserker og deres Bevarelse. Kristi- ania 1909. 8:0. 158 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Wille, >'., Uber Wittrockiella nov. gen. Christiania 1909. 8:o. ZurEntwicklungsgescliiclitcder GattungOoc3-stis. I)erlinl908. 8:o. Woeikof, A., Les accumulations positives et negatives d'eau par les sources, les laes, les neiges et les glaces. Geneve 1906. 8:o. Einige Problenie der Soenkunde. Lpz. 1902. 8:o. Questions de limuologie physique. Geneve 1906. 8:o. Die Verteilung und Akkumulation der Wärme in den Festländern und Gewässern der Erdc. Braunsclnveig 1906. S:o. Verteilung der Bevölkerung auf der Erde unter dem Einfluss der Naturverhältuisse und der niensclilichen Tätigkeit. Gotlia 1906. 4:o. Wyiliaii. J., Anatomy of tlie nervous system of Kana pipiens. Wa- shington 1853. 4:o. Sk. af Prof. J. Wymans familj. 7 st. broschyrer. Sk. af Prof. J. Wymans familj. ZaioilC, S. P., Osnovy elementarnoj aerometriji. [Grunderna för den elementära aerometrin.] Kiev 1909. 8:0. Osnovy aerometrologiji i elcktrogeaerologiji. [Grunderna för aero- metrologi och elektrogeaerologi]. Kiev 1909. 8:0. Oeclisiier de Coiiinck, W.. Action de corps soluble sur des corps insolubles. Bruxelles 1909. 8:0. Contributiou ä Tétude des uranates. Eruxelles 1909. 8:0. — — Sur un mode de formation du nitrate d"uranyle. Bruxelles 1909. 8:0. Sur la stabilité et sur les réactions du chlorure d'uranyle. Brux- elles 1909. 8:0. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET 159 B. Naturhistoriska Riksmuseet. 1. 3Iiiieralog^iska aftleliiingen. De mineralogiska samlingarna hafva under år 1909 genom gåfvor erhållit följande tillökning: af Spexeryds grufbolag genom dess disponent, ingeniör F. G. Samuelsson, en serie malmprof från bolagets grufvor, särdeles välkommen, då museet förut ägde blott en enda liten stuff (tungspat) därifrån; af statsgeologen, d:r R. Mauzeltus, en stuff med kalk- spatskristaller från Vinterosa socken, Närke; af prof. Axel Hamberg, Uppsala, en stuff med prismati- ska järnglanskristaller från Harstigsgrufvan vid Pajsberget, Värmland ; af prof. G. Holm, prof af kalkspat från Lugnas, Väster- götland ; af bergmästare Th. Dahlblom, prof af gadolinit från Svärdsliden vid Falun; af d:r G. Flink, en stuff med klara apatitkristaller från Nordmarks grufvor, Värmland; af fru Esther Segerstéen, Håkansboda, 42 utsökta koboltglanskristaller, 4 glankodat- samt 3 svafvelkiskristaller, allt från Håkansboda grufvor i Ramsbergs socken, Västman- land samt af direktcir G. Craaford, Forshammar, prof af andalusit från en fältspatsgrufva i Klinktjärnsberget i Ramsbergs s:n. Under besök vid Ämmebergs zinkgrufvor i maj månad sam- lades af Intendenten en stor svit af malmtyper och bergar- ter, som tjänar till belysning af malmernas förekomstsätt i dessa grufvor. Stufferna äro i museet dels uppställda som fristå- ende block och dels upptagande en hel lokalmonter. Med bidrag af af delningens medel besökte amanuensen, d:r G. Flink, dels i maj Spexeryds mangangrufvor i Småland 160 VETENSKAPSAKADEMINS ÅRSBOK. 1910. och dels i juni Norbergs, Grängesbergs, Persbergs och Lång- banshytte grufvor. Vid Spexeryd anträffades bland annat kristaller af braunit och hausmannit, hvilka mineral förut icke varit kända från dessa grufvor. Vid Norberg och Gränges- berg upptäcktes kristaller af typisk mesitinspat, förut icke iakttagen i Sverige. Vid Långbanshyttan anträffades ett par okända mineral, som ännu icke äro närmare undersökta. Genom köp af samlare vid de resp. fyndorterna hafva rika sviter af mineral förvärfvats dels från Långbanshyttan och dels från Malmberget, Gällivare. En del svenska mineral hafva äfven under året inköpts af preparator R. A. Anders- son, Uppsala. Det mesta af, hvad som sålunda förvärfvats, är införlifvadt med dubblettförrådet, som gör det möjligt att genom hyte anskaffa utländska föremål utöfver hvad som genom de knappt tillmätta kontanta medlen kan åstad- kommas. Sålunda har genom byte med firman Grebel, Wendler & C:o, Geneve, förvärfvats ett rikt material af det nyupp- täckta, som ädelsten använda och i sin kristallklass allena- stående mineralet benitoit från Californien, äfvensom en mängd andra för museet nya mineral, däribland hopeit från Rho- desia, ett vattenhaltigt zinkfosfat, som visserligen upptäcktes redan 1826, men hittills varit så sällsynt, att material till en fullständig analys först nyligen kunnat anskaffas. Genom byte med herr R. Baldauf i Dresden har bekommits en praktstuff af mineralet atopit från Brasilien. Detta mineral, som beskrifvits af A. E. Nordenskiöld, var förut kändt endast från Långbanshyttan och det efter undersökningen kvarblifna, i museet befintliga, oansenliga materialet, var det enda som existerade. Herr Baldauf har likaledes försett museet med flera vackra mineral från Tyska S.-V.-Afrika. De omfångsrikaste förvärfven hafva dock skett genom kontanta inköp från utländska mineralhandlande, bland hvilka i första rummet må nämnas d:r F. Krantz i Bonn och herr Lazard Cahn, Colorado Springs, Co. Sålunda har under året för samlingen tillkommit icke mindre än 22 nya namn, ett antal som väl knappt något år förut uppnåtts. Vidare hafva inköp blifvit gjorda hos L. Eger, Wien; af ingeniör W. Blom- berg i Kiel, hufvudsakligen mineral från Elba samt af herr J. BöHM, Wien, en större kristall af hambergit från Mada- gaskar. Mineralet var förut kändt blott i ett exemplar, som NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 161 tillhör prof. A. Hamberg, efter hvilken det har sitt namn. Detta originalexemplar är funnet vid Langesund i Norge. Efter därom gjorda framställningar hafva ur dubblett- förrådet som gåfva öfverlämnats: till Stockholms högskola (genom prof. H. Bäckström) 19 diverse mineralstuffer för komplettering af högskolans studiesamlingar ; till Tekniska skolan i Norrköping 5 stuffer samt till Högre allmänna läroverket i Uppsala 24 stycken mest lösa kristaller. Som undersökningsmaterial utan återlämningsskyldighet hafva afgifvits: till docent d:r P. Sustschinsky i Miinchen, efter rekom- mendation af prof. P. v. Groth därstädes, 3 mineralprof samt till prof. H. C. CooPER i Syracusa, N. Y., 3 smärre stycken barysilit. Den systematiska skådesamlingen, som varit tillgänghg alla därför fastställda dagar, har under året icke undergått någon annan förändring än att mindre representativa stycken nedflyttats till dublettförrådet och ersatts af nya eller ansen- ligare i mån som sådana förvärfvats. Ordnandet af parage- netiska lokalsamlingar i därför afsedda montrer har fortgått och är nu i det närmaste afslutadt. Vcfenshapsdlaideniiens Arnhuh-. 6'. VJIO. I 1 NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 163 2. Afdeliiiiigen för {irk«^ffoiiiator ocli fossila växter. Sam]igarna hafva under år 1909 ökats genom följande gåfvor. Diverse recenta arkegoniater ha öfverlämnats från Riks- museets Botaniska Af delning, af h vilka särskildt må framhållas samlingarne ur f. d. öfverkontrollören P. G. Borens, gross- handlaren E. Nordströms och professor M. Sondéns till nämnda afdelning skänkta herbarier; en »häxkvast» af tall har skänkts af professor C. Lindman; tvärsnitt af en större lärkträdsstam från Ludvika af lektor Hj. Möller i Falun; 49 arter nordamerikanska barrträd och kärlkryptogamer i rikliga exemplar hafva skänkts af herr Ivar Tidestrom i Washington; Cryptogamae exsiccatae, decades 37 — 39 af Natur- historisches H of museum i Wien. D:r W. Carruthers i London har till afdelningen förärat dels 92 stycken synnerligen värdefulla mikroskopiska slipprof af fossila växter, däribland några af Nicols original, dels tvärsnitt af en ihålig trädstam från stenkolsformationen i Skotland, i hvars inre andra stammar uppspirat, och hvilken omnämnes af Lyell i »The students elements of geology». Bergverksdirektör M. Geipel i Eisleben har skänkt 2 växt- fossil från kopparskiffern ; af professor G. de Geers spets- bergsexpedition 1908 hafva öfverlämnats 92 växtfossil från Spetsbergens kulm-, jura- och tertiärlager. Prof. P. Ken- dall i Leeds har skänkt några juraväxter från Yorkshire; d:r R. Kidston i Stirling några mikroskopiska preparat af stenkolsväxter; professor A. G. Nathorst har öfverlämnat en af honom på kusten af Yorkshire hopbragt samling jura- växter, däribland synnerligt värdefulla och unika exemplar af Williamsonia, hvarjämte han i Skåne insamlat dels rätiska, dels kvartära växtfossil. Herr Th. Newbitt i Whitby har, utom ett par andra juraväxter, skänkt en synnerligen prakt- full stuff med två hanblommor af Williamsonia; professor 164 VETENSKAPSAKADEMINS ÅRSBOK. 1910. P. B. RiCHTER i Qiiedlinburg värdefulla kritväxter och herr J, Sewell i Whitby ett par jura växter. Genom anslag af de Brandelska räntemedlen har afdel- n ingen kunnat förvärfva 100 mexikanska mossor af Pringles exsiccatverk samt har af samma räntemedel erhållit bidrag till inköp af en dyrbar fotografiapparat. Af synnerligt stor betydelse för ormbunksherbariet har varit, att den framstå- ende pteridologen, mag. scient. Carl Christensen från Köpen- hamn genom anslag från dessa räntemedel kunnat uppehålla sig i Stockholm för att studera det SwARTz'ska herbariets ormbunkar, öfver hvilka han författat en särskild afhandling, som torde blifva af stor vikt för identifieringen af de af SwARTZ beskrifna arterna. Han har begagnat tillfället att granska och bestämma äfven andra ormbunkar i herbariet. Genom »En vän af vetenskapen och Naturhistoriska Riks- museum», som önskar förblifva okänd, har af delningen vidare bekommit en särdeles dyrbar och välkommen gåfva, bestå- ende af ett för afdelningen värdefullt, omfattande bibliotek af hufvudsakligen paleobotaniskt, botaniskt, geologiskt och geografiskt innehåll. Genom inköp hafva förvärfvats halfcenturierna 1 — 6 af J. MiKUTOWicz' Bryotheca baltica samt växtförsteningar från Skåne och England. Intendenten har dels med understöd af ett af de af stats- makterna anvisade resestipendierna, dels på egen bekostnad företagit en resa till England och Skotland med hufvudsak- ligt syfte att studera anordningarne och samlingarne inom ohka museer i London, Cambrige, Leeds, Stirling, Edin- burgh och Whitby, hvarjämte han på kusten af Yorkshire företagit insamlingar ur därvarande växtförande juralager samt vid Bovey Tracey i Devonshire studerat de växtförande tertiärlagren. Till Peabody Museum of Natural History, hörande till Yale University, New Haven, Conn., U. S. A., hafva sändts ett 80-tal stuffer växtfossil, omfattande 37 arter från Skåne och polartrakterna, i utbyte mot de under fjolåret erhållna praktfulla förkislade stammarne af Cycadeoidea. Ordnandet, katalogiseringen och beskrifningen af sam- lingarna hafva oafbrutet fortgått. Katalogen öfver de extra- skandinaviska bladmossorna har inom afdelningen fullbordats; lektor H. W. Arnell i Upsala har påbörjat bestämningen NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 165 af de af d:r N. Ehle från Sibirien 1898 hemförda mossorna; lektor Hj. Möller i Falun har afslutat ordnandet af de skan- dinaviska bladmossorna. Kand. Th. Halle har utfört för- arbetena för en monografi öfver Sagenopteris-Sirter och spor- frukter af vattenormbunkar från Skånes kolförande aflag- ringar; apotekaren C. Jensen i Hvalsö, Danmark, har full- bordat undersökningen och bestämningen af de sibiriska hvit- mossorna; professor V. Wittrock har för bearbetning erhållit kottar m. m. af svenska granformer; mag. scient. C. Chri- STENSEN i Köpenhamn har för undersökning bekommit ett större antal ormbunkar, och sanitetsrådet d:r P. Menzel i Dresden har till bearbetning mottagit hela den stora sam- lingen (öfver 700 stuffer) af växtfossil från Kamerun, som på sin tid hopbragts af d:r P. Dusen. Professor G. Hiero- NYMUS i Schöneberg, d:r Walter Gothan i Berlin samt stud. J. Schuster i Miinchen innehafva i och för undersökning fortfarande de i förra årsberättelsen omnämnda samlingarna. För vetenskaplig undersökning inom museet hafva sam- lingarna anlitats af professor R. Sernander, licentiaten L. VON Post samt Cand. real. Ad. Hoel från Kristiania. Afdelningens museum har haft att glädja sig åt ett längre besök af DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan, som jämte uppvaktning med stort intresse tagit del af de utställda föremålen. Af öfriga besökande må nämnas engel- ske ministern Sir Cecil Spring Rice samt Lady Rice, pro- fessor O. Jaekel samt två studerande från Greifswald, Berg- rat Fr. Bartonec från Schlesien, d:r H. Yabe från Japan, sydpolsfararen löjtnant E. Shackleton, som studerade de ant- arktiska och arktiska växtfossilen, professorerna B. Jönsson från Lund, JST. Wille från Kristiania och E. Warming från Köpenhamn, som studerade de mikroskopiska preparaten af Williamsoyiia m. fl. Intendenten har varit sysselsatt med undersökningar öfver släktena Nilssonia, Willimnsonia, Wielandiella, Cycadocephalus och Weltrichia och har såsom ledamot af den internationella botaniska kongressens kommitté för den paleobotaniska nomen- klaturen haft åtskilligt i samband därmed stående arbete. Han har vidare för de tyska och engelska öfversättningarna reviderat sitt arbete om Linné såsom geolog och korrektur- läst den tyska nu utkomna upplagan samt har tillsammans med professorerna J. G. Andersson och G. de Geer utgifvit 166 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. »Swedisli explorations in Spitzbergen 1758 — 1908», hvars histo- riska del af honom författats. På därom gjord anhållan har han bestämt en större samhng karbon- och jura växter från Spetsbergen, tillhörande Kristiania universitets paleontologi- ska museum, samt påbörjat undersökningen af en samling af Danmarkexpeditionen från nordöstra Grönland hemförda växt- fossil, tillhörande mineralogiska museet af Köpenhamns uni- versitet. De under året tryckta afhandlingar, som utarbetats å afdelningen eller för hvilka material från densamma legat till grund, äro följande: C. Jensen, Musci Asiae borealis. Dritter Teil, Torfmoose, K. V. A. H. Bd. 44, n:o 5. 18 sidor. A. G. Nathorst, Uber paJäobotanische Museen, Engler's Bot. Jahrb. Bd. 42. S. 335—340. , Motions préliminaires proposant des artides additionels sur la nomenclature des plantes fossiles. Bot. Notiser, s. 203—205. — — , Uber die Gattung Nilssonia Brongn. mit besonderer Beriicksichtigung schwedischer Arten. K. V. A. H. Bd. 43, n:o 12. 40 sidor, 8 dubbeltaflor och 3 text- figurer. , Paläobotanische Mitteilungen. 8. Uber Williamsonia, Wielandiella, Cycadocephalus und Weltrichia. K. V. A. H. Bd. 45, n:o 4. 38 sidor, 8 taflor och 5 text- figurer. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 16' S. Botaniska afdeliiiiii^eii. Såsom en följd af den stora tillväxt, de botaniska sam- lingarna vunnit under de senaste åren, företrädesvis genom de i föregående årsberättelser omtalade gåfvorna af veten- skapligt lierbariematerial från in- och utlandet, har 1909 års arbete vid af delningen i främsta rummet måst koncentreras på sorteringen och inordnandet samt i erforderliga fall en kritisk bestämning af de nykomna samlingarna. Under den tilländalupna femårsperioden hafva många grupper inom her- barie-afdelningen fördubblats. Detta kan i det hela sägas om det skandinaviska herbariets nummeriska tillväxt. Några af de större kritiska fanerogamsläktena inom vårt land förefinnas nu i Riksmuseet icke blott i fulltaligt skick, utan äfven be- stämda och fullt ordnade, t. ex. Rosa, Taraxacum, Hieracium. Ju mera det sålunda lyckas att bringa reda och ordning i dessa härstädes hopade skatter af vetenskaplig betydelse, desto bättre beredes jordmånen för mottagandet af nya för- värf och desto mer synes vara att vänta från den botaniskt intresserade allmänheten, hvarom de betydande gåfvor bära vittne, som äfven denna årsredogörelse har att omförmäla. Särskildt har afdelningen skäl att lyckönska sig till de frivilliga arbetskrafter, som under det ifrågavarande arbets- året stått till dess förfogande. Sålunda hafva äfven under 1909 d:r F. R. Aulin och f. d. lektor A. Skånberg samt under en del af samma år ingeniör K. Stéenhoff arbetat med de vetenskapliga samlingarnas ordnande, etikettering, bestäm- ning m. m. Genom dessa personers entusiasm och ovanliga arbetsförmåga hafva mycket omfattande och viktiga arbeten genomförts, som för afdelningens egentliga personal varit omöjliga att medhinna. Såsom ajlÖ7iad arbetshjälp har afdelningen i första rummet haft att fortfarande tillgå sitt sedan mer än 30 år bepröfvade arbetsbiträde fröken C. Jonsson, som tidtals äfven åtagit sig ökadt arbete med växternas konservering. Den andra befattningen af detta slag, hvilken under de senaste åren 168 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. visat sig oundgänglig, öfvertogs från och med början af 1909 af filos. kand. friherre Fritz Ridderstolpe, som därjämte sysselsatte sig med vetenskapliga undersökningar af några grupyjer (Iridacese, Amarantacese) ur de brasilianska samlingarna. Frih. Ridderstolpe afled emellertid hastigt den 13 april, 24 år gammal, till stor förlust för Riksmuseet och till uppriktig saknad för alla dem, som samarbetat med honom och lärt känna hans vetenskapliga begåfning, hans arbetshåg, som ej ens de sista lefnadsårens svåra sjuklighet förmådde kufva, och det förhoppningsfulla arbete han redan utfört. — Efter frih. Riddderstolpes död har d:r Aulin, vid sidan af sitt nitiska arbete såsom frivillig arbetshjälp, åtagit sig att mot aflöning såsom arbetsbiträde gå afdelningen tillhanda med en del maktpåliggande sysslor af mera tillfällig art. Under 1909 har dessutom skolläraren A. H. Magnusson från Göteborg mot ersättning ur honorarieanslaget haft be- fattning med vetenskapligt ordnande af lafsamlingarna. — Afdelningens intendent samt amanuensen d:r H. Dahlstedt hafva med understöd ur Brandelska fonderna företagit smärre resor, den förre till vissa trakter kring Mälaren samt till Omberg och några andra punkter i Götaland för studium af Euphrasia, Mentha, Leontodon, Cratsegus m. fl. släkten, den senare till Gottland för studium af Taraxacum. Afdelningens Regnellske amanuens filos. kand. E. L. Ekman har begagnat sin ledighet under sommaren till en vistelse i Torne lappmark, där han med understöd af Vassijaure Naturvetenskapliga Station idkat floristiska och ekologiska moss-studier. Förutom afdelningens egna tjänstemän hafva äfven flera botaniskt intresserade personer under året begagnat de bota- niska samlingarna till vetenskapliga undersökningar eller studier, nämligen lektor F. E. Ahlfvengren (skandinaviska floran); d:r S. Birger (svenska floran, i synnerhet fjällväxterna); d:r O. BoRGE (grönalger); mag. scient. C. Christensen från Köbenhavn (ormbunkar); apotekare A. Heiner (brasilianska fanerogamer och ormbunkar); lektor E. Hemmendorff (euro- peiska fanerogamer) ; docenten H. Hesselman (d:o); stud. G. Kjellberg från Uppsala (Hieracium); f. d. läroverksadj . T. li^ROK (svenska floran); assistenten d:r T. Lagerberg (Ulmus, Salix m. m.); pastor J. Lagerkranz (svenska fane- rogamer) ; telegraf kommissarien T.Lange, Visby (d:o); landt- brukaren P. A. Larsson, Movik (d:o); skolläraren A. H. Mag- NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 169 NUSSON (lafvar); mag:r A. Palmgren från Helsingfors (Ta- raxacum); d:r L. von Post (Cladium); filos. kand. L. Romell (hattsvampar); professor H. V. Rosendahl (vissa svenska fanerogamer och några ormbunkhybrider); filos. kand. G. Samu- elsson, Uppsala (Hieracium och några andra svenska släkten); docenten N. Svedelius, Uppsala (hafsalger); stadsnotarien T. SjövALL, Helsingborg (Primula); professor E. Warming från Köbenhavn (Podostemonacea?), m. fl. Utlåning af material ur af delningens samlingar för veten- skapligt studium eller bearbetning har under 1909 fortgått i betydande omfattning. Af de större eller mindre lån, som utlämnats, må företrädesvis nämnas: en större samling Acsena- arter till d:r G. Bitter i Bremen; några sydamerikanska Malvaceer och Bombacaceer till prof. R. Chodat i Geneve; några arter af svampsläktet Tryblidium till d:r E. J. Durand, Tthaca, N. Y.; afdelningens materal af Epipogon aphyllus till filos. kand. A. Friesbndahl, Uppsala; dess material af Euphrasia salisburgensis till filos. kand. T. Fries, Uppsala; största delen af Riksmuseets skandinaviska och några utländ- ska Potamogeton-arter jämte duplettförrådet till kyrkoherden O. Hagström, Lysvik (Värmland); några sydamerikanska Ber- beris-arter och material af Regnellidium till filos. kand. T. Halle; allt i museet befintligt material af Baccharis till d:r W. Heering, Hamburg; ett större antal exemplar af si. Cera- mium till doc. H. Kyltn, Uppsala; diverse lägre alger från Brasilien till d:r E. Lemmermann i Bremen; några sällsynta sibiriska Salix-arter till d:r P. Lackschewitz i Libau; en samling brasilianska xyridaceer till lektor G. Malme; diverse former af si. Orchis till rektor L. M. Neuman, Ystad; en omfattande samling fanerogamer från polarländerna till mu- seumsinspektör C. H. OsTENFELD i Köbcuhavn ; större delen af de till flava-gruppen hörande Carex-formerna till mag:r A. Palmgren i Helsingfors; några sydamerikanska ascomyceter till d:r F. Theissen, HolUand; de vestindiska Begonia-arterna till Geheimerat J. Urban i Berlin; ett par svenska Alche- milla-former till läroverksadjunkten C. G. Vesterlund, Norr- köping; afdelningens material af Betula humilis till lic. T. Vestergren. — Dessutom hafva glaskärl ur afdelningens förråd sändts såsom lån till stud. H. Norinder, som sköter periodiska planktonhåfningar vid Vassijaure i Torne lapp- mark, samt till stud. A. Hannerz, som insamlat växter i 170 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. samband med undersökningar vid sjön Tåkern. — Under året b af va från olika låntagare återkommit i bearbetadt skick samlingar af vid pass 2,000 nummer, ett bestämningsarbete, som varit Riksmuseet till stor fördel. Bland årets publikationer, som företrädesvis grunda sig på undersökningar af Riksmuseets botaniska samlingar, må nämnas: af d:r O. Borge Nordamerikan. Siisswasser- Algen (i Arkiv för Botanik); af amanuensen d:r H. Dahlstedt Nya skandinaviska Taraxaca (i Botan. Notiser) och Medelpadska Hieracier (i Arkiv för Botanik); af amanuensen E. L. Ekman Pedicularis opsiantha, eine spätbliihende Parallelart von Ped. palustris (Bot. Not.) och Beiträge zur Columniferenflora von Misiones (Ark. f. Bot.); af d:r P. Dusen Beiträge zur Flora des Itatiaia, II (Ark. f. Bot.); af doc. Rob. E. Fries: Uber einige Gasteromyceten aus Bolivien und Argentinien, Zur Kenntnis der Blattmorphologie der Bauhinien, och Uber Klei- stogamie bei Argyrolobiura Andrewsianum (alla i Ark. f. Bot.); af prof. V. B. Wittrock Om Cuscuta europsea och hennes värdväxter (Sv. Bot. Tidskr.); samt af afdelningens intendent: Uber den floralen Syndimorphismus einiger Festuceen, A. Linnean Herbarium in the Natural History Museum in Stock- holm, II. Pentandria (båda i Ark. f. Bot.) och Poa remota af Forselles, eine wiederherzustellende europäische Art (i Eng- lers botan. Jahrbiicher) m. m. — Publikationer under 1909, som till större eller mindre del hänvisa till Riksmuseets samlingar äro dessutom följande: E. Janchen, die Cista- ceen Österreich-Ungarns (Mitteil. Nat. Ver. Univ. Wien); H. Kylin, Studier öfver några svenska Ceramium-former (Sv. Bot. Tidskr.); Alph. Meunier, Sur la flore des neiges et des glaces de la mer de Kära m. fl. Följande gåjvor hafva under år 1909 förärats den bota- niska aidelningen: Kungl. Vetenskapsakademien har till afdelningen öfver- lämnat de växtsamlingar, som af dess resestipendiater inom landet insändts. Till afdelningen hafva dessutom aflämnats de samlingar, som intendenten och amanuenserna hemfört från sina förut omtalade resor. Ur ett större enskildt bibliotek, som af en okänd me- cenat förvärfvats för Riksmuseets och K. Vetenskapsaka- demiens räkning, har ett stort antal botaniska arbeten af NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 171 högt vetenskapligt värde, dels större verk, dels talrika små- skrifter, tillfallit den botaniska afdelningen. Af f. d. öfverkontrollören P. G. Boren, som under det gångna året fortfarande med egen hand utlagt och inrangerat sitt till afdelningen skänkta herbarium, har en samling vär- defull botanisk litteratur af omkring 50 volymer, däribland många sällsynta äldre böcker, förärats afdelningen. F. d. öfverdirektören C. F. Sundberg har ur sitt herba- rium förärat afdelningen en samling europeiska växter af utmärkt beskaffenhet och högt värde, inrymda i 72 digra foliokartonger. Framlidne provinsialläkaren i Hjo d:r S. Törnmarcks efterlämnade värderika herbarium har af hans arfvingar öfver- lämnats såsom gåfva till afdelningen. Af friherre och friherrinnan F. Ridderstolpe har afdel- ningen, till minne af deras under året aflidne son frih. Fritz Ridderstolpe och hans anställning vid Riksmuseet, fått mottaga den värdefulla gåfvan af dennes efterlämnade herba- rium, preparat och anteckningar samt ett flertal dyrbara botaniska arbeten. Studeranden vid Stockholms högskola S. Selander har skänkt afdelningen sitt stora och utomordentligt väl konser- verade herbarium af skandinaviska växter, som till största delen af gifvaren själf samlats under resor i norra Sverige och Norge. Af f. d. löjtnanten H. Sandeberg har afdelningen erhållit originalmålningarna till det af honom och filos. kand. L. RoMELL utgifna verket D:r Lindblads Svampbok. F. d. lektor L. J. Wahlstedt i Vittsjö har förärat afdel- ningen en fullständig serie af Sveriges characeer i utmärkta och instruktiva exemplar. Dessutom äro följande gåjvor med största erkänsla från afdelningens sida under året antecknade: af lektor F. E. Ahlf- VENGREN flera märkliga fanerogamer från Halland, däribland den nyinkomna Triticum cristatum; af läroverksadj. H. Ask- lund omkring 150 fanerogamer dels från Stockholms, dels från Bohusläns skärgård; af d:r F. R. Aulin exemplar af lönn med 3-taliga bladkretsar samt en samling mera ovanliga skånska växter; af förste provinsialläkaren d:r J. A. Berlin en stor samling Rosa- och Cratsegus-former från Roslagen; af läroverksadj. E. Colltnder, Sundsvall, omkring 400 fåne- 172 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. rogamer från Medelpad, det landskap han särskildt vinnlagt sig om att utforska; af öfverlärare J. Dyring i Holmestrand, Xorge, en samling sydnorska Centaurea- och Cratsegus-former; af d:r E. Erdmann en stor kvantitet nyss insamlade hvita lingon från Bälinge i Södermanland jämte ex. af den frukt- bärande plantan; af fru Elisabet Ekman, Djursholm, den s. k. Orchis cordigera, dels vild från Dovre, dels odlad, samt några likaledes odlade lefvande Draba-former från gifvarin- nans trädgård; af öfverläkaren d:r B. Floderus en större samling fanerogamer, dels lappländska Salix-former och hy- brider, dels Taraxaca ur framlidne rektor M. Floderus' herbarium; af doc. R. E. Fries ett femtiotal argentinska Malvaceer; af stud. Daniel Gaunitz, Sorsele, en monströs Salix glauca med pollenbärande honax; af hofkamrer O. H. Hafström ett femtiotal utmärkt preparerade kärlväxter från Mentones omgifningar samt flera märkligare svenska växter, däribland den i Sverige nyfunna Epilobium adenocaulon; af kyrkoherden O. Hagstöm, Värmland, några sällsynta utländ- ska Potamogeton-arter; af bataljonsveterinären H. Hassel- gren i Visby några fanerogamer från Gotska Sandön, samlade i maj månad; af apotekare A. Heiner några sällsynta Poa- och Calamagrostis-arter från Småland; af konservator O. R. Holmberg, Lund, flera märkligare Centaurea-former och -hy- brider från Skåne; af studerandena Elis och Orvar Holmer, Göteborg, lefvande exemplar af kolossala dimensioner af Aster tripolium från Gullbergs mudderfält; af major G. Hyltén- Cavallius, öjaby, Småland, några Hieracium-former och -hy- brider; af folkskollärare P. A. Issén, Östergötland, en rik samling Rosa-former; af d:r K. Johansson, Visby, omkring 80 märkligare former af gotländska fanerogamer; af d:r P. Lackschewitz, Libau, en stor, fulländad fotografi af Salix fumosa Turcz. (Salix Arnelli Lundstr.) från Sibirien samt kurländska Hieracium-, Pedicularis- och Crataegus-former; af landtbrukaren P. A. Larsson, Movik, flera sällsynta eller egendomliga arter och former från Dalsland; af pastor J. Lagerkranz flera fanerogama hybrider och andra svenska växter af särskildt intresse; af filos. kand. K. B. Nordström omkring 100 egendomligare svenska fanerogamer jämte några växtfotografier; af d:r Francisco Dias da Rocha, Cearå (Brasilien), trettio brasilianska gräs och halfgräs i mycket rikliga exemplar; af professor H. V. Rosendahl en samling NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 173 tomatfrukter af olika varieteter från hans enskilda trädgård i Stocksund samt den af honom nyuppställda Ranunculus repens *fistulosus från Torne lappmark; af filos. kand. G. Sa- muelsson, Uppsala, en stor samling märkligare fanerogamer från Dalarne, mest Hieracier; af stationsföreståndaren A. Azevedo Silveira i staten Paranå (Brasilien) en stor trum- petlik >)abobora» -frukt (Cucurbitacese); af apotekare C. G. H. Thedenius några anmärkningsvärda växtformer från Göte- borgstrakten; af Geheimerat I. Urban, Berlin, 15 exotiska sällsynta fanerogamer ur Herb. Krug et Urban; af läroverks- adj. C. G. Vesterlund, Norrköping, 18 af gif våren nybe- skrifna former af svenska fanerogamer. Genom köj), dels för allmänna medel, dels för tillgångar ur Regneilska och Brandelska fonderna, har afdelningen undes 1909 förvärfvat rika samlingar. Inköpta janerogamsam- lingar äro följande. Inom den skandinaviska floran 1,784 nummer af si. Hieracium och 130 nr af Taraxacum (H. Dahl- stedt) samt framlidne d:r M. A. Lindblads efterlämnade samlingar, hvari äfven ingå en myckenhet kryptogamer. Af den europeiska floran i öfrigt: Ross' Herb. Sicuhim, centur. 8; Leonhardts Europ. fanerog. 100 nr; Marret's Flore de la Valais, centur. 3; Voigtländer-Tetzner's Flora rhenana, centur 1. Af den afrikanska floran; 100 nummer från Brit. Ostafrika (Scheffler) och 205 nr från Kamerun (Zenker). Från Australien: 387 nr från Nya Kaledonien (Schlechter). Från Nordamerika: 58 nr af Crata?gus (Eggleston) och 400 arter från Montana (Blankhinship). Från Central- och Syd- amerika: 141 nr från Guatemala (Leonhardt) och 258 nr från Misiones (Ekman). Härtill komma B^nitz' Herb. den- drologicum 280 nr och Pax' Herb. cecidiologicum 25 num- mer. — Inköpta kry^ptogamsamlingar äro : Rosenstocks Filices exot. exsicc, 34 nr från Brasilien, samt 48 nr från Misiones (Ekman); Tilden, Amer. Algse, centur. 7, fasc. 1; Malme, Lichenes Suecici exs. f. 3 — 5; Briosi e Cavara, I funghi paras- siti, fasc. 17, och H. Sydow, Mycotheca germanica, f. 16, 17. Äfven genom hyte hafva afdelningens samlingar under 1909 vunnit en betydlig förkofran. Bland de institutioner, med livilka afdelningen står i bytesförbindelse, har Uppsala universitets botaniska museum tillställt afdelningen en euro- peisk växtsamling af öfver 2,500 nummer. Från Botaniska institutionen i Ziirich hafva erhållits 112 sydafrikanska fåne- 174 VETEIS^SKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. rogamer. Från U. S. National Museum hafva mottagits 15 st. högst egendomligt gestaltade korgväxter från Idaho. Af den framstående mykologen H. Sydow i Berlin har afdelningen i byte erhållit 80 exotiska uredineer. — Afdelningen har å sin sida utdelat större eller mindre samhngar till de bota- niska museerna i Uppsala, Lund. Köbenhavn, Kristiania, Berlin och i Wien till såväl Naturhistor. Hofmuseum som universi- tetets botaniska museum, hvarjämte H. Sydow i Berlin er- hållit 70 st. ascomyceter ur afdelningen s brasilianska sam- lingar. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 175 4. Zooloa:islva Riksumseet har såsom vanligt varit tillgängligt för allmänheten på de af aka- demien bestämda tiderna: onsdagar och lördagar kl. 12 — 2 e. ra. samt söndagar kl. 1 — 3 e. m., onsdagar och söndagar fritt, lördagar mot en afgift af 25 öre. De betalande besökande under året har uppgått til! 598. Hela antalet besök under året uppgår till 27,580. I detta antal äro inberäknade 3,845 elever från skolor under ledning och uppsikt af 178 lärare eller lärarinnor, hvilka afgiftsfritt fått tillträde till Museet äfven på andra tider än här ofvan uppgifna. Samma förmå- ner har också beviljats enskilda lärarinnor och studerande, hvilka önskat förvärfva en grundligare kännedom om djur- världen. Antalet besök har varit störst under april månad, då det uppgick till 3,270, och minst under juni månad, då det utgjorde 1,750. 5. Afdeliiing:eii för fossila djur. Bland de gåfvor, som under år 1909 kommit afdelningen till del, må först af alla nämnas det mycket betydande ma- terial af en ()dla Mesosaurus Brasiliensis från Perm-tiden, som af d:r P. Dusen insamlats vid Iraty, Paranä i Brasilien, och tili hvilkets inköp medel lämnats af grosshandlarne Knut Ljung- löf och K. Lundström samt bankdirektör Knut Wallen- BERG. Samlingarne hafva vidare förökats genom följande gåfvor : af professor A. G. Nathorst : hudstycken af en Eu- rypterid från England, Graptoliter i moränblock från Simris- hamn; af professor Gunnar Andersson: tvenne däggdjursben från Littori?ia-\era, vid Tillberga i Västmanland; af fil. lic. R. Hägg: landt- och sötvattens-mollusker från snäckmergel vid TuUeråsen i Jämtland, insamlade af docenten C. Wiman; af 17G VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. IDIO. studeranden H. Kjerrman en Krinoidé-stam med rotfäste från Gotland. Från vertebrat-afdelningen har öfverlämnats det af professor E. Lönnberg i Arkiv för Zoologi beskrifna ma- terialet af en gås-art funnen i glaciallera i Sundsvall af lek- tor G. Adlerz, samt af denne skänkt till riksmuseum. Från svenska sydpolarexpeditionen 1901—03 har aflämnats: Krit- Cephalopoder från Seymour-ön och Snow-Hill beskrifna af W. KiLiAN och P. Reboul. — Wissenschaftl. Ergebn. d. Schwed. Siidpolarexped. 1901 — 03, Bd 3, Lief. 6; Brachiopo- der beskrifna af S. S. Buckman. — Ibid. Bd 3, Lief. 7. Af Geologiska föreningen i Stockholm har skänkts: tidskriften Geologiska Föreningens Förhandlingar för år 1909; af Sveri- ges Geologiska Undersökning: Årsbok 1908; samt af Beijers Bokförlagsaktiebolag genom direktör Hj. Kinberg för att utläggas inom skådesamlingen till begagnande af allmänhe- ten: A. G. Nathorst, Sveriges geologi, samt Jordens histo- ria, del 2. Från den af en gifvare, som önskar ej blifva nämnd, till riksmuseet skänkta boksamlingen, afsedd att tjäna såsom grundstomme för särskilda bibliotek inom hvarje af- delning, har under året 175 band och häften aflämnats till afdel ningen. Genom köp har förvärfvats en samling Krit-fossil från Limhamn i Skåne samlade af den kände samlaren A. E. Carl- son; Kambriska fossil från Lugnas i Västergötland, samt Sil ur-fossil från Gotland. Tack vare det understöd af Letterstedfska gåfvomedlen för maktpåliggande undersökningar, som för året tilldelats intendenten, har denna kunnat besöka en del rika fossilloka- ler på Öland, från hvilka betydande samlingar, framförallt af Graptoliter och Cephalopoder från Orthocerkalken, också hemförts och kommit afdelningen till godo. Under denna resa har afdelningens mångåriga arbetsbiträde G. Rettig med- följt och inöfvats i fossilinsamling, samt sedermera under längre tid fått stanna på vissa synnerligen intressanta fynd- ställen. Ett rikt och viktigt fossilutbyte har härigenom yt- terligare vunnits för afdelningen, och genom arbetsbiträdets inöfning i naturen att, tidvis äfven på egen hand, göra in- samlingar har ett gammalt önskemål kunnat fyllas. Äfven under några kortare resor på Gotland, i Öster- götland och till Lugnas har intendenten insamlat fossil samt på ort och ställe kunnat inköpa sådana. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 177 Äfven under år 1909 ha arbetena med samlingarnes och framförallt skådesaml ingens anordnande i ett, så långt om- ständigheterna det medgifva, möjligast tidsenligt skick till öfvervägande del tagit intendentens tid och arbetskraft i an- språk. Föremålens härstädes montering jämte etikettering med för allmänheten upplysande, utförliga, tryckta etiketter, samt vidfogade bilder har fortgått efter samma plan som förut, och närmar sig nu sin fullbordan. Ett mindre rum, som genom lokalomflyttning blifvit ledigt, har inredts för anord- nandet af en särskild dublettsamling i och för bytesmaterial, och har utläggandet af sådana, för byte egnade dubletter på- börjats. Statsanslagets i föregående årsberättelse utförligare fram- hållna fullständiga otillräcklighet för ett vederbörligt skö- tande och förkof rande af ett nutida palaeontologiskt mu- seum har under fortgången af årets arbeten allt mer och framträdt. För vetenskaplig bearbetning, och bestämning eller såsom jämförelsematerial hafva samlingar varit utlånade till: docen- ten C. WiMAN och fil. kand. S. J. Sefve i Uppsala; pro- fessor J. Chr. Moberg och docenten A. Hennig i Lund; docenten J. Ki^r i Kristiania; professor O. ^mkel. i Greifs- wald; d:r Joh. Bohm i Berlin; professor H. Rauff i Ber- lin; professor A. Rothpletz i Miinchen; akademiker Th. TscHERNYSCHEW i St. Petersburg; samt statsgeologen d:r H. MUNTHE. För studier har afdelningen besökts af : docenten C. Wi- MAN och fil. kand. S. J. Sepve, Uppsala; assistenten vid Nor- ges geologiska undersökning A. Hoel, och cand. real O. HoLTEDAHL, Kristiauia; hr. G. von Schmalensee, Stockholm; samt fru C. Bruce, född Benedicks, Visby. Skådesamhn- gens nya uppställning har af bland andra studerats af profes- sor O. JiEKEL, Greifswald, och Bergrath F. Bartonec, Ös- terrike. Med understöd af Honorarieanslaget har: fil. lic. R. J. Hägg fortsatt och nästan afslutat bestämningen och ord- nandet af museets högst betydande samlingar af svenska mollusker från Kvartär-tiden, äfvensom de utländska från samma tidsperiod; fil. kand. S. J. Sefve fortsatt beskrifnin- gen och bearbetningen af de af fil. kand., friherre Erland Nordenskiöld under hans expeditioner åren 1901 — 02 och Vetenskapsakademiens Arshok. S. 1010. 12 178 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. 1904 i Bolivia och Peru insamlade benlämningarne efter ut- döda hästdjur; docenten C. Wiman fortsatt bearbetningen af museets stora material af Karbon-Brachiopoder från Spets- bergen och Beeren Eiland, insamladt af svenska arktiska ex- peditioner. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 179 6. Afdeliiiiigeii för lägre Evertebrater har under år 1909 förökats genom följande gåfvor: af Captain M. CoNNOLLY i Capkolonien 7 arter sydafrikanska landsnäckor i många exemplar; af byråchefen d:r F. Trybom diverse hafsdjur insamlade under »Skageracks») hydrografiska expedi- tioner; af professor Y. Sjöstedt div. snäckor från Säo Paulo, en vacker samling oligochaeter från Kilimandjaro i Afrika, bestämda af Michaelsen i Hamburg, bandmaskar och nemer- tiner från samma trakt, ett par nya gordiider från O. Afrika bestämda af Camerano, iglar från Camerun och en vacker samling oniscider från Kilimandjaro bestämda af Budde Lund; af lektor E. Jäderholm en synnerligen vacker samling af för riksmuseet nya hydrozoer från nordiska och sydliga haf; af d:r Lennart Ribbinö en mycket stor och värdefull samling torra mollusker, i flera tusen exemplar, insamlade af G. de Vylder hufvudsakligen från trakten af Cap men äfven från Västindien, Ostindien och Stilla hafvet; af missionären pastor J. JvARSSON flera exemplar af Apus från Eritrea samt räkor från Röda hafvet; af professor O. Nordenskiöld cumaceer insamlade under hans expedition till södra ishafvet och be- stämda af d:r C. Zimmer i Breslau samt af baron A. Klin- ckowström land- och sötvatten-mollusker från Island. Genom inköp har förvärfvats en rikhaltig, värdefull sam- ling af evertebrerade djur hopbragt af docenten d:r C. Skotts- berg under hans resa i S. Amerika, samt en utomordentligt vac- ker och väl konserverad samling djur från Medelhafvet; denna senare samling, hvilket inköpts från zoologiska stationen i Neapel, innehåller 5 protozoer, 30 spongier, 34 anthozoer, 9 hydromedusor, 12 siphonophorer, 6 acalepher, 17 samman- satta och 13 enkla ascidier, 14 salpor och 6 heteropoder eller tillsammans 180 arter. För vetenskaplig bearbetning och bestämning liafva sviter af samlingar varit utlånade till följande personer: professor A. Wirén i Upsala, d:r J. Thiele i Berlin, d:r R. Hart- meyer i Berlin, d:r Th. Mortensen i Köpenhamn, d:r H. 180 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Kluge från Kasan, d:r H. J. Hansen i Köpenhamn, d:r W. LuNDBECK i Köpenhamn, intendenten L. Jägeeskiöld i Göte- borg, docenten T. Odhner i Upsala, d:r I. Arwidsson i Ma- riefred, kand. Sixten Bock i Upsala, lektor L. Johansson i Göteborg och d:r R. von Ritter-Zåhony i Wien. På af delningens egna lokaler hafva vetenskapliga arbeten utförts af kandidat N. Odhner (nordiska mollusker), d:r I. Arwidsson (polychseter), docenten O. Carlgren (aktinier), lektor L. Johansson (nordiska och utländska iglar), kandidat Y. Schwartz (nordiska parasitkräftor), kand. H. Oldevig (nordiska amphipoder) samt professor Charles Lincoln Ed- wards från Amerika (holothurier). NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 181 é. Eiitomoloffiska Afdeliiiiiaeii. Då numera nästan hvarje därtill lämplig plats inom af- delningens lokaler är upptagen af bokhyllor och skåp, hvilka senare ej blott sträcka sig längs väggarne, både nedtill och på gallerierna, utan äfven måst placeras i rummens midt, har i det närmaste gränsen för tillökning genom nya skåp till samlingarna i museets nuvarande lokaler uppnåtts. Med undantag af inordnandet af de tvenne större nya skåp, som under året tillkommit, hafva därför inga förändringar i de allmänna anordningarna vidtagits. Äfven den ordinarie per- sonalen har varit densamma som under föregående år. Med understöd af honorarieanslaget har fil. d:r A. Roman afslutat uppordnandet och delvis bestämmandet af museets exotiska ichneumonider och braconider, hvilka därvid äfven införts i dithörande kataloger. Denna samling, som omfattar 57 lådor, har ej .ringa värde till följd af de många typer, den innehåller, nämligen alla typerna till A. E. Holmgrens bear- betning af Eugenie-expeditionens material, Gy. Széplige- Tis typer från Kamerun och Kilimandjaro-Meru-expeditionen samt cotyper från Wesmael, Boie och Motschulsky. En kritisk uppsats öfver en del frågor, hvartill detta arbete gifvit anledning, är under utarbetning. Med understöd från samma anslag har fil. lic. Eric Mjöberg bestämt museets hela mallo- phagsamling, omfattande dels det material, som museet redan ägde, dels sådant, som från andra håll lämnats till bearbet- ning, och hvaraf museet efter arbetets afslutande erhållit repre- sentativa serier. Till det förra höra Vega-exped:s mallophager och material från andra högnordiska trakter samt Svenska Sudan-exped:s från Niltrakterna, till det senare särskildt en synnerligen rikhaltig samling från Göteborgs museum, öfver dessa samlingar är en utförligare redogörelse under utarbet- ning. Vidare har fil. kand. Alb. Tullgren med anslag från samma fond till familjer, släkten och delvis till arter slut- ordnadt den stora af honom till museet skänkta samlingen 182 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. af svenska spindlar och annat svenskt spindelmateria], som uppordnats i 154 större glasburkar med flera tusen rör. Dess- utom har kand. Tullgren med anslag från Regnelis zool. gåfvomedel fortsatt och till stor del afslutat bearbetning af Kihmandjaro-expeditionens arachnider. Det omfattande manu- skriptet åtföljes af talrika af förf. utförda teckningar. Under intendentens semester förestods afdelningen af lektorn fil. d:r Einar Wahlgren, som därvid genomgick och granskade museets samling af svenska empidider, dolichopo- dider, pipunculider och platypterider. Äfven Haglundska sam- lingens dipterer af dessa familjer liksom dess phorider blefvo därvid bestämda, hvar jämte en del nya spritsamlingar inord- nades på sina resp. platser. Samtidigt utarbetades en uppsats öfver dessa grupper för Svensk Insektfauna. Prof. Chr. Aurivillius, som äfven under det gångna året, så vidt tiden medgifvit, ägnat afdelningen sitt värdefulla intresse, har därvid bestämt Kilimandjaro-expeditionens fjär- ilar, fortsatt ordnandet af museets exotiska cerambycider, ordnat och bestämt större delen af museets afrikanska geo- metrider, epiplemider och noctuider samt beskrifvit en del nya afrikanska fjärilar. Alla på afdelningen förekommande prepareringsarbeten hafva utförts af fru Signe Ramberg. Härunder har det under en längre tid pågående arbetet med nyordnande och etikettering af museets, särskildt i cylindrar bevarade spritsamling, såväl insekter som myriopoder och spindlar, i det närmaste afslutats. Den svenska samlingen af Nevroptera planipennia har i sin hel- het ompreparerats och af intend. uppställts i den svenska afdel- ningen. Museets hela exotiska acridiidsamling och en del af dess exotiska växtsteklar hafva ompreparerats. Bland nyförvärfvade samlingar, som under året preparerats och etiketterats äro docenten d:r Carl Skottsbergs från Falklandsöarna, Pata- gonien och Chile, friherre Axel Klinckowströms från Is- land, missionär Iwarsons från Eritrea, Mr. Kirkaldys från Hawaii, missionär Valders från Kongo, konsul A. Bergs från Java, missionärerna Raquettes och Högbergs från Jarkend och Kaschgar, Mr. Wiliamsons från Ind. U. S. A., samt odonater från Rolle i Berlin. Under det gångna året har en stor del af intendentens arbetstid tagits i anspråk för vetenskapliga arbeten, särskildt för bearbetningen af det rika material af acridiider, omkring NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 183 3,600 ex., som hemförts från Kilimandjaro-Meru i Ostafrika. En afhandling öfver dessa insekter har äfven publicerats i expeditionens publikation. Uppordnandet af den nya odo- natsamlingen har fortsatts, hvarvid de återstående agrioni- derna samt en del af gomphiderna afslutats. De svenska Keuroptera planipennia, som hittills ej varit ordnade, hafva efter nypreparering inordnats i den svenska samlingen. För Musée d'Histoire Naturelle de Belgique i Briissel hafva Ka- tanga-expeditionens gryllider blifvit bearbetade och duplet- ter erhållits för riksmuseet. Under det att föröfrigt nästan alla från Kamerun hemförda samlingar under åren blifvit be- arbetade, återstodo acridiiderna, hvilka till större delen obe- stämda återsändts från den zoolog, som länge haft dem till bestämning. I anslutning till Kilimandjaro-materialet hafva äfven dessa samlingar bearbetats och inordnats i den allmänna samlingen. De värdefulla samlingar, som friherre Klinckow- STRÖM hopbragt under sin resa på Island hafva, i likhet med museets samlingar från Grönland, uppordnats till en särskild samling. De under förra året i manuskript föreliggande ar- betena öfver Kilimandjaro-Meru-exped:s odonater, maniider, phasmider och locustidev hafva under året blifvit tryckta. Äf- ven detta år har en viss tid tagits i anspråk för redigeringen af Entomologisk Tidskrift, som därunder afslutat sin 30:de årgång. Utgifvandet af Kilimandjaro-expeditionens publika- tion har under hela året fortgått, hvarvid 28 af delningar af densamma lämnat trycket. Äfven detta verks redigering har tagit ej så ringa tid i anspråk. Följande värdefulla rjåjvor hafva under 1909 förärats mu- seet: af prof. AuRiviLLius: 7 arter afrikanska dagfjärilar; Cory- 7wfrea mirabilis; af Bruchus angripna bönor jämte skalbaggar, från Nordafrika; 36 till större delen sällsynta och för museet nya cerambycider; 54 fjärilar från Afrika, däraf en cotyp och en n. sp.; 26 arter cerambycider från Fernando Po och St. Thomé; 49 cerambycider i 97 ex. ,de flesta nya för museet; 18 för museet nya cerambycider; barkstycken med gångar al Cerambi/x heros; 28 arter fjärilar i 54 ex. af Feas samlingen från V.-Afrika; af d:r H. Dahlstedt en cetoniid från S. -Afrika; af Entomolo- giska Anstalten, Experimentalfältet, omkring 20 rör svenska psocider; af missionären T. Ceder en samling skorpioner och spindlar, myriopoder och torra insekter från Kongo; af G. C. Champion 25 arter curculionider (59 ex.) från Centralame- 184 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. rika, cotyper till förf:s arbeten öfver denna grupp i Biolo- gia Centrali-Araericana; genom prof. Hj. Théel spjndelsam- lingen från 1898 års Spetsbergs-expedition; af d:r John Pey- RON några vackra svenska fjärilar; af häradshöfding J. A. Hult- GREN den för Sverige nya Argynnis improba Butl. samt några curculionider; af grefve B. Mörner några insekter från N.-S. Wales; af prof. Emery, Bologna, några Eciton-arter och en Leptanella ; af d:r Lännart PtiBBiNG en stor och vär- defull samling insekter från Cap och andra trakter. Den förra af dessa omfattar de De Vylderska samlingarna, uppgående till öfver 12,000 ex., alla preparerade och de flesta i utmärkt skick; de äro bevarade i 45 lådor; af konservator H. Muc- hardt en mängd exemplar af den japanska gräshoppan Di- estrammena martnorata, tagna vid Landskrona ; af assistenten Alb. Tullgren några exemplar af den först nyhgen i Sve- rige anträffade Aphelocheirus nigrita; af prof. V. B. Witt" rock puppor och imagines af Cimbex lucorum; af fil. d:r lek- tor B. Haij, det enda i Sverige tagna exemplaret af Oedipoda coernlescens ; af prof. A. Forel 14 arter sällsynta formicider; af fil. lic. E. Mjöberg en för Sverige ny neuropter, Heme- rohius suecicus Mjöb.; af docenten d:r N. Holmgren en vac- ker samling sydamerikanska termiter; af prof. G. Retzius en samling insekter från skilda trakter; af konsul A. Berg en del coleopterer, hymenopterer och termiter från Java; af d:r G. Enderlein några pediculider från Indien; af mis- sionär ToNNÉR några insekter och skorpioner från China; af fil. d:r A. Roman en del svenska parasitsteklar, däribland typer; af lektor Einar Wahlgren 18 rör lappländska spind- lar; af O. Ringdahl Monomorium pharaonis från Helsing- borg; af doc. d:r Carl Skottsberg de under hans expedi- tion till Falklandsöarna, Patagonien, Juan Fernandez och Chile hemförda samlingarne af insekter och spindeldjur; af H. Karny, en större samhng sydeuropeiska orthopterer, kri- tiskt bestämda och mycket värdefulla; af friherre A. Klinck- OWSTRÖM en rik samling insekter från Island. Denna af gifvaren hopbragta kollektion var så mycket mer välkommen, som museets samling af isländska insekter — i motsats till de grönländska — förut var mycket ofullständig och hufvud- sakligast utgjordes af de fynd, som under ett kort uppehåll på ön gjordes af den Nordenskiöldska expeditionen 1883, sam- lingen omfattar omkring 700 ex.; af prof. E. Lönnberg några NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 185 insekter från Eritrea; af prof. C. Lindman några svenska in- sekter; af byråchefen d:r F. Trybom en samling phryganei- der och plecopterer från Torneå, af honom insamlade under den gångna sommaren; af konsul A. Berg, Soerabaia, en samling insekter och spindlar från Javas vulkaniska bergs- trakter; af ingeniör I. B. Ericson några svenska coleoptera; af missionären A. Valder en större, väl konserverad sam- ling insekter, myriopoder och spindeldjur från Kingoyi i Kongo; af intendenten A. Behm ett större getingbo; af d:r John Peyron en samling svenska, kritiskt bestämda fjäril- larver i omkring 54 arter; af doc. N. Holmgren fyra arter för samlingarne nya afrikanska termiter i flera exemplar; af L. A. Williamson, Bluffton, U. S. A. en värdefull samling bestämda amerikanska odonater; af assistenten Alb. Tull- gren en för Sverige nj'^ växtstekel Praia Taczanowskii; af missionären G. Raquette en mycket vacker och rikhaltig samling insekter och spindeldjur från Jarkend, 500 exem- plar; af missionär Högberg en del insekter från Kaschgar; af G. W. KiRKALDY, Honolulu, en samling delvis bestämda insekter från Hawaii, omfattande 81 arter i 130 exemplar; af dr HÅRD AF Segerstad, Bulawaio, en omfattande samling af hufvudsakligen coleoptera från Matabelelandet ; af artisten D. Ljungdahl några svenska fjärilar. Dessutom har prof. G. Retzius förärat afdelningen ett raedaljongporträtt af professor B. Fries, och professorskan Thorell en af skulp- tören Hammar i Rom 1882 modellerad byst af professor T. Thorell. Genom köj) har afdelningen från H. Rolle i Berlin förvärf- vat en större samling odonater från Korea, Nordamerika, Europa och andra orter; af Mrs Kinnaird en del fjärilar; af Holmquist några sydamerikanska arter ; af Staudinger några cerambycider; af missionär Iwarson en samling från Eritrea och af B. Varenius några svenska fgrmer. Af museets dupletter hafva följande samlingar utdelats, ofta för bestämning af museet material: till doc. N. Holmgren en del afrikanska termiter; till F. Borchmann några cantha- rider för bestämning af Kilimandjaro-expeditionens material af denna grupp; konservator H. Muchardt några acridiider; d:r F. SpiETH 35 cassidider samt Cassida pilosula och C. lacry- ?«osa för bestämning af Kilimandjaro-materialet af sammagrupp; till prof. A. FoREL en Ecitoii Nordenskiöldi; till K. K. Hof- 186 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. museum i Wien fyra exemplar af Phiceoba tricolor; till British Museum på begäran från museet genom härvarande engelska konsulat några från Ostafrika medförda siphonapterer och anoplurer; till d:r H. Karny Wien några physopoder från samma trakt; till H. Boileau några Nigidius Delegorgnei; till SiGM. ScHENKLiNG några clerider; till British Museum Bhaphotittha nyuki och R. ineruensis ; till d:r Bornemann apollofjärilar; till d:r J. Gillet 35 coprophager för bestämning af omkring 400 exemplar; U. S. National Museum c. 87 ar- ter nemocerer i 271 exemplar i byte mot odonater; G. W. KiRKALDY, Honolulu, Omkring 87 gerrider o. s. v. för bestäm- ning af dessa grupper från Kilimandjaro. För vele7iskaplig bearbetning och granskning af typer hafva samlingarna varit mycket anlitade af in- och utländska fackmän. För Kilimandjaro-Meru-expeditionens publikation hafva samlingar utlämnats : till d:r H. Schouteden, omkring 1,596 coreider och pyrrhocorider; till dr P. Speiser öfver 1,400 Diptera brachycera; till G. Ulmer en ephemerid; till H. Gebien omkring 1,473 tenebrionider; till H. v. Schönfeldt 88 brenthider; af dessa förf. hafva de resp. grupperna återsändts från Ulmer och Schönfeldt. Under året hafva följande grup- per af denna expeditions material i fullgodt skick återlämnats till museet: af Enderlein pediculider, af Boileau lucanider, af Grouvelle nitidulider, cucujider etc. af Sp^th cassidider, af KiRKALDY corixider, notonectider, hydrometrider, af Borch- MANN mylabrider. Ännu sedan förra året under arbete varande grupper innehafvas af: Attems myriopoder, Kolbe dynasti- der, cetoniider, melolonthider och rutelider, Jacobi hemiptera homoptera, Reuter div. hemipterer, Speiser diptera nemato- cera, Schaufuss hylesinider, scolytider och platypodider, Roeschke och Sternberg carabider, Hansen tartarider, Trä- GÅRDH acarider, Schouteden pentatomider, Sörensen phalan- gider, Budde-Lund oniscider, Horvath lyga^ider o. s. v., Came- RON vespider och hymenoptera fossoria, Börner aphider, Tullgren aranese verse. Af museets öfriga samlingar har mate- rial utlånats till följande forskare, hvilka under årets lopp i oskadadt skick återställt de dem ajiförtrodda samlingarna: A. L. MoNTANDON, Filaret, Bukarest en Hydrocyrhis jnmctatus ; prof. AuRiviLLius för af bildning en del lepidoptera; prof. direktor A. Jacobi, Dresden, en del Stålska homoptertyper; Th. Becker, Liegnitz, Schlesien, svenska dipterer; G. C. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 187 Champion, London, en del curculionider från Chevrolats sam- ling, för det stora arbetet Biologia Centrali-Americana; dr A. Griffini, Genova, flera af Ståls Gryllacris-typer; lic. E. Mjöberg 4 neuroptera planipennia; kand. Alb. Tullgren ett par T arantida-ar ter ur coll. Thorell, samt några aphider; dr F. Sp^th, Wien, Cassida infirma Boh.; lektor B. Haij, Växiö, 42 Gomphocerus-ex. från Kola; dr W. Horn, Berlin Cosmena lateraUs och marginella; direktor dr R. Gestro, Genova, åtta J/ac/arMS-arter ; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, några hemipterer och carabider; Sigm. Schenkling, Berlin, ett antal clerider; W. L. Distant, Brit. Museum, Odoniella Reuteri; G. A. K. Marshall, London, en del curculionider, delvis åter- sända; K. Pfankuch, Bremen, svenska pararitsteklar; GiL- BERT J. Arrow, Brit. Museum, Cetonia fumila Schwarz, typ; G. C. Champion en större mängd caland rider, livaraf de flesta återkommit. Under året för studier utlånadt material inne- hafves fortfarande af: A. L. Montandon, Bukarest, ett par hemipterer; G. Severin, Briissel, ett par Libellago-arter från Kamerun till afbildning i det stora odonatverket öfver de Selys Longchamps samlingar; F. Borchmann, Hamburg, 77 lagriider; G. Bethune-Baker, England, en del fjärilar; doc. Nils Holmgren en samling termiter; lektor E. Wahl- gren, ett par dipterer; v. Schönfeldt, Eisenach, en samling från Kamerun hemförda brenthider; B. Lichtwardt, Berlin, 279 dipterer för bestämning samt ett par andra till jämförelse; dr Albert Schulz, Rhone, tre steklar; prof. O. M. Reuter Åbo, några hemiptertyper; prof. A. Seitz, Darmstadt, en samling fjärilar för afbildning; dr J. Gillet, Nivelles, Onitis- och Co^^ns-arter för jämförande studier; prof. direktor A. Jacobi, Dresden, några homopterer för samma ändamål; G. F. Hampson, London, ostafrikanska noctuider ocli pyralider för bestämning; dr G. Horvåth, Budapest, hemiptertyper; dr B. Poppius, Helsingfors, det af prof. Axel Hamberg under sommaren insamlade insektmaterialet från Sarek. Under de föregående åren utlånadt, förut ej återlämnadt material har återskickats af Kirkaldy, Champion, Reuter, Seitz, Gillet, Tullgren, Jacobi och Roman. Utom de tjänstgörande hafva flera entomologer på ort och ställe studerat museets samlingar, nämligen dr John Feyron, lepidoptera; assistenten Alb. Tullgren aranege verae; fil. lic. H. Ågren, Lund, collemboler; Alfred Schulz, Villefranche, 188 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Khone, hjanenoptera ; lektor C. O. v. Porat, Jönköping, cole- optera, artisten D. Ljungdahl, Stockholm, svenska macrolepi- doptera; och artisten Henrik Krogh, af bildning af insekter. Publikationer grundade på museets material: För Kilima72.djaro-M eru-ex^editionens publikation hafva följande arbeten under år 1909 blifvit tryckta: 7 Coleoptera. 12. Chrysomelidse iind Coccinelliclse, von J. Weise; mit 1 Tafel. 13. Cassidae, von F. Sp.eth. 14. Lagriidae und Cantharidse, von F. Borchmann. 15. Clavicornes, par A. Geouvelle. 16. Brenthidse, von H. v. Schunfeldt. 17. Lucanidce, par H. Boileau. 8. Hijmenoptera. 5. Apidne, von H. Friess. 6. Vespidse, von P. Cameron, 7. Fossores, von P. Cameron. 8. Chrysididis, von P. Cameron. (Afd. 8 afslutad.) 10. Diptera. 3. ConopidcTe von P. Speiser. 4. Orthorapha, (e. p.), von P. Speiser. 11. Siphonaptera et Anoplura. 2. Anoplura, von G. Exderlein, mit 5 Textfig. (Afd. 11 af- shitad.j 12. Hemipttera. 4. Miridte, Anthocoridfe, Termatophylida^, Microphysidre und Nabidffi, von B. Poppils. 13. Neuroptera. 2. Planipennia et Panorpata, von H. W. v. d. Weele, witli 5 textiigures (Afd. 13 afslutad). 14. Pseiidoneuroptera. 1. Odonata, von Yngve Sjöstedt; mit zwei Tafeln. 2. Ephemerodea, von Georg Ulmer, mit zwei Textfig. 3. Plecoptera, von F. Klapalek, mit zwei Textfig. (Afd. 14 afslutad.) 17. Orthoptera. 3. ]Mantodea, von Yxgve Sjöstedt; mit 1 Tafel. 4. Pliasmodea » » » » i) Textfiguren. 5. Gryllodea » » » » 1 Tafel. 6. Locustodea » » » » » » 7. Acridiodea » » » » » » (Afd. 17 af- slutad.) NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 189 19. Myrlopoda.^ von Carl Gf. Attems; mit 6 Tafeln. (Afd. 19 afslutad) . Dessutom : 22. Vermes. 2. Cestodes, von Otto Fuhrmann; mit 1 Tafel. 3. Nematodes, by Robert T. Leiper, witli 9 textfigures. 4. Gordiidse, i^ar Lorenzo Camerano, avec 4 figures dans le texte. 5. Hirudinea, von Ludvig Johansson, mit 3 Textfiguren. (Afd. 22 afslutad.) Några af dessa under året publicerade afhandlingar före- lågo redan förra året i manuskript. Andra på grund af material från entomologiska afdelningen 1909 publicerade uppsatser: AuRiviLLius Chr., Diagnosen neuer Lepidopteren aus Afrika 9: Arkiv för Zoologi Bd 5, n:o 5. 1909. p. 1—29 . Mjöberg, Eric, Svensk Insektfauna 8:1 Nenroptera plarii- pennia. Ent. Tidskr. 30 p. 130—161. , Uber Psectra diptera Burm. Arkiv för Zoologi Bd 6, N:o 5, p. 1—16. Sjöstedt, Yngve, Neue afrikanische Orthopteren. Ent. Tidskr. 30, p. 269—270. Wahlgren, Einar, Svensk Insektfauna, 11. Diptera 2. Cyclo- rapha. 1. Aschiza. Ent. Tidskr. 30. p. 1—86. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 191 8. Vertebrataf(leliiiii;?eii. År 1909 har för denna af delning af Riksmuseum inne- burit stora förändringar med afseende på arbetskrafterna i konservatorsfacket. Andre konservatorn Erik Sörling, som fått en ekonomiskt fördelaktigare anställning vid Statens Hi- storiska Museum afgick med anledning liäraf från sin befatt- ning vid Riksmuseum med juni månads utgång. I hans ställe förordnades konservatorn vid Brooklyn Art and Science Insti- tute Lars Ericson, men denne anhöll om entledigande redan efter ett par månaders tjänstgöring. Därefter samt till årets slut har andre konservatorsbefattningen uppehållits på till- fälligt förordnande af konservatorseleven A. Jansson. Till andre konservator från och med ingången af 1910 har Kgl. Vetenskapsakademien antagit och förordnat tjänstförrättande konservatorn vid Uppsala Universitets Zoologiska Museum John David [Pettersson] Meyert, som förut under ett par år varit anställd som konservatorselev vid Riksmusei Verte- bratafdelning. Den mest betydande förändringen, som tillika innebär en mycket stor förlust för Riksmusei Vertebratafdelning, var det, då konservator Anders^ Svensson med ingången af no- vember månad tog afsked med pension från den af honom sedan år 1877 innehafda tjänsten. Det är ett mycket omfat- tande arbete inom konservatorsfackets olika grenar, som kon- servator Svensson utfört under de gångna åren och den ut- omordentligt stora och mångsidiga tekniska skicklighet, som han äger, i förening med en skarp blick för det biologiska såväl som konstnärlig begåfning har gjort många af hans pro- dukter till rena mästerverk på sitt område. Då allt af kon- servator Svensson utfördt arbete tillika utmärker sig för so- liditet, komma hans bidrag länge att förblifva bland Riks- musei förnämsta prydnader. Under de tider, då intendenten haft tjänstledighet för offentliga uppdrags fullgörande eller åtnjutit semester, har 192 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. fil. dr. L. G. Andersson i likhet med föregående år uppe- hållit tjänsten. Några större omflyttningar eller förändringar ha ej före- tagits inom af delningen. Genom en olyckshändelse, som be- stod däri, att ett värmeledningsrör sprang, skadades en del föremål i den utställda samlingen af svenska däggdjur och fiskar, hvarigenom en del kostnader och arbete åsamkades. I det nya hvalmuseet ha arbetena med nordkapare- och syd- kapareskelettens uppställande afslutats och äfven de förut uppställda smärre hvalarternas skelett iordningställts. Utom korrespondens och löpande ärenden ha bestäm- ningsarbeten utförts af intendenten. Dessa bestämningar ha rört sig på olika områden, men ej omfattat några större sam- lingar. Såsom exempel kunna nämnas fåglar från Sydamerika och Australien, reptilier och amfibier från Afrika, Sydamerika o. s. v., fiskar från Sydamerika o. s, v. En fossil gås tillvara- tagen vid Sundsvall har äfven bestämts och beskrifvits. Af offentliga uppdrag, som lämnats intendenten, må näm- nas att såsom sakkunnig deltaga i fortsättning och afslutning af det i förra årsberättelsen omnämnda jaktlagstiftningsarbe- tet. Genom skrifvelse af den 18 juni anmodade statsrådet och chefen för Kgl. Jordbruksdepartementet intendenten att uppgöra förslag till definitiva gränser för de af riksdagen be- slutade nationalparkerna. På grund af uppdrag af chefen för Kgl. Civildepartementet utförde intendenten under som- maren vissa undersökningar af renar och genom nådigt be- slut af den 29 oktober utsågs intendenten att »vara rådgif- vare och sakkunnig vid skiljedomstolens i renbetesfrågan för- handlingar», hvilka togo sin början den 15 november 1909 i Köpenhamn. Med understöd af honorarieanslaget ha d:r L. G. Anders- son och kand. O. Hammarsten utfört bestämningar af exo- tiska fiskar samt i samband härmed fortsatt utskrifvandet af en bladkatalog öfver dessa samlingar. Denna katalog har nu fortskridit till n:o 6,030. Den oerhörda trängseln och så godt som absoluta bristen på utrymme försvårar i hög grad allt arbete med samlingarne och ingalunda minst med spritsam- lingarne. Den i förra årsberättelsen omnämnda katalogen öfver ej uppställda fågelskelett har under året afslutats. I konservators verkstaden ha utförts följande arbeten. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 193 Konservator Svensson har stoppat en kil! ing af Gazella granti, 1 mindre antilop Madoqua (Bhyrichotragus) nasoguitatus, 1 unge af sjöelefant, 3 paradisfåglar och några andra fåglar. Dess- utom har konservator Svensson utfört de redan omnämnda arbetena på hvalmuseet. Konservator Sörling har stoppat en stor sjöleopard, som af honom hemförts från Sydgeorgien, samt 2 paradisfåglar och några andra fåglar. Konservator Ericsson har stoppat några smärre däggdjur. Hr Jansson har uppställt 3 delfinskelett på nya ställningar och upp- stoppat 4 paradisfåglar och 6 andra fåglar samt I fisk. Han har vidare rengjort ett kungspingvinskelett och utfört en hel del skinnläggningsarbeten af däggdjur och fåglar. Biträdet Larsson har rengjort skelett af 1 noshörning, 1 giraff, 1 zebra, 1 antilop, 1 hyäna samt dessutom rengjort en hel del kranier af däggdjur o. s. v. Därjämte har han varit kon- servator Svensson behjälplig under arbetena i hvalmuseet. Under årets lopp ha 3 personer erhållit undervisning i konservering af fåglar. Utrustningsmaterial för att möjliggöra insamlingar för afdelningen har lämnats till missionären K. E. Laman, som afrest till Kongo. Under årets lopp har afdelningen fått mottaga många värdefulla gåfvor. H. Majestät Konungen har behagat öf- verlämna till afdelningen en ovanligt stor älgtjur, skjuten vid Nisshyttan i Dalarne och försedd med mycket stora horn af säreget utpräglad cervin typ, dessutom en uppstoppad nil- krokodil och en del horn af olika hjortdjur och kranium af en älg som skjutits af konung Carl XV. En mycket dyrbar gåfva, bestående af skelettet af en kaskelot fångad vid Syd- georgien, har förärats afdelningen af direktör Hermann Schlie- PER i Buenos Aires. Kontorschefen C. Bangert, Köpen- hamn, har liksom under föregående år ådagalagt sitt intresse för Riksmuseum genom att öfverlämna värdefulla gåfvor. Under år 1909 har afdelningen af honom fått mottaga kra- nium och hud af en stor hvalross från Grönland, 1 skelett af fjällräf och skinn af 20 fåglar från Grönland samt 29 få- gelskinn från Island, flera af dessa i intressanta dräkter. Friherre Axel Klinckowström har äfven öfverlämnat en samling af 27 fågelskinn från Island insamlade af honom själf därstädes. Bland dessa märkas de isländska formerna af rödvingetrast, gråsiska, knipa och ripa. Dessutom har Vefeut^kaiisdkadeuiicns Ärslml: ,s. 1!H(). 13 194 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. han skänkt 6 fåglar från Pommern och 1 från Sverige samt några grodor och en bäcköring från Frostviken, Jämtland. Konsuln Grefve B. Mörner har öfverlämnat 2 däggdjursskinn, en samling fåglar, 5 arter reptilier och 8 arter fiskar från Australien. Docenten D:r C. Skottsberg har skänkt 6 fågel- skinn, några ödlor, groddjur och fiskar från sin expedi- tion till Chile och Argentina. Ingeniör O. Cyrén har skänkt 8 arter (14 ex.) reptilier och 8 arter (21 ex.) groddjur från Osteuropa och Mindre Asien. Förste Hofjägmästaren Grefve Tage Thott har gifvit afdelningen 3 rådjur och en mongolisk fasantupp; Friherre H. von Höpken en skalle af Buhalis jacksoni från Uganda; hofjägmästaren P. Seton bo och ägg af Circus ceruginosvs från Ekolsund samt dessutom ytterligare några kullar ägg af svenska fåglar; Lektor G. Adlerz en fossil gås funnen vid Sundsvall i glaciallera; Friherre W. von Schwerin en morkulla och en kanin; Kammarherre L. Reu- terskiöld 5 fåglar; Fiskeriinspektören J. A. Sandman, Helsingfors 21 utterkranier från Finland; Lasarettsläkaren Dr I. Lönnberg 3 däggdjur och 5 fåglar, däribland 2 ungar af knipa från Asnen ; Jägmästare K. Gram 5 ekorrar, 1 ekorrbo, 4 kullar ägg af backsvala, 1 tofsmesbo och några älgben från Vindeln; Fängelsedirektör E. Orstadius 2 ekorrar och 7 fåg- lar från Pajala; Byggmästare G. Persson ett par af Larus minutus (J* & $) från Öland; Regementsveterinär A. G. Flo- ren skalle och testes af en älg, som var kryptorchist och dödats för benskada. Professor G. Retzius har förärat af- delningen fotografi af medaljong af B. Fries samt en bälta. Af Hr R. L. Edman har erhållits en varietet af ripa; af Hr Lind 1 geckoödla, som inkommit lefvande från Portugal i korkbalar till Wijkanders korkfabrik; af ingeniör Åke Sjö- gren 2 sterila fasanhönor i partiell tuppdräkt från Mälsåker; af konservator K. O. Holmqvist 1 iller från Simrishamns- trakten; af konservator H. Muchardt 1 rådjurskalf, några fåglar m. m.; af direktör Aug. Olsson 15 harkranier; af di- rektör A. Knöppel 5 harkranier och 1 fågel; af framlidne konservator P. A. Fängström 1 fjällräfskelett, 1 vikarekra- nium, 1 järfkranium, 2 harkranier, några möss, åtskilliga få- gelskelett och en samling diverse kräldjur och groddjur. Di- rektör Wahlberg har skänkt en hvit ekorre och ett par exemplar af Mus sylvaticus; konservator G. Sandberg 1 skedand, 1 albinistisk järpe och 1 albinistisk gråsparf. In- JSTATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 195 tendenten A. Behm har öfverlämnat åtskilliga på Skansen aflidna djur, bland hvilka märkas 1 markatta ,1 bastard mel- lan tamdufva och ringdufva, 1 bastard mellan kanariefågel och grönfink, förutom några andra fåglar och ett missbildadt ägg af Massaistruts värpt på Skansen. Af skogvaktare Ves- TERMAN har erhållits ett par mårdkranier från Rånästrakten; af fågelhandeln Bohlins Efterträdare en varietet af dufhök; af bataljonsveterinären T. Segelberg en dununge af berguf kläckt i fångenskap; af fil. lic. E. Mjöberg en vattensork; af kassör Lundborg en tobisgrisla; af stud. Ingvar Lönn- berg 1 dununge och 1 rötägg af dufhök: af direktör E. Tjäder en stor aborre (l,i kilo) metad i Norrström; af hr Fredr. Hammar en albinistisk gräsand från Töcksfors; af ingeniör Kullberg 1 skinn af en Tanagra; af Schwester M. Brandt, Hannover, några fågelägg. Brukspatron C. Kjell- berg har skänkt 3 älgskallar från Ornön; grefve G. Lewen- HAUPT fötter af 2 älgar; jägmästare V. Olofsson 1 fram- och 1 bakfot af resp. en »4-årig» och en »5-årig» älgtjur. Lektor A. Heintze har i Kalmar län, särskildt på Öland, in- samlat diverse groddjur bl. a. flera exemplar af Bana agilis, som han benäget öfverlämnat till afdelningen jämte en teiste- fisk och en gul varietet af husmusen. I likhet med föregå- ende år har afdelningen af tandläkaren Göran Svenning i Strömstad erhållit flera sällsynta fiskar, bland hvilka märkas 1 sardell {Engranlis enchrasicolus), 2 Gadiculus, 1 Argentina sphyroena, 1 ArtedieUus uncinatus, 1 Chirolophis ascanii. Fru A. Gullstrand har till afdelningen öfverlämnat en oljemålad bild af en hvit varietet af tånglake. Förvaltare E. Rutberg har skänkt några hornkronor af skogsren samt några fällda älghorn; grefve Eric von Rosen några fåglar från Sudan; hr Engelhart en brokig varietet af råtta fångad i vildt tillstånd vid ösmo; stud. Meissner och Selander svarta huggormar från Nassa skärgård; major Silow en slät snok från Åverkesö, Möja; öfverassistenten Barthel ett harkra- nium; jägmästare C. Rothman ett perukhorn af ren och några fällda älghorn; fiskeriassistenten I. Arwidsson en ekorre med hvit svansspets; Fiskeriintendenten Th. Ekman en tångspigg från Mörkö skärgård; kand. O. Hammarsten några ex. af Scylliorhinus canicula samt ägg af samma art och af rocka från Shetlandsöarne ; läroverksadjunkten Engholm en varietet af lake; friherre Fägerskiöld en 196 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. ungfågel af Stercorariiis j)07nari7ms skjuten vid Bälinge i Södermanland. Utredningskommissionen för renbetesfrågan har genom professor Lönnberg öfverlämnat ett värdefullt material af skogsren, nämligen 4 hornkronor, 2 hela skelett samt 5 kra- nier med hud till flera af dessa exemplar. D:r Hj. Öster- gren har öfverlämnat några hvalkotor, funna vid gräfning på Skaftölandet omkring 8 m. öfver hafvet och på 1 m. djup. Konservator Svensson har skänkt ett par möss; konservator Meyert 9 gnagare oeh 2 fåglar; biträdande konservatoren A. Jansson 1 ekorre, 5 fågelskinn och 2 fågskelett. Intendenten har till afdelningen öfverlämnat hud och kranium af en yngre älg, 1 hare från Novgorod, 3 svenska harkranier, några fåglar m. m. Frän Karlstads h. allm. läroverk har erhållits 3 arter exotiska reptilier och 1 horngroda {Ceratophrys ornata) från Ar- gentina i gengäld för af intendenten utförda bestämningar af reptilier etc. tillika en schimpansskalle från Kamerun i byte. Från Cambridge museum har såsom afslutning på en bytesförbindelse erhållits 7 arter indiska fåglar. Från Dres- denmuseet har i byte förvärfvats en värdefull samling af 19 sällsynta fågelarter från Moluckerna och angränsande trakter. I några andra bytesförbindelser nämligen med museet i Ade- laide, RoTSCHiLDS museum i Tring, museet i Köpenhamn samt baron Snouckaert von Schauburg, Holland, har af- delningen ännu utestående fordringar. Efter Dr. O. Ottossons förtidiga, den 21 maj 1909 tima- de död öfverflyttades till Riksmuseum den från honom förvärfvade, men tillsvidare under hans vård stående äggsam- lingen. Denna öfverflyttning gick lyckligt och utan att något enda ägg skadades. Härmed införlifvades alltså med Riks- museum denna samling af palsearktiska fågelägg, på hvilken Dr. Ottosson nedlagt så mycket omsorg och så stora kost- nader och som tack vare den kritiska granskning, hvarmed den hopbragts, torde få anses såsom en af de förnämsta i sitt slag. Riksmuseum kommer därför att förblifva i ständig tacksamhetsskuld till Dr. Ottosson för den osparda möda, med hvilken han äfven efter sedan han öfverlåtit samlingen till Riksmuseum förkofrade densamma. I deposition har afdelningen mottagit från kapten J. M. Rondahl 5 arter paradisfåglar. Bland årets inköp af naturalier må anföras 2 fåglar ocli NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 197 2 bon af den intressanta fågeln Anumhius acuticaudatus samt en mindre samling reptilier och amfibier (däribland en ny ödla och en ny groda) från Paranå inköpta af Dr. P. Dusen. Fem arter sällsynta fåglar från Nya Zeeland ha inköpts af Mr. S. Dannef^rd, Rotarua; en samling fågelskinn från Japan, Palestina etc. af Dr. Ottosson; 3 mongoliska och 5 dalmatiska fåglar af Hr. O. Bamberg; 3 japanska fåglar af Mr. Alan Owston; 1 Comatibis eremita och ägg af 14 arter fåglar från Palestina af Hr. I. Aharoni; ägg af Saxicola jinschi och Cercomela ^nelamira af Pater E. Schmitz; en liten samling af reptilier från Eritrea och några fiskar från Röda hafvet af missionär J. Iwarsson; 1 skalle af Ovis polii från Pamir af missionär A. Bohlin; en samling af 26 mindre däggdjur från Danmark af konservator H. P. Hansen; ett par (cT, 2) af den vackra blåa paradisfågeln {Paradisornis rudolphi) af Hr. Frttsche; 4 utländska fågelskinn af Mr. F. W. H. Rosenberg; 6 smärre däggdjur från Finland af O. Sorsakoski; 1 rysk hare af Hr. Jakobsson; en bastard mellan knölsvan och sångsvan från Skansen; några apskinn från Kongo af Hr. Norrby. Dessutom har inköpts en del svenska naturalier, såsom en svart hare från Nybro, Kalmar län af Hr. Gunnar Andersson; åtskilliga sällsyntare fiskar från Bohuslän genom tandläkare Göran Svenning, nämligen 3 Scorpceiia dactyloptera från Kosterf jorden, 1 Molva dipierygia och 1 Macrurus vupestris från Grisebådarne, 3 Euthynnus alliteratus och 1 Ortliagoriscus; 3 björnkranier samt en varg af Hr. C. Hannu; 1 lödd j urskranium från Jämtland genom Dr. Hassler; 1 subfossilt älghorn genom Kammarherre L. Reuterskiöld; 4 kullar varierande måsägg, däribland 3 eryth- ritiska ägg af konservator Mughardt; 1 subfossilt kronhjorts- horn från Timmergata i Östergötland genom Frih. G. Her- melin; 3 skogsrenskallar af Hr. E. C. Hedlund; 1 pärluggla af O. M. Persson. Af direktör Cuneo ha inköpts i mena- geri här i staden aflidna 1 indisk tapir, 1 Aieles och 1 Le- mur catta. Af dubletter ha aflämnats till Jakobs läroverk 1 kapdufva, 1 afrikansk huggorm och ett kronhjortshorn, till Karlstads läroverk en albatross, till Södertelje läroverk ett älghorn och till Vadstena läroverk 2 svenska fåglar. Riksmusei Etno- grafiska afdelning har erhållit för att använda såsom bytes- material en igelkott och en ej der. 198 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. För vetenskaplig bearbetning och jämförande undersök- ning har material varit utlånadt till olika personer i in- och utlandet. Mr. Tåte Regan, Brit. Museum, har haft till låns några nejonögon från Arkangel; Dr. Knud Andersen, Brit. Museum, 1 Pteropus wahlhergi, Professor W. Ridgeway, Cam- bridge, en färgplansch af Sparrmans kvaggaföl, som förva- ras i Riksmuseum, Dr. Hellmayr, Zool. Samml. d. Bayer. Staates; Miinchen, tvenne ödlor från Kamerun. Prof. Tull- berg, Upsala, gnagare. Prof. Broman, Lund, själhundsem- bryoner, Prof. Leche, Stockholm, kranier af Urocyoyi cinereo- argentatus, o. s. v. Ännu utestående lån äro till Prof. O. Neumann, Tring, några afrikanska fåglar; till Prof. Boas, Köpenhamn, 1 Lago- mys i sprit. För studieändamål ha samlingarne besökts äfveri på extra tid af åtskilliga personer. Från konstnärlig eller konstindustriellstånd punkt ha sam- hngarne studerats af flera personer som målat eller skulp- terat, bl. a. märkes skulptören Carl Milles, som äfven fått låna en del för honom behöfliga föremål. Med stöd af afdel- ningen tillhörigt material har utarbetats och under året ut- kommit : Lönnberg, Einar: A Study of the Variation of European Beavers. Ark. f. Zool. Bd. 5, n:o 6, p. 1—16. Upp- sala 1909. , Notes on Birds coliected by Mr. Otto Bamberg in Southern Transbaicalia and Nothern Mongolia. ibid. n:o 9, p. 1—42. Uppsala 1909. , Contributions to the knowledge of the Anatomy of Ruminants. ibid. n:o 10, p. 1 — 23. Uppsala 1909. , Några fynd af subfossila vertebrater. ibid. Bd. 6, n:o 3, p. 1—28. Uppsala 1909. , Taxonomic Notes about Palearctic Reindeer. ibid. n:o 4, p. 1—18. Uppsala 1909. , Om renarne och deras lefnadsvanor. p. 1 — 198. Bilaga till »Förh. inför skiljedomst. af 1909 i renbetesfr., afdeln. 1, svensk inlaga n:o 3; . Uppsala 1909. Äfvenledes har material, som lämnats från afdelningen delvis utgjort underlag till: Broman, Ivar: Untersuchungen iiber die Embryonal-Ent- wicklung der Pinnipedia. L Uber die Entwicklung NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 199 der äusseren Körperform der Robbenembryonen. »Deutsch. Siidpolar-Exp. 1901—1903». Bd. XI. Zool. III. Berlin 1909. Liksom föregående år har intendenten utgifvit tidskriften »Fauna "och Flora», i hvilken bl. a. äfven omtalats viktigare förvärf till afdelningen och dessutom lämnats talrika notiser rörande svenska faunan. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET. 201 9. Etnogrjifisliji {iftleliiiiigen. Afdelning I har under året hållits öppen för allmänheten som vanligt onsdagar och lördagar kl. 12—2 e. m. Afdelning II stängdes från och med 1 april, då fattningen af densamma från Kungsgatan 30 till f. d. Hvalmuseet, Holländargatan 15, tog sin början, och pågingo flyttningsarbetena oafbrutet un- der fyra månader. För att biträda vid dessa och vid ord- nandet i den nya museilokalen anställdes för ett år från 1 juni räknadt som e. o. amanuens fil. stud. Yngvve Laurell,. hvilkens aflöning utgår dels från flyttningsanslaget, dels från afdelningens årsanslag. Inom afdelning I hafva en del för- ändringar vidtagits. I flere af rummen ha äldre samlingar packats undan och ersatts af nyförvärfvade. En del skåp ha omflyttats, en del borttagits, för att belysningen i de mörka rummen skulle blifva bättre. En mecenat har bekos- tat införandet af elektrisk belysning i museets samtliga loka- ler, och de förberedande arbetena härmed togo sin början i slutet af december månad. Etnografiska afdelningens samlingar ha under året ökat» med 2,508 nummer, af hvilka 2,301 förvärfvats genom gåfvor och 207 genom inköp. I början af året erhöll museet för in- köp en donation å 25,000 kronor, den största som någonsin kommit afdelningen till del. Donatorn var den numera af- lidne bruksidkaren Jacob Lachmann i Ystad. Tack vare denna frikostiga donation har det varit möjligt att inlösa samtliga under året erbjudna samlingar. Af dessa en Kongo- samling om 76 nummer, innehållande en del äldre mycket vackra spjut och spjutspetsar, 1 kastknif, 5 huggknifvar, 1 järnyxa, 35 pilar, 5 bågar, 2 amuletter af elfenben, 5 d:o af rof djurständer, 2 ornamenterade kalebasser, gräs- och fiber- tyger, 1 afgud af trä, 1 halsband, 2 armband, 1 signalhorn af elfenben etc; vidare Dr. C. Skottberg's samling från Eldslandet och Patagonien, inalles 20 föremål, 1 större båt med åror, 1 sälskinnskappa, 1 träklubba, 3 halsband, 1 har- punlina af läder, fångstredskap för musslor, hyddmaterial. 202 VETENSKAPSAKADEMIENS -ÅRSBOK. 1910. 1 kranium etc; en samling gamla dyrbara med silfver och guld inlagda svärd och slidknifvar m. m. från shingaleserna på Ceylon; Dr. P. Dusén's arkeologiska samling från Brasi- lien om 334 nummer, till största delen stensaker, men dess- utom ben och musselskal funna i Kjökkenmöddingar. några kranier etc, missionspastor E. Hedberg's samling från gon- derna i Främre Indien: 1 oxkärra, 1 såningsmaskin, 1 harf, 1 skära, 1 apparat att bära sädeskärfvar med, 1 säng, 2 hand- kvarnar, 1 gammalt skjutvapen, 1 järnyxa, 1 repgrind, 1 mindre trumma, 1 eldtång, 1 kalebass, 1 par kastanjetter, 1 fiskmjärde af bambu, 1 lampa af trä, 1 fetisch, 3 hinduiska mässingskärl m. m., inalles 33 nummer; två synnerligen vär- defulla och intressanta samlingar från Iroquois-indianerna i Nordamerika om tillsammans 102 föremål. Den ena af dessa samlingar utgöres af korgar, tråg, slefvar, spadar, en större mortel, m. fl. saker, som höra till odling och beredning af majs. Den andra innehåller 5 dansmasker af trä, 2 d:o af majsskal, 1 trollspö, 1 flöjt, 1 knäskallra af fruktskal, 1 d:o af oxhorn, 1 d:o af bark, 1 d:o af kalebass, 2 d:o af sköld- paddskal, 2 tärningsspel, 2 bågar, 1 läderkoger med 11 pilar, 1 stridsklubba, 1 knif med skinnslida, 1 holkjärn, 1 skål af b>ark, 1 tråg af trä, 3 träslefvar, 4 flätade korgar, 2 hufvud- bonader, 1 mansdräkt, 3 par mockasiner af läder, 2 par da- masker, 1 halsband som bäres af höfdingen, 1 bredt hufvud- band af silfver, 3 öronringar af silfver, I fingerring af d:o, 15 broscher af d:o, etc. Vidare ha inköpts en samling från Madagaskar innehållande 1 fiskspjut, 1 blåsrör, 3 kastspjut, 1 krigstrumma, 1 sköld, 2 afgudar, 1 sädeskorg, 2 dansattri- but, 1 båtmodell, 2 trätallrikar, 8 skedar, 1 sällskapsspel, 2 fläktor, 4 skålar, 1 städ, 1 kam, 1 kalebass, 1 guitarr, 1 klä- dedräkt m. m., inalles 55 föremål; från Kamerun en samling om 54 nummer: 1 dansstaf, 1 sköld af rotting, 1 d:o af trä, 5 spjut, 1 bunt pilar. 2 bågar, 1 halsring, 4 armringar af järn, 1 fotring af mässing, 1 trumma, 1 knif, 1 träskål, 1 dolk med slida, 6 skedar, 1 slafpiska, 1 halssmycke, 3 tobaks- pipor, 1 flöjt af trä, etc; från Bisagos-öarne utanför Afrikas västkust 53 föremål: 1 offerskål, 1 smycke af bleck, 2 gui- tarrer, 1 afgud, 2 slidknifvar, 1 hatt flätad af palmbast, 1 mössa af fågelskinn, 2 svärd, 8 spjut, 2 spjutspetsar, 1 bunt pilar, 1 båge, 5 armband flätade af palmblad, 3 båtmodeller, 1 sköld flätad af bast, 1 trumma, 2 gördlar af trä, 1 tobaks- NATURHISTORISKA MUSEET 203 behållare etc; en särdeles intressant och representativ sam- ling om 140 nummer från de s. k. hufvudjägarne på Formosa : 2 af gudar af trä, 2 mössor flätade af rotting, 1 mössa af garf- vadt läder med svarta ornament, 2 rockar af hjorthud, 1 par sandaler flätade af gräs, 1 regnrock knuten af säf, 1 par strumpor väfda af hvit ull, 1 benring af svinläder, klädes- dräkter för män, kvinnor och barn, gördlar, hufvudprydna- der, 2 halskedjor af tänder och pärlor, 2 öronringar af bam- burör, rikt utsirade och prydda med pärlor, 2 d:o af musslor, 2 öronringar för män, 1 bröstsmycke af musslor, 1 kranium, tygprofver, 1 träkam, 5 tobakspipor, 1 fläkta, 1 mungiga af bambu, 1 flöjt af bambu, 3 träskedar, 1 träskål, 2 behållare af trä, 4 tobakspungar, 1 knif, 1 spade, 6 korgar flätade af bambu, 2 svärd. 4 pilar, 1 koger af läder, 1 fiskpil med tre träspetsar, 1 båge af bambu, 2 lansar, 1 sköld af trä, 2 slän- dor af trä, I garnvinda, 1 flätnål, 1 lerskål, 4 nätväskor, 1 fisknål, 1 väfstol, 1 musikinstrument o. s. v.; vidare ha af Lachmann'ska donationsmedeln från Berliner Museum inköpts 36 gipsafgjutningar af viktigare mexikanska stenskulpturer, däraf många af betydande storlek samt dessutom ett af pro- fessor Eduard Seler gjordt urval af arkeologiska föremål, keramik och stensaker, inalles 293 nummer, hvilka på ett ut- märkt sätt illustrera det mexikanska höglandets liksom ock Zapotekernas och Totonakernas antika kulturer: från firman J. F. G. Umlauff i Hamburg 4 särdeles väl modellerade figu- rer i naturlig storlek nämligen: 1 krigare i full rustning från Kings Mills-öarne, 1 Nya Guinea-man, 1 Herero-k vinna och I Massai-krigare. Som gåfva har museet fått mottaga af konsuln på Nya Guinea, H. R. Wahlen, en värdefull samling om 137 num- mer från Admiralitets- och Salomonöarne, Nya Guinea, Nya Pommern, Matthewöarne och Australiens fastland. Bland fö- remålen må särskildt omnämnas: 10 spjut från Nya Guinea, 3 d:o från Matthewöarne, 9:o d:o med spetsar af obsidian från Admiralitetsöarne, 2 från Salomonöarne och 2 från Syd- Australien, 11 pilar, 2 båt- och 2 kanotmodeller med utelig- gare, 6 yxor med egg af musselskal, 1 trumma, 1 blåsinstru- ment af bambu etc; svensk-amerikanske missionspastorn G. W. Ståhlbrand har skänkt 85 föremål från trakterna kring Lake Tumba i Öfre Kongo, däribland 34 bälten flätade af gräs, 1 kvinnokjol af rödfärgadt gräs, 2 kungsdräkter, 3 kungs- 204 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. hattar, 3 spånkorgar, 2 lerkärl, 3 fisknät, 1 rökpipa af ka- lebass, 1 par benringar af mässing, 10 fetischer, 1 yxa af järn, 2 spjut, 2 väfstolar för grästyger och mattor, 1 större signaltrumma, 2 mindre trummor, hvilka användas vid fester och danstillställningar, 5 sofmattor väfda af säf, gift att för- gifta pilspetsar med o. s. v. Svenske konsuln i Tokio, A. T. Udden, har skänkt en samling om 89 nummer från Japan, Kina, Korea och Tibet. Från Japan 7 offerskålar af mässing, 2 pilgrimsskramlor, 1 buddhistisk helig skrift, 1 japansk bön- staf, 2 lyckogudar »Da j kokko» och »Ebisso», 1 hänglampa af järn, 1 mässingskanna, hvari de gifta japanskorna tillreda sin tandsvärta, 8 hårprydnader af horn, 2 skrifdon att bära vid gördeln, 1 gradbeteckning för buddhistisk abbot, 1 vapen- rock som tillhört en förnäm japansk krigare, 1 japansk hand- målning; från Kina 3 mandarinknappar, 1 dryckeskanna, 3 offerskålar af mässing, 1 par glasögon af topas i fodral af hajskinn, 1 elddon med stål och flinta, 1 nagelskyddare, 3 kinesiska handmålningar; från Korea 5 matkoppar af mäs- sing; från Tibet 3 »shamaister». Af fru Signe Pettersson, Stockholm, har skänkts 26 föremål, hvaraf 23 från Kongo, 2 bägare af trä, 1 flöjt gjord af ben pipa af en fågel, 1 hår- nål af mässing, 1 slafpiska, 1 bälte flätadt af gräs, rågummi, tobak m. m., från Sudan 1 slidknif, från Australien 1 vackert ornamenterad bumerang och 1 ormfigur af trä. Dr. C. Skotts- berg har förärat museet 9 föremål från Påskön : 1 bröstpryd- nad af trä, 1 hufvudprydnad af fjädrar, 1 träklubba, några stenredskap etc. Af H. Mjt. Konung Oscar II:s sterbhus har genom hofintendenten J. E. A. Börtzell öfverlämnats en synnerligen vacker tibetansk schal och af H. Mjt. Konung Gustaf V en d:o. Båda schalarne äro skänker af Dalai Lama och öfversända genom legationssekreteraren F. Cron- HOLM i Peking. Distriktschefen i n. ö. Rhodesia, Mr. Leyer» har från nämnda område och från Kamerun skänkt 20 fö- remål: 1 väfstol, gräs- och barktyger, 2 säf mattor, 1 båtmo- dell, 2 träkammar, 1 armring af elfenben, 2 fingerringar af d:o, 2 skallror af fruktskal etc. Mr. Leyer har dessutom i en skrifvelse till Vetenskapsakademien med stor liberalitet erbjudit sig att gratis förse museet med fullständiga samlin- gar från de olika stammarne i sitt distrikt. Af Dr. George Grant Mac Curdy har till etnografiska afdelningen öfver- lämnats en arkeologisk samling, inalles 205 nummer, från NATURHISTORISKA RIKSMUSEET 205 Chiriqui och Panama, liufvudsakligen lerkärl och stensaker. Enstaka etnografiska föremål lia dessutom blifvit skänkta af flere andra personer. Genom inköp har afdelningen förvärfvat en ganska full- ständig samling, 100 nummer, från Lake Tumba-distriktet i Öfre Kongo. Den är gjord af missionspastor G. W. Ståhl- BRAND, hvilken, såsom of van är nämndt, äfven skänkt ett antal föremål från just samma trakter till ifrågavarande sam- lings kompletterande. Därjämte har han till museet lämnat värdefulla skriftliga upplysningar om de infödingar, bland hvilka föremålen samlats, om deras seder och bruk, lefnads- förhållanden o. s. v. Af missionspastor J. Iwarsson, som har sin verksamhet förlagd till Abessinien, har museet kun- nat inköpa en för detta lands kultur särdeles belysande sam- ling om 94 nummer. Äfven pastor Iv^arsson har godhets- fullt lämnat intressanta upplysningar om de folk, bland hvilka han verkar. Flere betydande samlingar, inköpta för de Lachmann'ska donationsmedeln, inkommo i slutet af året, men då de af utrymmesskäl ännu ej kunnat uppackas och inventeras, re- dogöres först i nästkommande årsberättelse för desamma. Fotografisamlingen har ökats med ej mindre än 926 num- mer från olika delar af jorden. 840 af dessa, hvilka fram- ställa folktyper, ceremonier, bostäder, landskap, vegetations- bilder m. m. från Abessinien, Kongo, Nya Guinea, Söderhafs- öarne, Japan, Kina, Indien, Centralamerika, Peru, Island etc, äro gåfva af en välvillig mecenat. Professor G. Retzius har skänkt 12 fotografier från Amerika, Mr. Leyer 10 från Rho- desia och konsul Udden 9 från Japan. Samme mecenat, som förärat de ofvannämnda 840 fotografierna, har ock be- kostat inköpandet af två större fotografiska samlingsverk »Peaux Rouges», Collection Anthropologique du Prince Roland Bonaparte samt »Ethnologischer Atlas sämmtlicher Menschen- Racen in Photographien» von C. & F. W. Dammann och dessutom två band innehållande ett 60-tal kinesiska origi- nalmåhiingar (akvareller) på rispapper. Till museets bibliotek bar af professor A. G. Nathorst öfverlämnats en värdefull samling böcker, uppgående till ett 60-tal, hufvudsakligen etnografisk och arkeologisk litteratur. För studier hafva museets samlingar begagnats af Dr. Edgar Rbutersktöld, som fortsatt sina studier af de lapp- 206 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. ländska trolltrummorna ; Dr. Josef Hammar, som varit sys- selsatt med utarbetandet af en monografi öfver de af honom under den Nathorsfska expeditionen till nordöstra Grönland 1899 gjorda viktiga fynden från de nordligaste kända platser på ostkusten, hvarest eskimåer lefvat. Grefve Erik von Rosen har för en påbörjad afhandling användt afdelningens sydamerikanska material, kandidat Svedberg har studerat sydafrikanskt och redaktör J. Stadling diverse nordsibiriska samlingar. Flere utländska vetenskapsmän, bland dem den franske antropologen Dr. Arthur Chervin och den engelske etnografen Mr. Charles J. Tabor, hafva besökt museet och med stort intresse tagit del af dess samlingar. Från konst- närlig synpunkt ha samlingarne begagnats af bl. a. skulptören Carl Milles samt af elever vid Konstakademien och Tek- niska skolan. Antalet besökande vid etnografiska museet har under året varit inalles 5,869 personer, däraf vid afdelning I 5,634 och vid afdelning II 235. Elever från skolor under ledning af lärare och lärarinnor ha efter därom gjord anhållan fått tillträde till museet äfven på andra tider än de bestämda visningstiderna. Vid Afdelningen ha under året följande pulikationer ut- arbetats : Hartman, C. V., Some Features of Costa Rican Archeology. Aus den Verhandl. des XVI. internat. Amer. Kongr. Wien 1909. ■ , The Photographone. Ibid. Wien 1909. , Erik Boman, Antiquités de la region andine de la Ré- publique Argentine et du désert d'Atacäma. Ymer, haft. 3. Stockholm 1909. , Sextonde internationella Amerikanist-kongressen. Ibid. Stockholm 1909. , »Indianer») m. fl. artiklar i Nordisk Familjebok. Stock- holm 1909. STATENS METEOROLOGISKA CENTRALANSTALT. 207 C. statens meteorologiska centralanstalt. Den sträf van, som vid de meteorologiska centralanstalterna i vårt och andra europeiska länder under de senare åren ägt rum för att vinna en snabbare befordran och därmed en tidigare ankomsttid af de utländska väderlekstelegrammen, har, hvad Sverige beträffar, medfört den gynnsamma verkan, att de för allmänheten afsedda väderleksmeddelandena under det gångna året kunnat ännu något tidigare än under de närmast före- gående åren expedieras per telegraf, nämligen redan mellan kl. 11 och 12 f. m. För den dagliga väderlekstjänsten året om har anstalten mottagit telegram, innehållande såväl afton- som morgon- observationer öfver väderleken från 16 inländska och 59 ut- ländska stationer, eller från tillsammans 75 stationer. Med stöd af samtliga inkommande telegram hafva dag- ligen tvenne synoptiska kartor konstruerats, af hvilka mor- gonkartan offentligen anslagits å 5 ställen i hufvudstaden. Det viktigaste af de i morgontelegrammen upptagna iaktta- gelserna har meddelats i 7 dagliga tidningar i hufvudstaden i en tabell, åtföljd af en sammanfattning af väderlekstillstån- det samt väderleksutsikter för det närmast följande dygnet, hvarjämte nämnda sammanfattning tillika med utsikter på telegrafisk väg öfversändts till 9 kommuner i riket (däraf 5 året om och 4 endast under sommarmånaderna), hvilka till K. Telegrafverket erlägga de härför stadgade afgifter. En mera kortfattad sammanfattning af väderlekstillståndet jämte utsikter har äfven öfversändts till K. Järnvägsstyrelsen, som på egen bekostnad låtit anslå densamma på alla större järn- vägsstationer. Denna anordning ha-r äfven blifvit vidtagen på flera privata banlinjer, af hvilka de flesta erhållit sina uppgifter från närmaste statsstation. Sistnämnda, kortfattade sammanfattning har äfven meddelats Svenska telegrambyrån i Stockholm, hvilken ytterligare spridt densamma till sina 208 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK 1910. kunder. Dessutom har dagligen meddelats per telefon mete- orologiska uppgifter af olika slag till Cöteborgs Handels- och Sjöfartstidning m. fl. I likhet med hvad som ägde rum under föregående år anordnades äfven under sistlidne juli — september månader vid anstalten en särskild väderlekstjänst om eftermiddagarna till jordbrukets gagn. För detta ändamål erhöll anstalten under denna tid morgontelegram, innehållande morgon- och aftonobservationer från ytterhgare 6 inländska och 1 utländsk station, samt eftermiddagstelegram från 17 inländska och 19 utländska stationer. Med stöd af dessa telegram dels kom- pletterades de ofvannämnda synoptiska kartorna, dels upp- rättades en särskild karta öfver eftermiddagens väderlek, i enlighet med li\7ilken senast kl. 6 e. m. utfärdades särskildt för jordbruket afsedda väderleksutsikter beträffande neder- börd och nattfrost under påföljande dygn. Dessa eftermid- dagsuppgifter anslogos i likhet med morgonuppgifterna å 5 offentliga platser i hufvudstaden samt meddelades i 6 här utkommande dagliga morgontidningar ; de sändes äfven genom K. Telegrafstyrelsens försorg till flera af dess ofvannämnda -abonnenter samt delgåfvos K. Järnvägsstyrelsen. Uppgifter om snötäckets tjocklek hafva hvarje måndag tillfogats väderlekstelegrammen samt genom anslag och tid- ningarna delgifvits allmänheten. En del af innehållet i de till anstalten ankommande in- ländska morgontelegrammen hafva fortfarande och till samma utsträckning som förut publicerats i »Bulletin du Nord», en tidskrift, som bekostas af de trenne skandinaviska anstalterna gemensamt. Antalet stormvarningsstationer vid Sveriges väst- och syd- kust var vid årets slut 43, hvaraf 17 med signalmast. På hvarje station anslås stormvarningstelegrammet å en för än- damålet afsedd anslagstafla, och på de med signalmast för- sedda stationerna signaleras varningen dessutom med 2 klot och 2 koner. På 10 stationer, nämligen stormvarningsstatio- nerna Smögen, Vinga fyr, Varberg, Morups Tånge fyr, Tore- kov, Hälsingborg, Skanör, Simrishamn och Utlängans fyr samt på en annan plats, nämligen Sandhammarens fyr på Skånes sydöstra udde, verkställas iakttagelser öfver hård vind och storm, hvilka införas i dagbok samt afsändas för kontrol- lens skull med telegraf och post. STATENS METEOROLOGISKA CÉNTRALANSTALT. 209 Af följande statistik, som uppgjorts af d:r Jansson, om- fattande tiden 1 jan. — 31 dec. 1909, finner man för sex storm- varningsstationer, där noggranna iakttagelser utförts och vind- mätare finnas, nämligen Smögen, Morups Tånge, Torekov, Skanör, Simrishamn och Utlängan, huru ofta de utfärdade utsikterna af de olika graderna af vindstyrka motsvarats af de verkligen inträffade. Härvid är att märka, att varnin- garna utfärdas numera i regel kl. 11 — 12 f. m. och att giltig- hetstiden är från kl. 3 e. m. till 10 f. m. följande dag. Stormvarningarna 1909. Meteorologiska. centralanstal tens utsikter. Anta dagar , då vindstyrkan blef Beaufort. C £ 0—6 7 8 9 10 1 11 1 12 !» Beaufort — (i » 7—9 10—12 210 27 S 23 24 1 mogen 17 18 5 9 14 4 2 6 1 1 — 3 — 1 i m 90 ' 14 1 Summa 237 48 40 27 9 4 — 365 ( Beaufort — G 7—9 10—12 258 43 2 Mor 8 13 5 Lips Tå 6 18 1 nge: 6 1 4 — — 272 i 80 13 i 365 1 Summa 303 26 25 7 4 — i — Torekov: 1 Beaufort — 6 » 7—9 10—12 252 38 1 9 23 2 5 — 16 5 5 4 2 3 — 1 — 266 : 84 15 Summa 291 34 26 1 9 5 — 1 — 365 Skanör: Beaufort — 6 7—9 10—12 254 45 3 6 5 18 10 1 5 o 7 2 1 3 2 — — 268 i — — 83 1 — 14 Summa 302 25 20 11 6 1 — 365 Simrishamn: Beaufort 0—6 7—9 10—12 242 37 1 13 29 1 7 1 — 17 5 5 1 3 1 3 1 — 262 89 14 Summa 280 43 29 1 8 4 1 ! — ! 365 Beaufort 0—6 7—9 10—12 231 28 I 8 24 3 rtlänga 14 21 n: 1 lo 1 2 6 7 2 — 256 1 95 1 14 Summa 259 35 35 17 15 2 2 365 Vetenakapsakadeiiiiens Årsbok, S. 1910. 14 210 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Häraf framgår bland annat, att för väst- och sydkusten sammanlagda antalet dagar med hård vind (7—9 Beaufort) och storm (10 — 12 Beaufort) under året uppgick till i medel- tal per station 86,3 och att af dessa i medeltal 63,3 förut- sagts, eller 73,4 proc, samt att sammanlagda antalet dagar, då varning gafs, var i medeltal per station 100,8 och att var- ning slagit in i 63,3 fall eller 62,8 proc. Väderlekstjänsten har turvis bestridts af amanuenserna d:r Ekholm och d:r Jansson, den senare har dessutom före- stått eftermiddagstjänsten under juli— september. Det i förra årsberättelsen omnämnda arbetet med kom- plettering af äldre väderlekskartor i syfte att vinna ökad kunskap om lagarna för lufttryckets ändringar och dem åt- följande fenomen samt därigenom större säkerhet vid väder- leks utsikternas och särskildt stormvarningarnas utfärdande har under året fortsatts af d:r Ekholm. Statens under Meteorologiska centralanstalten lydande meteorologiska stationer af andra klassen äro för närvarande 37 till antalet, hvaribland då medräknats de sedan gammalt befintliga meteorologiska stationerna vid Stockholms och Lunds astronomiska observatorier samt en af K. Järnvägs- styrelsen bekostad meteorologisk station vid Riksgränsens järnvägsstation. Dessutom anställas å flera privatstationer observationer öfver lufttrycket, temperaturen, fuktigheten, nederbörden m. m. med från anstalten till låns bekomna in- strument. Fullständiga observationsserier hafva inlämnats af f. d. läroverksrektorn P. R. Billmanson i Nora, från Ronneby hälsobrunn, Ulricehamns och Hålahults sanatorier samt från Landtbruksakademiens experimentalfält vid Stockholm, vidare från två stationer i Hallands och en i Uppsala län, de trenne sistnämnda inrättade och underhållna på de respektive Hus- hållningssällskapens bekostnad. Det system af s. k. tredje klassens stationer för iaktta- gelser hufvudsakligen öfver nederbörden och delvis öfver luft- temperaturen, som 1878 anordnades med de K. Hushållnings- sällskapens medverkan, är ännu i fortsatt verksamhet. Om till hithörande stationer läggas statens meteorologiska statio- ner, såväl de som sortera under Meteorologiska centralanstal- ten, däruti inberäknade åtskilliga för den hydrografiska un- dersökningen särskildt anordnade nederbördsstationer, som ock de under Nautisk-meteorologiska byrån lydande fyrsta- STATENS METEOROLOGISKA CENTRALANSTALT. 211 tionerna samt åtskilliga privata andra klassens stationer, vid h vilka alla nederbörden observeras efter en och samma plan, blir antalet af nederbördsstationer i riket inalles 546. Alla dessa stationer insända sina iakttagelser efter hvarje månads utgång. Flertalet af desamma publiceras i en månatlig tid- skrift med titel: »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige», hvilken tidskrift redigeras under anstaltens inseende och uppe- hälles hufvudsakhgen genom prenumeration af de K. Hus- hållningssällskapen. Af denna tidning hafva 29 årgångar hit- tills utkommit, nämligen 1881 — 1909. Iakttagelserna öfver isförhållanden, åskväder och feno- logiska företeelser har fortgått efter oförändrad plan, och hafva till anstalten inkommit journaler från 111 observatörer öfver isläggning och islossning, från 43 öfver iakttagna åsk- väder och från 52 öfver periodiska företeelser inom växt- och djurriket. Synoptiska tabeller hafva upprättats för hvarje dag af året 1907, upptagande nederbördens art och mängd, åskväder, dimma, dagg, rimfrost, luftens genomskinlighet, solrök, norr- sken m. m. I dessa tabeller ingå samtliga stationer. Följande arbeten hafva för den hydrografiska undersök- ningen af Sveriges färskvatten utförts genom Meteorologiska centralanstalten under år 1909. De för den ifrågavarande undersökningen särskildt an- ordnade och i verksamhet varande nederbördsstationernas antal uppgick vid årets slut till 167, af hvilka 5 äro frivilliga. På de flesta af dessa har äfven verkställts iakttagelser öfver närliggande vattendrags isläggning och islossning; och pa 76 stationer, däruti medräknats några af Meteorologiska central- anstaltens andra och tredje klassens stationer, dessutom mät- ningar af snöns vattenvärde. För den hydrografiska undersökningens ändamål använ- das äfven öfriga i landet befintliga såväl statens som privata nederbördsstationer. 212 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Nederbördsstationernas fördelning på de särskilda länen var följande: Län. Hydrogr af iska Öfriga stationer Summa Betalda Frivilliga Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands .... Gäfleborgs Kopparbergs Värmlands Örebro Västmanlands . . Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Skaraborgs Älfsborgs Göteborgs och Bohus . . Hallands Jönköpings Kronobergs Kalmar Kristianstads Malmöhus Blekinge Gottlands 35 3 3 3 1 14 12 24 2 2 1 4 12 2 2 33 7 1 1 1 1 1 1 1 12 11 6 21 14 19 15 19 14 15 27 11 11 25 33 22 12 11 7 20 19 18 8 9 48 14 9 25 15 33 27 44 16 17 28 15 23 27 33 22 14 45 15 21 20 18 8 9 Summa 162 5 ! 379 546 Tabeller, ordnade efter flodområden, för den dagliga ne- derbörden på samtliga stationer i landet äfvensom månads- sammandrag hafva utarbetats för år 1909 att tillhandahållas Hydrografiska byrån. Sådana för maj och augusti — decem- ber 1908 samt februari — maj 1909 hafva under året till byrån öfverlämnats. Tabeller, innehållande samtliga observationer af snötäc- kets tjocklek och vattenvärde under vintern 1908 — 1909 hafva upprättats och till Hydrografiska byrån öfverlämnats. Ett register öfver samtliga nederbördsstationerna, upp- tagande beteckning, namn, flod- och bifjodsområde, socken, postadress, höjd öfver hafvet, latitud och longitud, tiden när observationerna började eller slutade, observatör, har i sam- STATENS METEOROLOGISKA CENTRALANSTALT. 213 råd med Hydrografiska byrån upprättats i två exemplar,, hvaraf ett förvaras å nämnda byrå. Utarbetningen af tabeller, omfattande månads- och års- summor af nederbörden på alla Sveriges landstationer, sta- tens och privata, som varit i verksamhet från och med 1860, har fortsatts. Det närmaste bestyret med de för den hydrografiska undersökningen behöfliga meteorologiska observationerna och tabelleringen har varit anförtrodt åt amanuensen d:r M. Jansson. Af arbetet s» Meteorologiska iakttagelser i Sverige» har un- der året utgifvits femtionde bandet, innehållande observatio- nerna under år 1908. Såsom extra vetenskapligt biträde har under året fil. kand. E. Petri varit anställd. Under året besöktes och inspekterades af föreståndaren stationerna Härnösand, Umeå, Stensele, Askersund, Göteborg, Strömstad, Halmstad och Västervik samt af d:r Jansson Piteå, Haparanda, Jockmock, Gällivare och Riksgränsen. Inköpta instrument : 3 st. barografer med tillbehör, kr. 383:75; samt ett ställ jordtermometrar af Lamonts system, kr. 92:20. Till låns utlämnade instrument: en Wilds afdunstnings- mätare till Meteorologiska observatoriet i Uppsala ; en Camp- bell-Stokes Sunshine-recorder till lektor J. Westman; en kvick- silfverbarometer, Adie 1821, till prof. A. Hamberg; 7 st. Rungs anemometrar till K. Landtbruksstyrelsen. Anstalten har slutligen meddelat en mängd upplysningar åt såväl in- som utländska myndigheter och enskilda personer. Af anstaltens tjänstemän under året utgifna särskilda skrifter af naturvetenskapligt innehåll : H. E. Hamberg, Molnighet och solsken på den skandinaviska halfön. Nébulosité et soleil dans la péninsule scan- dinave. 39 sidor, 15 planscher. Bihang till Meteoro- logiska iakttagelser i Sverige, Vol, 50, 1908, Uppsala 1909. Nils Ekholm, Om lufttryckets ändringar och därmed sam- manhängande företeelser; i Ymer, Tidskrift utgifven af Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, Årg, 1908, s. 345—406, 25 figurer i texten. NOBELINSTITUTETS FYSIKALISK-KEMTSKA AFDELNING- 215 D. Nobelinstitutets fysikalisk-kemiska afdelningr. Under loppet at" 1909 blef af delningens nybyggnad vid Frescati å K. Djurgården färdig, hvarför de förhyrda loka- lerna i n:r 18 Bergsgatan under sommarens lopp utrymdes. Redan i början af juni kunde vaktmästaren och amanuensen taga sina bostadslägenheter i besittning. I slutet af juli var föreståndarens bostad färdig till inflyttning. Institutets invig- ning utsattes af akademien till den 18 augusti. Den ägde rum i närvaro af akademiens hedersledamot, h. k. h. prins Eugen, institutets inspektor, ordföranden i Nobelstiftelsens styrelse, grefve Fredrik Wachtmeister, akademiens prseses och ett stort antal ledamöter af akademien och Nobelstiftelsen, samt andra inbjudna, däribland femton utländske forskare, bland hvilka årets Nobelpristagare i kemi prof. Ostwald. Invigningshögtidligheterna öppnades af praeses, riksanti- kvarien Hildebrand, med en redogörelse för Nobelinstitutets ställning till Nobelstiftelsen och särskildt för den fysikalisk- kemiska afdelningens upprättande. Afdelningens föreståndare lämnade därefter en kort framställning af afdelningens ekonomi och byggnadsanslag samt af byggnadsplanernas utveckling och slutliga genomförande. Därefter lämnades ordet åt prof. Ost- wald, som i ett synnerligen anslående föredrag framhöll de små nationernas betydelse i det internationella kulturarbetet och särskildt den svenska nationens stora insatser inom veten- skapens och fredsarbetets område, åt hvilket Nobelstiftelsen ägnar sitt hufvudsakliga arbete. Därefter togos afdelningens lokaler i betraktande och det var synnerligen glädjande att höra de talrika närvarande fack- männens stora tillfredsställelse med byggnadens ändamålsen- lighet och präktiga läge. Till invigningen hade samtliga af handlingar i första bandet af Meddelanden från K. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut blifvit färdigtryckta; på grund af storstrejken hade likväl 216 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. dessa ej kunnat bindas, hvarför utdelningen af detta festband först senare kunde äga rum. Af samma orsak hade ej heller institutets inredning hun- nit afslutas, och hvad bibliotekssalen beträffar, har dess inred- ning med hyllfack ej hunnit utföras under årets lopp. Räkenskaperna för byggnadsarbetena med tillhörande led- ningar för gas, vatten, elektricitet, värme och aflopp ha under året afslutats, sedan arbetena blifvit i behörig ordning afsy- nade och godkända, och visa följande slutliga resultat. På byggnadsanslaget har uppstått ett öfverskott af 13,063 kr. 23 öre, hvilket i enlighet med akademiens beslut öfverförts till organisationsfonden. Genom denna åtgärd äfvensom en ränte- inkomst af 1,566 kr. 13 öre har denna vuxit till 56,937 kr. 62 öre, hvarifrån de under året utförda inredningsomkostna- derna afgå, så att fondens behållning vid 1909 års slut upp- gick till 51,387 kr. 84- öre mot 42,308 kr. 26 öre vid 1909 års slut. Under året ha inventarier inköpts för 2,236 kr. 64 öre och till bibliotekets förkofran ha användts 423 kr. 15 öre. På institutet ha af enskild person deponerats optiska instrument till ett värde af omkring 20,000 kr., hvilka instru- ment få disponeras för utförande af vetenskapliga undersök- ningar å institutet. Under årets lopp ha vetenskapliga undersökningar vid afdelningen utförts af föreståndaren och amanuensen äfven- som af doktor D. Gardner från S:t Petersburg och professor A. E. Taylor från Berkeley i Kalifornien. Från afdelningen ha under år 1909 utgått följande tryckta arbeten : S. Arrhenius: Evoluzione dei mondi, italiensk öfversättning af »Världarnas utveckhng». Turin, Un. tip.-ed. , L'évolution des mondes, fransk öfvers. af »Världarnas utveckling» af T. Seyrig, Paris, Béranger. , Entgegnung auf eine Besprechung, Himmel und Erde, Berlin, 4 sid. , Die Unendlichkeit der Welt, Scientia, Rivista di Scienza, Vol. 5, 15 sid. — — , Speeoh delivered at the Darwin celebration, june 23:rd 1909, 3 sid. , Die physikalischen Grundlagen der Kohlensäuretheorie der Klimaveränderungen, Centralbl. f. Mineralogie etc. 1909, s. 481—491. NOBELINSTITUTETS FYSIKALISK-KEMISKA AFDELNTNG. 217 S. Arrhenius, Genom konst framkallad utveckling af obefruk- tade ägg, Vet. Ak:s Årsbok 1909, s. 213—220. — — , Versuche iiber Fällung von Eiweisskörpern und Agglu- tination von Erythrocyten, Medd. från Vet.-Akad:s Nobelinstitut 1, n:o 13, 42 sid. — — , Die Gesetze der Verdauung und Resorption nach Ver- suchen von Hrn. S. E. London, Medd. fr. Vet.-Akad:s Nobelinstitut 1, n:o 14, 31 sid. , Die x4.bsonderung von Magen- und Pankreas-Saft, Medd. fr. Vet.-Ak:s Nobelinstitut 2, n:r 1, 20 sid. , Die Gesetze der Verdauung und Resorption, Zeitschr. f. physiol. Ch. 63, 323—377. , The life of the Universe, engelsk öfvers. af H. Boms af »Människan inför världsgåtan», 2 voll. XXIV + 268 sidd. Harper and Brothers, London och New- York. — — , Theorien der Chemie, 2:a uppl. X + 233 sid. Leipzig, Akad. Verlagsgesellschaft m. b. H. H. Lunden: Affinity measurements concerning the dissocia- tion of weak electrolytes in aqueous solutions. The researches of the last year; lon, 1, 287—295, 1909. , Das Nobelinstitut fiir physikalische Chemie in Stock- holm, Medd. fr. Vet.-Ak:s Nobelinstitut 7, n:o 15, 11 sidd. , Phenol and m- Nitrophenol as Acids, Zeitschr. f. phy- sikalische Chemie 70, 249—255, 1909. Om hvalarnes härstamning. Af EINAR LÖNNBERG. » Föredrag' pä K. Veteuskaps-Akademiens högtidsdag- den 31 mars 1910. Redan Aristoteles hade en klar uppfattning om, att b valarne ej voro fiskar, utan att de andades med lungor och födde lef vande ungar, som de gåfvo mjölk till att dia. Men trots detta och trots det stora anseende, som Aristoteles åtnjöt och som gjorde honom till högsta auktoritet på det naturvetenskapliga området under många århundraden, räk- nades hvalarne ej blott af den stora allmänheten utan äfven af de vetenskapliga skriftställarne till fiskarne under mera än 2,000 år efter den store grekiske forskarens död. Visserligen frånskilde engelsmannen Willughby (f 1672) hvalarne från fiskarne, då han höll på med utarbetandet af ett verk om de senare, men då detta först efter hans död kom att utgifvas af hans vän och medarbetare Ray, vågade denne ej fullfölja Willughby's uppslag i denna riktning. Han ville ej alltför mycket af vika från allmänna uppfattningen och framlägga några paradoxa meningar, sade han, och därför räknade han hva- larne till fiskarne. Det blef sålunda Linne förbehållet att år 1758 definitivt öfverföra hvalarne från fiskarnes till dägg- djurens klass. Orsaken till detta sega fasthållande af en felaktig uppfatt- ning af hvalarnes natur är att söka i deras lefnadssätt och deras kroppsform. Alla h valar tillbringa hela sitt lif i vatten och i samband härmed förete de i hela sin organisation en mängd af tillpassningar, som vid flyktigt betraktande delvis kunna förefalla såsom likheter med fiskarne. Egentligen inskränker sig dock denna ytliga likhet till hvalarnes spolformiga skap- nad, deras nakna hud, förefintligheten af ett par bröstfenor, 220 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. en stjärtfena och i vissa fall äfven af en ryggfena. Äfven dessa likheter äro dock blott skenbara. Hvalarnes hud är aldrig försedd med fjäll af något slag och afviker till sin byggnad äfven i andra afseenden helt och hållet från fiskarnes. Hva- larnes fenor utgöras ej af en hud stödd af fenstrålar som hos fiskarne, utan i hvalarnes bröstfenor träffas ett skelett, hvars olika delar ha sin fulla motsvarighet i frambenen hos andra däggdjur. Rygg- och stjärtfenan ha inga stödelement utan utgöras af läderhudsbildningar och fettväfnad, hvarjämte stjärtfenan är horisontal hos h valarne o. s. v., sålunda allt- igenom grundväsentliga skilj aktligheter. Och går man till granskning af hvalarnes anatomiska byggnad i öfrigt, skall man finna, att denna öfverensstämmer till sin allmänna grund- plan med öfriga däggdjurs. Ehuru det sålunda ej kan råda det ringaste tvifvel om, att hvalarne äro däggdjur, ha de dock till följd af sitt lefnadssätt i vattnet ombildats i så hög grad, att de intaga en utpräglad särställning inom denna klass. Innan vi öfvergå till att mera i detalj påvisa några af de viktigaste olikheterna mellan hvalarne och de typiska land- däggdjuren, torde det dock vara lämpligt att taga en om också blott hastig öfverblick öfver en del af de förstnämndas vikti- gaste nutida former. Både med af seende på lefnadssätt och kroppsbyggnad kunna hvalarne uppdelas i tvenne väl skilda grupper, tandhvalar och bardh valar. De förra äro, som nam- net antyder, utrustade med tänder i större eller mindre antal åtminstone i underkäken, men sakna däremot de för den andra gruppen kännetecknande barderna, hvarom senare skall talas. I samband med den olika munbeväpningen står det förhållandet att tandli valarne ha underkäkens hälfter framtill fast förenade med en symfys, men bardh valarne ha dem fria från h varandra. Tandhvalarne äro snabba och lifliga djur, som rastlöst jaga sitt af fiskar, bläckfiskar och stundom af än större djur bestående byte. Flera olika organisationstyper göra sig gäl- lande inom denna grupp. De, som letva af fisk ha vanligen mycket talrika tänder, men dessa äro likformiga och af enklaste slag, i regel enspetsade och med en rot. De äro ordnade i öfver- och underkäk så, att de gripa in emellan hvarandra, då käkarne slutas. De förlängda käkarne med sina hvassa tänder bilda på detta sätt ett utmärkt fångstredskap för kvarhållande äfven af det halaste och slipprigaste byte. Hos dem, som lefva af bläckfiskar, har tandsystemet däremot oftast undergått en OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 221 stark reduktion och i regel finnas hos dem fungerande tänder endast i underkäken och stundom kunna de till och med där inskränkas till blott tvenne. Bland de fiskätande tand h valarne äro delfinerna bäst kända. Till denna grupp hör den äfven vid våra kuster all- männa tumlaren {Phocoena phoccena), som årligen vår och höst företager vandringar in i och ut igen ur Östersjön. Under dessa vandringar var den förr föremål för fångst i rätt stor skala vid Middelfart. Den är en af de mindre arterna, som ej blir mer än 180 cm. lång och kännes lätt igen på sina från sidorna hoptryckta tänder, som äro från 16 till 26 till antalet i hvar käkhalfva. Andra arter af samma släkte förekomma bl. a. i Sydatlanten och i Stilla Oceanen. En egendomlighet för tumlarne är, att de stundom, i synnerhet den sydatlantiska arten, har benknölar i huden vid och på ryggfenan. ^ Dessa antagas vara rester af ett yttre pansar, som skulle ha funnits hos dessa tandh valars förfäder. De egentliga delfinerna, som omfatta många arter förde- lade på flera släkten, ha talrika släta, koniska tänder. Hos den kanske mest kända och mest omtalade af alla delfiner, springaren {Delphinus delphis) stiger antalet tänder i hvarje käkhalfva till 46 — 50 d. v. s. med andra ord den kan ha ända till 200 tänder.^ Springaren är hemma så godt som allestädes i de stora världshafven med undantag af dessas kallaste delar. Under sjöresor får man ofta se flockar af springare, som under upprepade luftsprång skynda mot fartyget, ila förbi det och väl framkomna till stäfven under en längre eller kortare stund, ibland kanske i timmar, liksom lekande simma framom den kors och tvärs, alldeles som om den fart, skeppet har, intet, betydde för dem. Dock kan denna fart vara rätt betydlig 6 — 8 ja, kanske ända till 12, knop eller mera. Gör fartyget däremot mindre fart t. ex. 3 — 4 knop, öfvergifva springarne detsamma vanligen strax, sedan de gjort en rond om det. Det ser alldeles ut, som om de skulle tycka, att det ej vore roligt, då det gick långsamt. Otaliga gånger ha springare gifvit omväxling under långa sjöresor och kanske äfven ett för sjö- folket välkommet tillskott till den enformiga kosten, då man ^ Liknande knölar träffas i ett längsband på ryggen af ett närstående släkte Neophoccena, som finnes i Indiska och Stilla Oceanen. Detta släkte saknar ryggfena och har kortare nos. ^ En andra art kan t. o. m. ha 24fi tänder. 222 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. lyckats från bogsprötet harpiinera någon af de muntra sällarne Många äro äfven de sägner, som sjömännen ha om springarne, huru de spå väder, båda storm o. s. v. Denna art, som är allmän i Medelhafvet, var äfven antikens »delphinus», så många gånger omtalad i den grekiska och romerska mytologien. Från den stammar också den heraldiska deltinen, som just fått sin krökta form såsom en efterbildning af springarens hållning, då den hoppar upp ur vattnet. Det är sålunda denna art, som gaf ursprunget till de franska tronföljarnes titel »dauphin». Springaren är ingalunda stor, dess längd belöper sig till omkring 2V/.t meter. Den är ofvan svart under hvit och flammig i brunt eller grått på sidorna. Ett liknande lefnadssätt ha flera andra delfinformer af släktena Prodelphinus (omkring ett dussin arter i alla haf) och Lagenorhynckus. Till det senare, hvars 11 arter hufvud- sakligen synas trifvas i tempererade haf, höra bl. a. äfven några, som stundom anträffas vid våra kuster såsom den hvit- nosiga delfinen (Lagenorhynckus alhirostris) och hvitsidingen {L. acutus). Dessa former, som utmärka sig genom hvita teckningar, såsom namnen antyda, lefva i stora hjordar och frossa på fisk. Släktet Sotalia omfattar ett ännu obestämdt antal arter af delfiner, som utmärka sig genom sin vanligen ljusa kroppsfärg. Dessa former hålla till i närheten af kusterna och gå ofta högt upp i större floder. Detta är t. ex. fallet med den mjölkhvita kinesiska delfinen {Sotalia chinensis), som beskrefs af LinnÉ's lärjunge Osbeck. I Amazonflodens öfre delar lefva tvenne eller kanske flera arter af detta släkte. Den indiska spräckliga delfinen (*S'. lentiginosa) är ljusgrå med små fläckar. Dessa delfiner äro vanligen rätt små från något öfver en till 2V2 m. Om en art, som anträffats vid Kamerun {S. teuszii), har uppgifvits att den skulle vara växtätare, men detta är säkerligen misstag, ty ingen enda hvalform är vege- tarian.^ Släktet Steno med tvenne arter i Sydatlanten och Indiska Oceanen utmärker sig genom sina tämligen grofva tänder, 20—25 i livar käkhaltva, hvilkas emalj är på ett karakteristiskt sätt rynkad eller fårad. Den ena af dessa arter beskrifves såsom kolsvart med hvita fläckar ofvan samt hvit under. * De växtlämningar, som träffats i djurets mage och som gifvit upp- hof till den ofvan citerade uppfattningen, ha med all säkerhet slukats en- dast af en tillfällighet. OM H V AL ARNES HÄRSTAMNING. 223 öresvinet {Tursiops tursio) är en af de större delfinarterna, som ej sällan uppenbarar sig i Östersjön och då alltsomoftast ger upphof till merendels starkt färglagda berättelser om egen- domliga hafsdjur. Den är of van mörkt blygrå till svart, under livit och kan bli omkring 3 ^2 meter lång. I augusti f örlidet år visade sig några sjödjur utanför Riga, hvilka till en början togos för undervattensbåtar. När man emellertid väl fått klart för sig, att det verkligen var djur och ej undervattens- båtar, beskötos de. Skyttarne uppgåfvo, att djuren voro 10 — 13 meter långa, men strax efteråt strandade vid Adia- mynningen norr om Riga en Tursiops, som var sårad af gevärs- kulor, men längden hade då krympt ihop till 12 fot. Vikten var 458 kilo. Ttirsiops-iormer förekomma i alla haf, men huru många arter, som finnas, är oafgjordt. En del äro mindre än T. tursio och af annan färg. De igenkännas bl. a. på sina tämligen grofva tänder, som blott äro omkring 20 — 26 i hvarje käkhalfva. Släktet Cephalorhynchus omfattar 4 — 5 små arter på södra half klotet. De äro vanligen föga mer än meterlånga med tämligen bredt, föga utdraget nosparti med små tänder (25 — 30 i livar käkhalfva) och trekantig ryggfena. Ofta äro dessa delfiner försedda med skarpa hvita teckningar på nos och sidor. I Stilla hafvet finnes ett delfinsläkte Lissodelphis, som alldeles saknar ryggfena. I norra Atlanten och i Stilla hafvet ända till Nya Zeeland lefver grindh valen {Glohicephalus melas)} Det är en tämligen stor, 4 — 6 m. lång svart tandhval med få tänder (7—11 i hvar käkhalfva). Grindh valen uppträder vanligen i stora hjordar och denna sällskaplighet underlättar fångsten. Särskildt vid Färöarne är grindhvalen af ekonomisk betydelse. Om en flock af dylika djur, som där kallas »grind», iakttages täm- ligen nära land, skjmdar man sig genast att omgifva den på utsidan med en rad båtar och söker med stenkastning och rop drifva den mot land. När man fått h valarne intill land på passande plats, helst vid en grund bukt, börjar harpuneringen och slutar vanligen så, att de sårade och skrämda hvalarne alla rusa mot land och stranda där. Färöborna äta köttet och tillgodogöra sig så godt som hela djuret. De äro eller voro åtminstone förr så begifna på denna fångst, att det berättas ' Flera andra former ha beskrifvits från olika haf. 224 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. att en söndag, då prästen stod på predikstolen bud om en »grind» kom, och i ett nu var hela församlingen nere vid bå- tarne och kyrkan tom. De största tandhvalarne af deltingruppen äro späck- huggarne {Orcinus orca). De äro stora och starka djur, som uppnå en längd af inemot 9 meter, men de äro tillika glupska rofdjur och de enda delfindjur, som anfalla större och äfven varmblodiga djur. Det finnes en ofta citerad uppgift af EsCHRiCHT, att i magen på en späckhuggare anträffats ej mindre än 13 tumlare och 15 själhundar. De senare årens antarktiska expeditioner ha vid upprepade tillfällen iakttagit, huru späckhuggarne förföljt själhundar och äfven anträffat dylika, som undsluppit sin fruktansvärde fiendes käftar, men hvilkas gräsligt sargade kropp bar vittne om hans tänder. Man har äfven vid upprepade tillfällen sett flockar af späck- huggare anfalla stora bardhvalar, som de sluthgen öfvermannat och sönderslitit. Flera iakttagare ha härvid framhållit, att späckhuggarne särskildt äro benägna att anfalla den försvars- lösa bardhvalen framifrån, bita i dess läppar och söka slita ut dess tunga. Späckhuggaren igenkännes lätt på sina breda rundade bröstfenor och framförallt på den höga ryggfenan, som ofta ses sticka upp öfver vattenytan. Den är längst hos hanarne och kan hos dem bli mer än meterhög. Tänderna äro jämförelsevis få, 10—13 i hvarje käkhalfva, men stora och kraftiga med tillplattad rot. Till färgen äro späckhuggarne ofvan svarta under hvita med karakteristiska hvita fläckar på sidorna. Denna teckning är något varierande, hvilket har gifvit upphof till uppställandet af flera arter, men några bindande bevis ha ej förebragts för, att det skulle vara mer än en art, som bebor hafven från arktiska till antarktiska trakter och äfven förekommer vid våra kuster t. o. m. tillfälligtvis i Östersjön. Det är ju uppenbart, att om ett djur med sådana vanor, som späckhuggaren, skall ha uppstått en hel mängd utsmyckade sägner om haf svidunder o. s. v., men man vet ej af, att späckhuggare vid något tillfälle skulle ha förgripit sig på båtar eller fartyg. Half späckhuggaren {Pseiulorca crassidens) beskrefs först såsom fossil i England, men har sedan anträffats lefvande så- väl i Nordsjön som annorstädes. Den har äfven strandat vid svenska västkusten. Den är så godt som helsvart och OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 225 omkring 5 m. lång; rygg- och bröstfenor äro mindre än hos späckhuggaren och tänderna ha cyhndriska rötter.^ Befryndad med späckhuggarne är också en intressant form, som ofta kallas Rissos delfin {Gramjnis grisens), men då den öfvergått till att lefva af bläckfiskar behöfver den ej så stark tandbeväpning, utan har reducerat bort tänderna i öfverkäken och har blott 3 — 7 dylika på hvardera sidan af underkäken. Den blir 3 — 3*/2 m. lång och har en ganska egendomlig grå färg, som nedåt ljusnar till gulhvitt, men vid och på fenorna öfvergår till svart. Den är dessutom oregel- bundet tecknad på ryggen med ljusare strimmor och fläckar, som se ut som om djuret skulle där skrapat af sig färgen. G^ram^jw.s-exemplar ha träffats i de mest skilda liaf från Nord- sjön till Nya Zeeland och Kalifornien. Den är dock ingen- städes allmän. Vid Nya Zeeland är den mycket populär för sin vana att följa skeppen. Den kallas där »Pelorus-Jack» efter navigationsinstrumentet pelorus och har blifvit fridlyst. Hufvudsakligen eller uteslutande i arktiska haf lefva tvenne delfinformer, hvilka skilja sig från de förut anförda bl. a. därigenom att halspartiet, som har alla kotorna fria, äfven utvändigt är synligt såsom en svag afsmalning bakom det rundade hufvudet, och genom saknaden af ryggfena. Hvit- hvalen eller »hvitfisken» {Delphinapterus leucas) var fordom talrik i Norra Ishafvet och var då af stor ekonomisk bety- delse,- men har på senare år mycket aftagit i antal på grund af den mest hänsynslösa förföljelse från fångstmännens sida, h varför den varit utsatt. Ehuru hafsdjur till sin natur plägar hvithvalen stundom stiga högt upp i floderna för att jaga lax. I Yukonfloden har den träffats 700 engelska mil från mynningen Den förirrar sig stundom från sin egentliga hemvist i Ishafvet och har ej så sällan äfven på senaste år visat sig i Östersjön dock mestadels på finska sidan. Hvithvalen, som är enf ärgadt hvit och når en längd af omkr. 4 m., äger vanligen omkring 9 tänder i hvar käkhalfva, men dess släkting narhvalen har blott tvenne betar i öfverkäken. Af dessa är vanligen blott den vänstra af hanens fullt utvecklad i form af en vågrätt framskjutande ^ Dvärgspäckliuggaren [Orcella) är en liten något öfver 2 m. lång del- finform. som är hemma i Iravaddy och äfven vid indiska kusten. Den har flera tänder och liten skärformig ryggfena samt är skifferfärgad. ^ Denna form utmärker sig genom sin för en hval ovanligt fasta lä- derhud. öfverhuden af hvithvalen ätes allmänt på Grönland och sägea »smaka mandel». Vefenshapsukademiens Årsbok. V. 1910. 15 226 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. lång, rak men spiralvriden stöttand. Den högra stannar i växten och kommer i regel ej alls till synes, hvilket ock gäller om honans båda tänder. Undantagsvis kan dock hos hanarne båda eller blott den högra tanden komma till utveckling. Stöttanden är vriden åt vänster, äfven om det är den högra, som är utvecklad. Narh valarne äro gråskäckiga och omkring 4 m. långa. Narh valens lefnadssätt är föga kändt, då den håller sig uppe bland den eviga polarisen. Man vet ej ens, hur den använder sin stöttand, som kan bli öfver 2 m. lång. Många hypoteser härom ha framkastats såsom att den därmed skulle stöta hål i isen, eller på den spetsa sitt byte, för att blott omnämna de minst äfventyrliga. Sannolikast är dock, att den hufvudsakligen är ett vapen vid hanarnes inbördes strider, alldenstund blott de och ej honorna äro försedda därmed och den sålunda är en sekundär könskaraktär. Man kan ju på sätt och vis jämföra narhvalarnes betar med hjortarnes horn. Många fabler ha knutits vid narh valständerna såsom t. ex. om »haf senhörningar » och andra vidunder. Förr i tiden då endast få narh välstånd er kunde komma i handeln, betraktades de såsom oerhörda dyrbarheter och betalades med fabelaktiga summor. Smärre stycken af sådana tänder användes nämligen såsom lyckobringande medel och t. o. m. som medicin. Genom sin svaga tandväpning bilda dessa hvalar på sätt och vis biologiskt ett slags öfvergång till de bläckfiskätande hvalarne, som dock utgöra en särskild familj . Denna omfattar ej så många arter som delfinerna men kan dock framvisa flera olika typer, som naturligt fördela sig i två grupper, kas- keloter och näbbhvalar. Den förstnänmda af dessa, som ut- märker sig genom ett flertal tänder i underkäken, innesluter jätten bland tandhvalarne, kaskeloten eller spermacetihvalen {Physeter catodon), som bl. a. utmärker sig genom sitt kolossala hufvud, hvars kranium är det mest ombildade i hela dägg- djursserien, i det att en del ben äro undertryckta eller saknas och andra äro omformade, så att de knappt kunna igenkännas. Framförallt i ögonen fallande är en hög kam, som reser sig bakom och delvis på sidorna af nosj)artiet, så att skallen i viss mån får utseendet af ett ofullständigt jättetråg. I detta ligger en ofantlig säcklik bildning, som innesluter den värdefulla spermacetioljan, hvilken jämte späcket gör kaskeloten mycket eftersträfvad af hvalf ångare. En annan värdefull produkt, som erhålles från denna art, är ambran en gråaktig massa, som OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 227 bildas i djurets tarmkanal, men som ej finnes hos alla individ och troligen är en sjuklig bildning uppstånden med gallans hjälp. ^ När ambran först erhålles är den oljig och illaluktande, men den hårdnar i luften och antager i stället en fin lukt, som sedan i handeln förstärkes med allehanda parfymer. Förr användes ambra äfven som medicin, men nu endast i parfymindustri. Den betalades enligt uppgift ännu för få år sedan med 13,50 kr. till 22,50 kr. pr. uns, och klumpar ha anträffats af ända till 9,000 kronors värde. Att ett djur, som hyser eller kan hysa så värdefulla ämnen som spermaceti och ambra, skall ifrigt eftertraktas ligger i sakens natur, men kaskeloten är ingalunda en ofarlig motståndare och i synnerhet förr, då hvalfångaren var utrustad endast med harpun och lans, hände det ofta, att båtar krossades och människolif spilldes under den sårade kaskelotens kamp för sitt lif. Ja, hvalf ångare visste t. o. m. att berätta om en del gamla kaske- lothanar, som ej ens väntade på att bli anfallna, utan sjäKva gingo till offensiven. En fullvuxen kaskelothanes längd kan uppgå till omkring 18 m., men honorna äro mycket mindre. Dessa stora djurs föda utgöres uteslutande af bläckfiskar, som de antagligen fånga på ganska stort djup. De kunna i öfverensstämmelse härmed uppehålla sig länge under vattnet från 50 till 75 minuter. Med sin jämförelsevis smala tand- besatta underkäk kunna de med stor skicklighet fånga massor af bläclcfiskar, hvilkas nedsväljande underlättas därigenom, att strupen är försedd med tvenne fåror eller veck, som göra den mera utvidgningsbar. Fursten af Monaco hade under en af sina undersökningsexpeditioner tillfälle att åskåda harpu- nerande af en kaskelot och märkte då, huru denne under döds- kampen gaf upp en del af sitt maginnehåll, som utgjordes af massor af bläckfiskar. Fursten lät utsätta en båt, som lycka- des uppsamla en del häraf, innan det sjönk, och vid närmare undersökning dels af detta material, dels af den till 100 kilo uppgående återstoden i magen träffades flera intressanta och till och med för vetenskapen nya bläckfiskformer. Några af dessa voro af rätt betydande storlek och kaskelotens läppar buro djupa märken efter dessas sugskålar. Närmaste släktinge till den stora kaskeloten är släktet ^ Ambran innehåller ofta käkar af bläckfiskar och andra osmälta res- ter af kaskelotens föda. 228 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Kogia möjligen med tre arter, som blott nå en längd af 3 till 4 meter. I olikhet med kaskeloten ha Ä'ogrm-arterna en välut- bildad ryggfena och likna häri liksom i flera andra hänseenden mera delfinerna än sin stora släktinge. Hos en af Kogia- formerna har träffats två tänder äfven i öfverkäken, men ovisst är, om detta skall betraktas som normalt. Näbbhvalarne, hvilkas namn härleder sig från nospartiets starka afsmalning jämfördt med skallen i öfrigt, ha tandupp- sättningen reducerad till 1 eller 2 fungerande par i underkäken, men dessutom finnas rudiment af tänder i större eller mindre antal. De nu lef vande formerna fördelas på 4 släkten med ett fåtal säkra arter, men då de flesta äro mycket sällsynta och ej så väl kända, har man ofta tilldelat de vid olika tillfällen gjorda fynden olika namn i tro, att nya okända former före- lågo. Den vanligaste är den atlantiska näbbhvalen, fångst- männens »bottlenose », {Hyperoodon rostratus), som är före- mål för en betydande fångst i norra Atlanten. Undantagsvis kommer den t. o. m. in i Östersjön, hvarest två exemplar strandade vid Furusund 1879. Deras vanliga längd är om- kring 7 — 10 m. Som unga äro de svarta, men ljusna med åren till blygrått och gulhvitt. Den gamla näbbh val hanens kranium företer en viss likhet med kaskelotens, då det har höga ben- kammar bildade af öfverkäksbenen baktill. Framför dessa ligger ock som hos kaskeloten en reservoir med spermaceti, som ökas med åren och är störst hos gamla hanar. Detta släkte har de båda tänderna i spetsen af underkäken snedt framåt riktade. Näbbhvalarne lef va i små hjordar, som hålla väl tillsammans, så att de sällan öfvergifva en harpunerad kamrat, förr än han utandats sin sista suck. De äro utomordent- liga dykare och gå ned till afsevärdt djup samt kunna stanna under vattnet i ända till 2 timmar. Det förefaller alldeles gåtfullt, huru ett luf tandande djur skall kunna hålla sig under vattnet så länge. Vid Nya Zéaland har anträffats en stor, nästan helsvart näbbhval, som kallats Berardnis. Det uppgifves om denna, att den skulle ha sina tänder, två på hvardera sidan nära under- käkens spets, rörliga, så att de skulle kunna framskjutas ur tandköttet, när de behöfde användas, vid bläckfiskfångst t. ex., och sen dragas tillbaka igen. Är detta riktigt, vore det något enastående bland däggdjuren, men man känner mycket litet om denna hval. OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 229 Släktet Mesoplodon har en stor hoptryckt tand på hvar- dera sidan i underkäken ett stycke bakom spetsen. En art Sowerby's småhufvudhval {M. bidens) har tillfälligtvis strandat äfven vid svensk kust. Bland andra arter till detta släkte märkes en sydlig form 31. layardi, hos hvilken de nämnda tänderna växa ut bandformigt och kröka sig om öfverkäken, så att munnen alltså blott ofullständigt kan öppnas. Det är ej att undra på, att detta till en början ansågs vara ett pathologiskt fenomen, men man har senare funnit det vara normalt. Det fjärde släktet Ziphius har två fungerande tänder i underkäkens spets. Många artnamn ha gifvits inom detta släkte, men ovisst är, om det i nutiden innesluter mera än en art, Z. cavirostris, som äfven tillfälligtvis strandat i Bohuslän, men som tyckes vara utbredd i alla haf. Af tandhvalarné återstår nu blott en liten grupp af flod- delfiner, som sinsemellan äro rätt olika, men, som i sin byggnad förete en hel del ursprungliga karaktärer, som förena dem med utdöda former. Men tillika visa de åtskilliga drag, som äro gemensamma för dem och de typiska delfinerna och andra häntyda på ett sammanhang med kaskeloterna. Med alla sina afvikelser intaga de sålunda en ganska central ställning af en viss ålderdomlig prägel. I Ganges lefver en af dessa former, infödingarnes »Susuv^ {Platanista gänget ica). Den saknar egentlig ryggtena, men är välförsedd med tänder och rotar med sin känsliga nos i flod- gyttjan efter fiskar och kräftdjur, ögonen äro högst minimala och torde knappt kunna göra tjänst. Kraniet påminner med sina höga kammar något om en kaskelots. Halsregionen är ovanligt väl utvecklad. I Amazonfloden och Orinoco finnes ett annat släkte med en art {Inia geoffroyensis), hvars kranium äfven påminner om kaskelotens liksom äfven andra drag i dess byggnad. Tänderna äro talrika (26—32 i hvar käkhalfva) och ha veckad emalj samt dessutom hos de bakre tänderna en liten bispets, som häntyder på, att dess förfäder haft flerspetsade tänder. Ett annat minne från förfäderna är den borstbesätt- ning, som Inia har på nosen. Äfven denna form saknar rygg- fena. Inia betraktas med stor fruktan och vidskepelse af in- födingarne. ^ Ett ononiatopoietiskt namn, som härmar djurets fnysning vid and- hämtningen. 230 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. Det tredje hithörande släktet Stenodelphis (/. Pontoporia) har däremot ryggfena som en delfin och påminner mera om de egentliga delfinerna äfven i andra afseenden på samma gång, som den erinrar om de öfriga floddelfinerna genom sina fria halskotor o. s. v. Äfven den är sj^damerikansk, den är nämligen hemma i La Platå floden. Den andra gruppen inom hvalarnes ordning, bardhvalarne, har sitt namn af barderna d. v. p. tunna, långsträckta triangu- lära hornplattor, som från gommen nedhänga i munhålan. Den korta basen är deras fäste vid gommen, yttersidan är rak och slät, innersidan är af sneddad nedåt och bär längs sin kant en tät frans af hårlika bildningar. Dessa barder bilda tillsammans en silapparat, med hvars tillhjälp hvalarne af skilj a ur vattnet de smådjur, som utgöra deras näring. Med den breda skopformade underkäken intager hvalen en mängd vatten med däri innehållna smådjur. Munnen slutes därpå och vattnet silas då ut mellan barderna, hvilkas hårfransar bilda en filtrerapparat, på hvilken alla småkrypen fastna. Genom en rörelse af tungan slickas dessa därefter från bar- derna och befordras ned i svalget. Genom upprepade rörelser af detta slag kunna de största nu lefvande djur lifnära sig af smådjur hvart och ett mätande blott ett fåtal millimeter, men naturligtvis förtäras de milliard vis. Af tänder finnes ej hos de vuxna bardhvalarne ett spår, men i fosterstadiet har man lyckats påvisa talrika rudiment, som visserligen aldrig komma till utveckling, men som dock visa, att bardhvalarne härstamma från djur, som ägt tänder. Bardhvalarne bilda en vida mera homogen grupp än tandhvalarne, men man kan dock särskilja äfven här tvenne grupper, räthvalar och fenhvalar. Den förra gruppen kännetecknas genom frånvaron både af ryggfena och af fåror eller veck på strupen, däremot ha de hithörande hvalarne längre barder. Främst bland dessa märkes Grönlandshvalen {Balcena mysticetus), som nu tyvärr är nästan utrotad, så att endast ett fåtal numera kan fångas hvarje år i polarisen på båda sidor om Grönland. Det är dammoderna, som i detta som så många andra fall bära skulden för en intressant djurforms tillintetgörande. Grönlands-h valen har till sin olycka de finaste af alla slags barder eller s. k. »hval- fiskben», som användes till korsetter m. fl. andra liknande ändamål. Värdet af barderna hos en tämligen fullvuxen OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 231 grönlandslival uppgår till omkring 25 å 30 tusen kronor. Få torde alltså ha ett dyrbarare mungarnityr ! Bardernas längd kan uppgå till 12—13 sällan 15 engelska fot eller omkring 360 — 390 cm. Hela djurets längd är omkring 15 — 19 m., sällan 21 m. Hufvudet upptager en tredjedel häraf. Den vanliga färgen är svart med underkäkspartierna hvitaktiga. Grön] andsh valen är rent arktisk till sin förekomst. I de tempererade delarne af Atlanten lefver nordkaparen {B. glacialis) eller som den också kallas Biscaya-hvalen efter dess forna talrika förekomst i Biscayabukten. Den var mycket tidigt där föremål för fångst af baskerna och sedan af allt flera folk, som förföljde den undan för undan allt längre mot norden öfver hela dess utbredningsområde och detta med sådan in- tensitet, att man hade alla skäl att tro den vara fullständigt utrotad vid 1800-talets början. Då på grund af trytande jaktföremål demia gren af livalf ångsten upphörde, fanns dock en mycket fåtalig stam kvar, som något ökats, så att man i slutet af förra århundradet åter började få se nordkapare i Nordatlanten. Med den tekniska fulländning, som hvalf ång- sten nu fått, är det dock föga hopp, att nordkaparens historia skall bli särdeles lång, ty äfven den har djrrbara barder förutom späckets värde. Nordkaparen är helsvart och har proportionsvis mindre hufvud än Grönlandshvalen, det är nämligen blott 25 — 28 procent af kroppslängden, som är 14—17 m. Mycket närbesläktade former finnas i södra, Atlanten och i hafvet kring Japan. Neohalcena marginata har man kallat en liten bardhval som blott är omkrig 6 m. lång och är hemma i södra Stilla oceanen. Den bildar en öfvergång mellan räthvalar och fen- hvalar, ty den saknar strupfåror som de förra men har en liten ryggfena som de senare. Denna hval säges vara en ovanligt god dykare och den har ett större antal ref ben ( 1 7 par ) än nå- gon annan hval. Ref benen äro också jämförelsevis grofva men löst fästa. Bland fenhvalarne finnes äfven i nutiden ett större antal former än bland räthvalarne. I norra Atlanten finnes ej mindre än 5 goda arter fördelade på två släkten. Det ena af dessa (Balcenoptera) innesluter 4 arter, blåhvalen {B. muscuhis) den längsta af alla kända arter, som blir 21 till omkring 26 m. och är mörkt blågrå med helsvarta barder; sillhvalen B. phy salus) 18 — 20 m., of van gråsvart under hvit, en del barder 232 VETENSKArSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. mörka, en del mer eller mindre ljusa, ofta randiga med borstens färg i öfverenstämmelse härmed från svarta till gråhvita; sejhvalen {B. horealis) 12 till 15 m., blåsvart ofvan, under hvit, svarta barder med hvita borst; vikhvalen {B. acutorostrata) 7,5 — 9,5 m. ofvan svart, under hvit med ett hvitt band öfver bröstfenan och hvita barder. Till åtminstone en del af dessa finnas parallelformer i andra haf, men om de äro fullt skilda arter eller ej, är ännu ovisst. Vikhvalens parallellform i Stilla hafvet har t. ex. beskrifvits under namn af B. davidsoni och blåhvalens under namn af B. sulphureus. Den sistnämnda lär bli ännu längre än sin atlantiska frände, alldenstund man mätt ett exemplar, som varit 95 engelska fot långt. Det andra fenhvalsläktet, som är utbredt i de flesta haf och äfven finnes hos oss, är knöl h valen {Megaptera nodosa), som kallas så till följd af en hel del knölformiga upphöjningar på hufvudet. Dess bröstfenor äro ofantligt långa (312 cm. eller mera) längre än hos någon annan hvalart, under det att hela djurets längd är 12 — ^15 m. Till sin färgteckning är knöl- h valen ganska varierande, svart till grå med mer eller mindre hvitt. I öfrigt öfverensstämmer knölhvalen ganska nära med föregående släkte till sin byggnad. Båda ha nospartieb af kraniet betydligt kortare än hos räthvalarne och ej på långt när så bågböjdt. Till följd häraf blir munhålans höjd mindre och barderna följaktligen ej så långa. Men till ersätt- ning är hos fenhvalarne underkäks- och struppartierna starkt utvidgningsbara, tack vare de förut omnämnda vecken eller fårorna. Fenhvalarnes barder äro betydligt gröfre till sin textur och därför mindre värdefulla för industriella ändamål. Då tillika dessa hvalars späcklager är tunnare än rät h valarnes, så att deras värde äfven härigenom är mindre, och de dessutom sjunka, när de dödas, fingo de länge lefva tämligen ostörda af människorna, så länge som hvalfångsten bedrefs på det gamla sättet med blott harpun och lans. Men sedan man uppfunnit en metod att skjuta hvalar med kanoner och till projektil använda en i spetsen granatbärande harpun, kom turen äfven till dem och deras större liflighet och snabbhet förmå ej heller rädda dem, då de förföljas med snabbgående ångbåtar. Äfven fenhvalarnes antal har på senare åren af- tagit i oroväckande grad och måhända är ej den dag långt aflägsen, då de öka antalet af de många värdefulla djurarter, som trenom människornas snikenhet och oförstånd utrotats OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 233 i stället för att blott bli föremål för en med förnuftig hushållning förenlig beskattning och på detta sätt bibehållas så, att de må kunna bidraga äfven till kommande generationers välstånd. Förutom hvad nordkaparens historia lärt, visar äfven en annan stor hvalarts öde, att den nyss anförda spådomen tyvärr lätt nog kan blifva besannad. Det är den kaliforniska gråhvalen {Bhachianectes glaucus), som nu ej längre finnes till. Denna intressanta form, som utgjorde en mellanlänk mellan fenhvalar och räthvalar, var omkring 12 m. lång eller något mera, ofta grå till färgen och svartspräcklig med korta, ljusa barder. Den saknade ryggfena, men hade ett par strupfåror. Denna hval lefde förr vid Nordamerikas västkust. Den vis- tades om sommaren ända upp mot Ishafvet, men drog sig söderut om vintern dock alltid hållande sig nära land och gick ofta in på helt grundt vatten. Ja, det berättas t. o. m., att den stundom låg kvar på grund öfver ebbtiden och väntade, till dess floden åter tog den flott, hvilket ingen annan hval vågar eller ens kan göra efter. Gråhvalen beskrifves såsom vildsint, så att den t. o. m. skulle haft för vana att gå till anfall, då den förföljdes och söka slå sönder båten med sin stjärt. Det förtäljdes också många rörande berättelser om, huru gråh valsmodern sökte skydda och försvara sin unge mot fångst- männens blodtörst. Detta hjälpte dock ej. År 1846 började jakten på denna djurart. På ungefär 30 år hade omkring 11,000 dylika djur dödats och nu finnes ej en enda kvar. Efter denna hastiga öfverblick öfver de nutida hvalarnes viktigaste former torde dessa djurs tillpassningar till lefnads- sättet i vatten lättare framstå. I främsta rummet märkes den långsträckt spolformiga kroppen, som för att göra minsta möjliga motstånd mot vattnet visar en fullständigt glatt yta utan hår. Under öfverhudslagret, som kan vara ända till 8 mm. tjockt men ytterst obetydligt förhornadt, följer i regel ej någon fast och afgränsad läderhud, utan blott ett af bindväf och elastiska trådar stödt fett eller späcklager, som tjänar på en gång såsom temperaturskydd och till att minska djurens specifika vikt. På samma gång utgör detta späckskikt ett elastiskt hölje, som skyddar djuret mot de betydande väx- lingar i tryck, som det är utsatt för, när det dyker ned till större djup. Ställförf lyftningen har öfvertagits i all hufvudsak af stjärtfenan, som uppstått såsom sidoflikar af svanshuden och fullkomnats till en halfmånformig tvåbladig propeller, 234 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. som till sina verkningar öfvergår allt, livad mänsklig ingeniörs- vetenskap lyckats framställa. Till följd af denna förträffliga lokomotionsapparat äro de båda extremiteti^aren ej längre be- höfliga för ställförflyttningen och det bakre har också så full- ständigt bortreducerats, att det ej längre finnes annat än som inre rudiment. Det främre har återigen ombildats till ett par bröstfenor. Dessa bröstfenor utan naglar eller klor, som skulle vara onödiga, tjäna dock mera som balansorgan och sidoroder än som organ för kroppens framdrif vande genom vattnet. I sam- band härmed är det egentligen blott mellan öfverarmsben och skulderblad, som en egentlig ledgång kvarstår. De öfriga förbindelserna mellan de olika benen äro funktionslösa genom bindväfsband. Därtill har hos en stor del h valar en ryggfena utvecklats, hvilken liksom stjärtfenan är en hudbildning utan skelettstöd och hvars funktion är att utgöra ett balansorgan, ett slags centerbord på öfversidan. Denna ryggfena är också i regel bäst utvecklad hos de skarpaste simmarne. För lungandande djur, som lefva i vatten, är det af fördel ju mindre de behöfva dyka upp ötver vattenytan för att kunna andas och med anledning häraf är det en allmän regel, att hos dylika näsborrarne förflyttas till nosens öfversida. Man finner exempel härpå redan bland reptilierna hos vattenormar, kro- kodiler o. s. v. Hos hvalarne har detta gått än längre. Näs- borrarne ha flj^ttats uppåt och bakåt, så att de förefalla ligga midt på hufvudet. Detta medför naturligtvis en förkortning af näsbenen, som kan ske desto bättre, som luktsinnet till följd af lefnadssättet upphört att ha någon särdeles betydelse. I samband härmed har en förskjutning af andra ben försiggått såsom närmare framgår af en direkt jämförelse. För fångsten af bytet och näringsupptagandet i vattnet har ansiktsdelen eller kraniets nosparti i hög grad förlängts i förhållande till hjärnskålen. Käkpartiets byggnad och beväpning är visser- ligen helt olika hos olika hvalar, såsom redan omtalats, bero- ende på af hvad slags byte de lefva. Men den omnämnda för- längningen gör sig alltid märkbar. För att kraniets förbin- delse med den sålunda förlängda nosdelen skall erhålla till- räcklig fasthet lia öfverkäksbenen förlängts äfven bakåt och utbreda sig där, så att de täcka den största delen af pannbenen. Hos en del arter tandhvalar, hos livilka den elastiska kudde af fettväfnad på nospartiet, som utgör ett slags vågbrytare vid deras häftiga sim- och dykrörelser utvecklat sig till ovanlig OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 235 storlek, höja sig öfverkäksbenen baktill och äfven på sidorna till höga kammar, som utgöra stöd för denna fettbildning. Tydligast framträder detta hos kaskeloter och näbbhvalar. Äfven mellankäksbenet, ehm-u ej tandbärande, och plogbenet förlängas i motsvarande grad som öfverkäksbenen. Nackbenet är mycket stort och sträcker sig upp till kraniets öf versida, där det dels täcker öfver, dels liksom tränger åt sidan hjässbenen, hvilka alltså hufvudsakligen eller endast (hos flertalet tand- livalar) bli synliga på h järnskålens sidor, under det att nackben och pannben mötas på hjässan hos tandh valarne. H järn- skålen blir på grund af dessa förhållanden sammantryckt, kort och bred till sin form. Till dessa egendomligheter kom- mer dessutom hos tandhvalarne en ofta mycket långt gående assymmetri, så att den ena sidans ben äro mycket mera ut- vecklade än den andras. En lång och vek hals skulle vara till hinder vid simmandet under vatten och därför har detta parti i hög grad förkortats och de sju kotor, som normalt bilda halsen hos däggdjuren, vare sig denna är kort eller lång, ha blifvit helt tunna och ofta sammanväxa de helt eller delvis sinsemellan. En fast bröst- korg skulle vid dykande till större djup löpa fara att samman- tryckas, och i samband härmed har bröstbenet hos hvalarne reducerats och ref benens förbindelse med så väl kotor som bröstben gjorts mera lös och elastisk. Ryggens kotor äro mycket elastiskt men tillika fast förbundna med hvarandra för att möjliggöra simrörelserna med stjärtfenan. Det skulle bli för långt att ingå på en vidlyftigare skildring af andra h valarnes tillpassningar.^ Må det vara nog att erinra om, att ytteröra saknas, att ögonen äro inrättade för seende i vatt- net, att näsöppningen genom en intressant mekanism kan tillslutas fullständigt, så att intet vatten kan intränga o. s. v. Genom en äfven i förhållande till kroppsvolymen mycket stor blodmängd samt i samband härmed en ofantligt rik, del- vis nätformig förgrening af blodkärlen, undanrödjas de olägen- heter, som sammanhänga med att vid hvalarnes dykning andning kan försiggå endast med ganska långa tidsmellan- rum. Men från fysiologisk synpunkt sedt finnas nog åtskilliga ' En sådan tillpassning till lifvet i vattnet är det förhållandet, att ungarne ha hunnit mycket långt i sin utveckling, då de komma till världen. Detta inses redan af storleksförhållandena. En nyfödd bardhvalunge är omkring V^ och en dylik tandhvalunge stundom ända till ^/c; så lång som modern. 236 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. problem att lösa inom li valdjurens grupp, såväl med af seende på andningen, som en del andra lifsfunktioner. Då nu hvalarnes afvikelser frän den vanliga däggdjurs- typen äro så många och så i ögonen fallande skulle det ju kunna frågas: äro månne dessa afvjkelser af sådan betydelse, att hvalarne kunna antagas leda sitt ursprung frän andra djur än däggdjur. Härtill kan svaras ett obetingadt 7iej. Olik- heterna kunna nog till synes vara stora, men de bestå i ombild- ning och förskjutning af organ och kroppsdelar mera än i något annat. Så återfinnes t. ex. i hvalarnes kranium, fastän det ser helt annorlunda ut, hvartenda ben som i ett vanligt dägg- djurskranium — intet nytt har tillkommit och intet saknas. Blotta frånvaron af ett organ är föröfrigt ej nog för att motivera ett säreget ursprung, ty om ett djur ändrar lefnadssätt, kan ett organ bli öfverflödigt och på grund häraf reduceras för att måhända slutligen försvinna. Men ofta kvarstanna långa tidrymder efter sedan organen upphört att funktionera för- krympta rester, rudiment, och dessa äga en särdeles stor bevis- kraft, då det gäller att taga reda på det verkliga samman- hanget mellan olika djurformer. Dylika rudiment finnas äfven hos hvalarne och af dem kunna dragas vidtgående slut- satser. Såsom exempel må nu anföras följande. Ehuru hvalarne såsom en tillpassning till lefnadssättet i vattnet äga en glatt, liårlös och körtellös hud, kan man dock påstå, att de härstamma från hårklädda och med hudkörtlar försedda dägg- djur. Rudiment af en hårklädnad finnes nämligen hos de flesta hvalarter åtminstone under fostertiden i form af spridda hår på läpparne och nosen, och åtskilliga arter bibehålla äfven i fullt utveckladt tillstånd ett större eller mindre antal af dessa hår å nämnda ställen. Då inga andra djur än däggdjuren ha hår af dylik beskaffenhet, utgör alltså anförda faktum bevis nog. Körtlar af hudkörtelsnatur förekomma hos hva- larne i ögats bindhinna, som ju blott är en fortsättning af huden, och dessa tillika med mjölkkörtlarne äro ytterligare bevismedel för sammanhanget med däggdjuren liksom fram- förallt fosterutvecklingens gång och hvad därtill hör. Det är äfven lätt att påvisa, att hvalarnes förfäder varit fyrfotade. I vissa fosterstadier kan man se anlagen till bakre extremiteter, ehuru dessa sedan ej komma till utveckling. Ett rudiment af bäcken har man dock träffat hos alla hvalar {utom Platanista?) och ej sällan träffas fasthängande vid detta ett ännu obetyd- OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 337 ligare rudiment af lårben och till och med af skenben. Ytter- öron saknas, som redan sagts, hos hvalarne men att deras stamfäder haft dylika framgår däraf, att det ännu finnes rudi- ment af 3 — 4 muskler, som tjänat till att röra dessa öron. På grund af dessa och andra skäl är det alldeles obestrid- ligt, att hvalarne härstamma från fyrbenta, håriga, med ytter- öron och hudkörtlar o. s. v. försedda däggdjur af migefär nor- mal typ.^ Men sedan man kommit så långt, bli svårigheterna dock ej utjämnade. Det torde likvisst förtjäna att genast anmärkas, att hvalarne ej ha något gemensamt med någon- dera af de båda andra grupper af däggdjur, som uteslutande eller hufvudsakligen lefva i vatten nämligen sirendjuren och själhundarne, fastän dylika funderingar också kommit till- synes någon gång. Den likhet, som till det yttre förefinnes mellan hvalar och sirendjur, beror blott på en viss parallell- utveckling till följd af liknande uppehållsort och har ej någon djupare betydelse. De båda djurgruppernas inre byggnad är helt olika och åtskilliga nyare upptäckter tyda hän på ett gemensamt ursprung för sirendjur och elefanter. Själhundarne åter visa en grundväsentlig olikhet från hvalarne, som består däri, att, då hos de senare svansen med dess fena är det hufvud- sakliga rörelseorganet, under det att bakbenen försvunnit, är hos själhundarne den förra mycket starkt reducerad, men bakbenen ha utvecklats till verksamma simorgan. Någon direkt öfvergång mellan dessa båda utvecklingstyper är otänk- bar. Det är mer än sannolikt, att svansen redan var reducerad hos själhundarnes stamfäder, innan de öfvergingo till lefnad i vatten, ty att den skulle reduceras genom detta sistnämnda lefnadssätt är ej antagligt, om man tager hänsyn till förhållan- dena inom andra däggdjursgrupper af olika slag, som ha repre- sentanter i vattnet.^ Däremot reduceras svansen regelbundet hos gräfvande djur. Det är med anledning häraf ej otänk- bart, att några ursprungliga rofdjur genom dylikt lefnadssätt förlorat svansen och att sedan från dessa utvecklats å ena sidan björnarne, å den andra själhundarne. Af de senare känner man inga äldre rester än från miocen, och då voro de tämligen lika de nutida. Däremot går hvalarnes historia tillbaka till ^ Allt tal om hvalarnes direkta härstamning från reptilier t. ex. hafis- ödlor är alltså fåvitskt. - Pungdjur {Chironectes), insektätare {Potamogale, Myogale m. fl.) rof- djur [Lutra etc), gnagaro {Castor, Fiber m. fl.). 238 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. tertiärtidens början, eocentiden, och de senare årens paläon- tologiska upptäckter ha bidragit att i hög grad belysa denna. Man har nämhgen lyckats påträffa lämningar af åtskilliga utdöda former, som på ett särdeles intressant sätt i väsentlig mån utfylla luckan mellan de nutida starkt specialiserade hvalarne och däggdjursklassens mera centrala typer. Full- ständig är serien visserligen ännu ej, men man kan dock rätt väl föreställa sig, h vilka vägar utvecklingen gått. Vid slutet af den mesozoiska tiden och under tertiärtidens allra tidigaste skeden funnos en hel del små primitiva däggdjur, hvilka voro så ursprungliga till sin byggnad, att från dem ut- vecklade sig såväl å ena sidan hof djurens äldsta förfäder Con- dylarthra, som äfven å den andra rof djurens stamformer Creo- donta. De senare fortsatte att differentiera sig i olika rikt- ningar och gåfvo upphof till de olika nutida rof djuren, men tillika öfvergingo en del creodonter till att söka sin föda i vattnet bland dess djurvärld. I samband härmed tillpassades de till ett dylikt lefnadssätt och undergingo en del förändringar, som stå i samband härmed. Om man betraktar ett kranium af en creodont t. ex. 8i- nopa (fig. 1), som anträffats fossil i undre eocen i Nordamerika samt i fluviomarina lager af eocen ålder i Egypten, så finner man där i hvarje käkhalfva en tanduppsättning, som består af 3 framtänder, 1 hörntand, 4 mellantänder och 3 äkta kind- tänder. Till antalet är detta det tjrpiska hos de primitiva däggdjuren. Mellantänderna äro trespetsade och de äkta kindtänderna flerspetsade med tre rötter samt sinsemellan tämligen likstora. ^ I öfrigt liknar kraniet rätt mycket ett rof djurskranium t. ex. ett räf kranium. Såväl med af seende på tänderna som kraniets byggnad af viker ju en dylik creo- dont högst betydligt från de nutida hvalarne. Men åtskilliga upptäckter under senare åren ha i hög grad bidragit till att jämna ut klyftan. År 1904beskref Prof. Fraas från Mokattam vid Kairo ett djur, som han kallade Protoce- tus atavus och som erhölls ur mellersta eocentidens understa lager. Kraniet af detta djur (fig. 2) är synnerligen intressant. Med af seende på hjärnskålsdelen och bakhufvudet står detta kranium, som varit omkring 60 cm långt, ungefär på samma ' Ur en sådan tanduppsättning framgår de nutida rofdjurens genom differentiering af en roftand samt genom reduktion af vissa tänder i syn- ner de bakre kindtänderna. OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 239 ståndpunkt som hos en creodont. Nackens ledknappar så- väl som nackkam och tinninggrop äro väl utbildade och ok- bågen rätt stark. Detta tyder på väl utvecklad nackmusku- latur och rörligt hufvud men äfven på en god tuggmuskulatur, som hos nutida hvalar är föga utbildad. Pannbenen äro starkt utbredda åt sidorna öfver ögonhålorna, hvilket erinrar om förhållandet hos hvalarne. Ansikts- eller nospartierna äro starkt utdragna. I sam- band härmed äro äfven mellankäksbenen förlängda bakåt, för att nosen skall vinna fasthet. Näsbenen bilda ett långt tak öfver näshålan och de yttre näsöppningarne äro visserligen flyttade till nosens öf versida, men kunna ej sägas vara förskjut- na bakåt i någon afsevärd grad. Däremot visar en blick på Fig. 1. Kranium af creodonten Sinopa agilis Marsh från sidan i Vi nat. storl. Från eocena lager i Nordamerika, samma släkte äfven funnet i Egypten, pmx. mellankäksben, na. näsben, mx. öfverkäksben, fr. pannben. 1. tårben, ma. okben, pa. hjässben, sq. fjällben. 1 — 4 till vänster mellantänder eller premolarer, 1 — 3 till höger äkta kindtänder eller molarer. Efter Wortman kraniets undersida, att den hårda gommen sträcker sig mycket långt bakåt och (choanerna eller) de bakre (inre) näsöppnin- garne ligga i samband härmed långt bakåt. Detta är också en tydlig tillpassning till vattenlif. Tandbeväpningen är af stort intresse, ty den visar ej några betydande afvikelser från creodonternas. Antalet är tydligen detsamma som hos dem, 3 f ramtänder, 1 hörntand, 4 mellantänder (prämolarer) och 3 äkta kindtänder. Hörntanden är stor som hos rofdjur. Till och med den första, minsta mellantanden har tvenne rötter. Den andra mellantanden har två rötter, men den tredje och fjärde tre. De ha två tydliga spetsar och en förlängning af emaljen inåt tyder på en förutvarande inre häl. Alla äkta 240 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. sr ® Gc ha ?r ~* g I s ^^ 2 W t» !^3 t? S &- » C- O o 50. CTQ p 3 3 C- W (ti OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 241 kindtänder ha tre rötter och tre spetsar, som äro mer eller mindre väl utvecklade. Tändernas förenkling har sålunda ej hunnit så särdeles långt hos Protocetus och creodontursprunget är tydligen påvisbart, men de äkta kindtänderna äro rätt hop- skjutna bakåt och förete tecken till en börjande reduktion. Hals- kotorna äro visserligen korta, men fria och antyda en kraftig och rörlig hals. Den andra halskotan (epistropheus) har ungefär samma form som hos creodonterna och rof djuren. Bröstkotorna ha långa taggutskott och likna mera ett landt- djurs^ än en hafsinvånares och 10 ref ben ha dubbel ledförbin- delse. Af utomordentligt stort intresse är, att en kota an- träffats, som af Fraas tolkats såsom en korskota (sacralkota) och som genom sin byggnad antyder, att ett bäckenben varit fäst vid den. Tyvärr finnes dock ej själfva bäckenet i behåll liksom ej heller lemmarnes ben. Likaledes saknas svansen men hela djurets längd från nosen till svansroten beräknas af Fraas till ungefär 1,60 m. Till samma släkte räknar Fraas äfven en annan, ursprungligen af Stromer beskrifven art P. zitteli. Af denna sistnämnda träffades också en stenaf- gjutning af näshålorna, som visade att denna form hade väl utvecklade näsmusslor och alltså sannolikt ett godt luktorgan såsom arf från de på land lef vande stamfäderna. Af samma art har man äfven träffat svanskotor, så att man kunnat kon- statera, att svansen var starkt byggd och fungerade som rörel- seorgan. Protocetus har, för så vidt man kan döma af de hittills kända resterna, visserligen blifvit ett vattendjur men i öfrigt ej aflägsnat sig så särdeles långt från creodonttypen. Nästa kända länk i kedjan är den af Andrews ett par år senare be- skrif na Prozeuglodon atrox, som anträffades i lager liggande öfver Protocetus. Skallen af Prozeuglodon (fig. 3) öfverensstämmer rätt nära med Protocetus. Af betydelse är dock, att näsöpp- ningen flyttats mera bakåt och att näsbenen i samband här- med blifvit kortare, men de äro ännu relativt långa. Nack- kammen är fortfarande väl utvecklad och okbågen rätt kraftig. Pannbenen bilda ett bredt tak öfver ögonhålorna. Tandupp- sättningen är däremot något förändrad. Bakom de mycket hvassa, koniska trenne framtänderna och den något större hörntanden sitta fyra mellantänder och möjligen blott två äkta ^ Bl. a. genom den antikliniska anordningen. Vetenshapsahademiens Årsbok. 8. 1910. 16 242 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. kindtänder. Den första mellantanden har blott enkel rot. Den andra har två rötter och starkt hoptryckt, trekantig krona, som är försedd med små taggar i kanterna. Sådana saknades hos Protocetus, men finnas, som vi skola se, hos nästa tjrp. Den tredje mellantanden har liknande krona, men tillika en liten inre häl, som stödes af en tredje rot. Den fjärde är ännu ej så mycket ombildad och den liknar ännu något en creodont- tand och har äfven tre rötter. Detta gäller likaså om den följande äkta kindtanden, som blott har en främre och två bakre bispetsar. Underkäkständerna äro i öfverensstäm- Fig. 3. Restaureradt kranium af Prozeuglodon atrox Andrews från mel- lersta eocentiden i Egypten. Originalet i Brit. Museum Nat. Hist. omkr. 70 cm långt. Efter Andrkws. melse med öfverkäkens men ingen af dem har mera än två rötter. Af Protocetus finnes tyvärr ingen underkäk, men samma ben af Prozeuglodon är välbevaradt och visar ett väl utveckladt, bredt kronutskott. Tillvaron af ett dylikt utgör en öfverensstämmelse med creodonterna i mot- sats mot de nutida hvalarne och bevisar, att tuggmuskler funnos i bruk hos Prozeuglodon. Halsens kotor hos Prozeu- glodon ha blifvit starkt förkortade i jämförelse med motsva- rande hos Protocetus, och detta är en utveckling i riktning mot hvalarne samt en afvikelse från creodonttypen. Ytterligare en annan mellanform har beskrifvits af Fraas under namn af Eocetus schweinfurthi. Den citerade författaren OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 243 framhåller angående denna, att den med afseende på tänderna ännu står migefär på samma ståndpunkt som den ofvan om- talade Protocetus, ehuru bakersta kindtanden hade taggig kant men däremot var kroppen att döma efter kotornas utseende mera hvalartad såsom hos släktet Zeuglodon, som var vida utbredt i alla haf under mellersta eocentiden, såsom fynd i Europa, Amerika och på Nya Zeeland ådagalägga. Från lager, som ligga något öfver dem, i hvilka Prozeu- glodon-resternsi anträffades och som sålunda äro .yngre än dessa och tillhöra mellersta eocentidens senare del, erhöll Dames lämningar af en urhval, som han år 1894 beskref under namn af Zeuglodon osiris. Samma art blef därefter på bättre material utförligare beskrifven af Stromer 1903. Den har ett långsträckt, lågt och jämnt sluttande kranium med långt nosparti, som bildas af mellan- och öfverkäksben (fig. 4) . Näsbe- nen äro korta, så att näsöppningen härigenom blir flyttad långt bakåt, till och med bakom nosens midt. Pannbenen ha fram- till breda utskott, som öfvertäcka ögonhålorna såsom hos nutida hvalar, ett förhållande, som dock började framträda redan hos Protocetus. Nackkam och hjässkam finnas ännu och nackens ledknappar äro mera utstående än hos de äkta livalarne, hvilket tyder på mera rörligt hufvud. Okbenet är en rak spång men kraftigare än hos delfinerna. Den långa underkäken har ett bredt och uppstigande kronutskott, hvil- ket jämte hjässkammen tyder på, att tuggmusklerna. ännu hos Zeuglodo7i voro starka. Framtill funnos 3 kägeKormiga framtänder och en liknande hörntand. Den första mellan- tanden är äfvenledes konisk och har en rot. De tre följande äro hoptryckta triangulära med små taggiga kanter och två rötter. De två äkta kindtänderna i öfverkäken äro också hoptryckta med småtaggig bakre kant, men ha något olika form.^ Underkäkens tänder äro liknande, men där finnas 3 äkta kindtänder. Ryggkotorna likna i flera afseenden hva- larnes, men taggutskotten på de främre bröstkotorna äro så- som hos landtdäggdjuren högre än på de bakre i olikhet mot hos de äkta hvalarne. Hos en amerikansk art Basilosaurus cetoides har man räknat 1 4 ryggkotor och 1 1 ref ben med dubbel ledförbindelse. Till samma släkte Basilosaurus eller Zeuglodon ^ Det aftagande i storlek bakåt, som gjorde sig gällande med afseende på de äkta kindtänderna redan hos Protocetus, har såkmda här gått så långt, att den bakersta kindtanden i öfverkäken försvunnit. 244 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1!)10. v: 3 OC! OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 245 Iia hänförts en hel del arter, som namngifvits på grund af fynd i olika länder. Närstående släkten ha också uppställts på grund af något olika tandbeväpning eller afvikande skapnad af ryggkotorna o. s. v. På grund af en del af dessa fynd vet man, att skulderbladet hos Zeuglodo7i till sin allmänna form helt och hållet öfverensstämde med hvalarnes. Öfverarm- benet liknade mera motsvarande ben hos hvalarne än hos något annat djur, men det hade ännu ej hunnit att förenklas i så hög grad som hos nutida livalar och ledgången mot under- armen var mera själf ständig än hos hvalarne, ehuru den blott kunde tjäna till böjning och sträckning. Dessa afvikelser från hvaltypen utgöra arf från creodonterna liksom ock till- varon hos Zeuglodon af en stor och platt armbågsknöl. Från creodonterna till dessa urhvalar, ZeuglodontidcE, ha de senare årens paleontologiska upptäckter gjort öfvergången tydlig och klar. Därom torde numera full enighet råda. Där- emot är det omtvistadt, huruvida det existerat ett fullt direkt genetiskt samband mellan zeuglodonterna och de närmast i tiden följande Squalodontiderna, hvilka också äro utdöda, men som rälaias vara direkta stamformer för en del af nutidens tandhvalar. De mest specialiserade zeuglodonterna voro ganska stora djur, och då man vet, att det är en allmän regel, att djurens storlek tilltager under utvecklingens fortgång, är det ganska påtagligt, att dessa stora urhvalar utdogo redan under eocentidens senare del utan att lämna några direkta af- komlingar. Men deras utvecklingshistoria har här antydts, emedan den ådagalägger så uppenbart, huru hvalartade djur ha kunnat uppstå och uppstått ur primitiva rofdjur. Vid sidan af de egentliga zeuglodonterna fanns det emel- lertid under eocentiden äfven andra små primitiva hvalartade djur, hvilka sannolikt hade ett liknande ursprung. Från eocena lager i Kaukasus har Lydekker på grund af fynd gjorda af Hjalmar Sjögren beskrifvit en dylik liten primitiv tandhval, som fått namnet Microzeuglodon caucasicus. Denna form hade redan hunnit få trekantiga tänder med sågtandade fram- och bakkanter. Men äfven de bakersta af dessa tänder voro åtskilda af mellanrum, ej tätt hopträngda som hos Zeuglodon. Tändernas antal hade dock ej ökats utöfver det ursprungliga. Öfverarmen var rätt ursprunglig till sitt utseende (med stor crista deltoidea) och hade två ledytor nedtill för underarms- benen, dock så, att någon egentlig ledförbindelse ej kunde 246 VETENSKArSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. sägas äga rum och de främre extremiteterna måste alltså ha varit fenlika. Denna Microzeuglodon betraktas som en af stamformerna för Squalodontiderna. En annan dylik primitiv form beskrefs 1904 från miocena lager på Sicilien af Dal Piaz under namn af Neosqualodon assenzce Forsyth Major. Denna ägde 10 a 11 tvårotade kindtänder. De bakre af dessa voro hoptryckta triangulära 6-spetsade d. v. s. med tre små spetsar i bakkanterna och två atA Fig. 5. Två underkäkskindtänder af Microzeuglodon caucasicus Lydekker, till höger upptill (efter Lydekkeb); kindtand af Prosqualodon australis LYDEKKER, till venster (efter Lydekker); tre kindtänder af Neosqualodon assenzcB Forsyth Major, nedtill (efter Dal Piaz). i framkanten. De främre däremot voro 4-spetsade med endast två småspetsar i bakkanten och en i framkanten. Denna Neosqualodon kan sägas vara den ursprungligaste representanten af Squalodontidce, som man känner från Europa. År 1893 beskref Lydekker från miocena lager vid Chubut i Patagonien en intressant tandhval, som han kallade Pro- squalodon australis. 1899 erhöll han mera material och bättre kännedom om densamma och förra året kunde True ytterligare komplettera meddelandena om den. Enligt hvad man nu känner hade Prosqualodon ett kranium, som i stora drag öfver- OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 247 ensstämmer med en nutida brednosig tandhvals. Bland annat ger sig detta tillkänna genom mellankäksbenens och än mer öfverkäksbenens stora utveckling bakåt, hvarvid de sistnämnda till stor del täcka öfver pannbenens sidopartier. Bakhufvudet var dock ej rundadt, som hos en nutida tandhval, att döma efter Lydekker's figur utan vertikalt och med en nackkam. Näsöppningarne sitta visserligen långt bakåt som på en vanlig tandhval, men näsbenen äro fortfarande ganska väl utvecklade och skjuta fram som ett kort triangulärt tak öfver näsöppningen. Underkäken har ett ganska stort och bredt kronutskott med bakåtriktad spets. Alla dessa senare karaktärer äro primitiva och peka tillbaka på förfäder af Zeuglodon-artsidt utseende. Tänderna göra detta ännu mera. Framtänderna äro enkla, koniska liksom hörntanden. Mellantänderna ha rynkig emalj och små knölar. De äkta kindtänderna äro hoptryckta trian- gulära med småspetsar utefter bakre och främre kanten som hos Zeuglodon. De hade dubbla rötter, som dock äro mer eller mindre sammanvuxna liksom fallet är hos vissa mellan- tänder, men man har ingen fullständigt bevarad tandserie. Dock kan man tydligen finna, att tandantalet ej är så stort som hos många senare hvalformer. Lydekker antager, att mellantänderna hos Prosqualodon varit fyra och de äkta kind- tänderna omkring sex. Bortsedt från denna tolkning är det dock tydligt, att en ökning af kindtänderna ( ^ mellantänder och äkta kindtänder sammantagna) ägt rum, så att deras antal uppgår till 10 i st. f. det för creodonterna typiska 7 (4 mellantänder + 3 äkta kindtänder). Den förökning i tandantalet, som sålunda tidigt inträdt hos hvalarne, har man försökt att förklara på olika sätt. Web er framkastade den teorin, att mjölkdentitionen och den per- manenta trädde i verksamhet på en gång, men detta räcker ej till. Kukenthal sökte tyda det såsom en delning af tvårotade tänder i enkelrotade och sålunda fördubbling af antalet. Något sådant ser man dock aldrig,^ men väl att två rötter samman- växa till en, hvilket t. o. m. är en allmän regel hos yngre Squa- lodontidce. Dessutom är att märka, att de äkta kindtänderna redan hos urhvalarne visa tendens till reduktion och denna re- duktion fortsätter tydligen äfven hos en del Squalodo7i4ormeT . Det sannolika är såsom Abel framhållit, att tandökning äger ^ Utom möjligen hos den miocena eller enligt andra pliocena Sanro- delphis argentinus Burmeistek. 248 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. rum i mellantandsregionen af öfverkäken och i dennas bakre parti men framom de äkta kindtänderna samt genom ny- bildning.^ Under miocentiden uppträdde talrikt i alla haf de hval- djur, som kallats Squalodon, emedan deras tänder ha en viss likhet med hajtänder. Till sin form äro /SgwaZorfow-tänderna visserligen ganska växlande och de undergå en betydande om- bildning under utvecklingens lopp. De äro från sidorna hop- tryckta med kanterna mer eller mindre småtandade. Hos de äldre typerna är denna tandning af kanterna mera djup, och den är hos alla mera utpräglad i bakre än i främre kanten. Den främre kanten är stundom slät och hos yngre former för- svinner tandningen äfven i bakkanten men kvarstår längst vid kronans bas. Tändernas allmänna form kan äfvenledes vara mycket olika dels kort och trubbig dels lång och spetsig, men alla öfvergångar mellan dessa ytterligheter finnas. De tänder, som motsvara f ramtänder (3) och hörntand(l) samt de främre mellantänderna (4), ha blott en rot, men de bakre mellantänderna och de äkta kindtänderna, där dessa ej redu- cerats, ha två rötter. De tvårotade tändernas antal är från 5 till 10 i hvar käkhalfva vanligen omkring 7. Af dessa kunna blott de tre bakersta räknas som äkta kindtänder (molarer). En ökning af tandantalet har sålunda ägt rum på sätt, som of van anförts. Tandformeln för Squalodon blir alltså f ramtänder Va, hörntänder Vi, mellantänder ^/o — '^/g och äkta kindtän- der ^/2. Skallen hos Squalodon är tillplattad och baktill rundad. Näsbenen äro reducerade och näsöppningarne flyttade långt bakåt såsom hos nutidens tandhvalar, med hvilka Squalodon i stort sedt öfverensstämde med afseende på kraniets allmänna byggnad. Halskotorna voro fortfarande fria från hvarandra (ej sammanvuxna), men om ryggraden i öfrigt känner man ännu föga. Under öfre miocentiden fortsattes ombildandet af Squa- lodontidernas tanduppsättning, så att man erhåller en hel del öfvergångsformer, som förbinda dem med de nutida tandhva- larne. Det är i synnerhet genom österrikaren Abel's omfat- * Dylik nybildning af tänder är ej något enastående inom däggdjurens klass. Hos t. ex. sirendjuren bildas oupphörligen nya tänder, ehuru på ett annat sätt. Där uppstå de bakom kindtänderna och hela tandraden skjutes fram i mån af behof och afnötning alldeles som ett paternosterverk. Äfven hos vissa bältor har en tandförökning ägt rum. OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 249 tände undersökningar, som man fått klarhet härom, och det mesta och bästa materialet härför har påträffats vid Antwerpen. Allra först försvinner den för Squalodon karakteristiska sågtandningen af tändernas fram- och bakkant. Till en bör- jan reduceras den till en pärlbandslik list, som sedan öfvergår till en skarp egg. Tandkronan blir mer och mer rent konisk och roten blir proportionsvis längre och tjockare (både livad dentin och cementskikten angår). De tvårotade tändernas båda rötter sammansmälta, så att den forna tudelningen blott antydes af en längsfåra på in- och utsidan och slutligen för- svinner äfven den.^ Tändernas antal ökas och tänderna i öfverkäk och underkäk gripa in emellan hvarandra, så att en utmärkt fångstapparat på detta sätt bildas. Släktet Scal- dicetus lämnar exempel på denna öfvergång. De äldre (t. ex. 8. patagonicus) af dess arter voro just ej större än Squalodon- formerna, men de senare torde ha blifvit ungefär så stora som kaskeloter (t. ex. S. caretti). Hos det miocena släktet Phy se- terida (fr. Antwerpen) försvinner i samband med tändernas förenkling emaljen helt och hållet såsom hos kaskeloten. Redan under miocentiden hinner utvecklingen fortsätta så långt, att Prophyseter (fr. Antwerpen) alldeles saknar tänder i mellankäks- benen och äfven de i öfverkäksbenen tyckas ha haft benägen- het att tidigt utfalla. Hos den miocena Placoziphius (fr. Belgien) hade tänderna alldeles försvunnit från öfverkäken och i stort sedt hade den redan hunnit ungefär till samma stånd- punkt som den nutida Kogia. Utvecklingen från Squalodon till kaskeloter börjar alltså i mellersta miocentiden och hann, såsom Abel påvisat, redan af slutas till öfre miocentiden. Lika hastigt gick näbbhvalarnes utveckling. Sedan Squa- lodontiderna hunnit ombildas så långt, att deras tanduppsätt- ning, såsom nämnts, kommit attbeståaf enkla enrotade tänder, inträffade hos vissa former en reduktion af tänderna på ett annat sätt och i samband med en ojämn utveckling af vissa tänder. Denna förändring hade sannolikt sin grund däri, att djuren öfvergingo till att lefva hufvudsakligen eller ute- slutande af bläckfiskar, för hvilkas fasttagande en stark tand- be väpning ej kräfdes. Hos den miocena hvalen Paloeoziphius (fr. Antwerpen) finner man på hvardera sidan i underkäken 12—13 enkla och enrotade tänder, men af dessa visar sig det ' Dock finnes den enl. Kvkenthal ännu hos kaskeloten i embryonala stadier. 250 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. första och sjunde paret vara större än de andra. Hos en amerikansk form A^ioplonassa från Savannah i Georgia är det också två af tandparen, som utbildats till betydligare storlek, under det att de mellanliggande tänderna att döma efter alveo- lernas ringa storlek redan hunnit bli rudimentära. Nästa stadium träffas hos Mioziphius från Belgien, af h vilken Abel kunnat undersöka ej mindre än lämningar af omkring 50 kra- nier. Där är det främsta alveolparet större, och det bakre paret har flyttats fram längre mot underkäkens spets än hos de föregående. Alveolrännan mellan de båda tandparen är tom och öppen och likaså ett stycke bakom det andra paret, och först därbakom komma små alveoler för rudimentära tänder. I den främsta alveolen finnes dessutom en särskild anordning, som nära påminner om motsvarande förhållanden hos det nutida släktet Berardius. Tänderna i öfverkäken reduceras småningom bort utan att kvarlämna något förstoradt tandpar. Hos Mioziphius funnos ännu 48 små tandalveoler i öfverkäken, hos Chonezi- phius i öfre miocentiden ett mindre antal rudiment af dylika och redan, innan miocentiden af slutats, hade det ännu kvar- lefvande släktet Mesoplodon hunnit utbildas. Ytterligare tvenne andra formserier, som leda sin utveck- ling från Squalodo7itider, ha af Abel påvisats. Den enas re- presentanter äro nu alla utdöda och det kan därför vara nog att erinra därom, att den leder till ett par grupper af oerhördt långnäbbade delfiner. Eurhinodelphis hade t. ex. en nos, som utgjorde ^/n af hela skallen. Det är i synnerhet den tand- lösa mellankäken, som är så enormt förlängd, hvilket tyder på någon säregenhet i lefnadsättet. Den andra af dessa sist- nämnda serier börjar med en liten Squalodontid, Microsqua- lodon, från norra Italiens miocenlager och öfvergår först till Acrodelphis-ty-pen med endast fint naggade tänder. Tänderna undergå sedan ytterligare en del omändringar hos den miocena Delphinodon, som ännu visar svaga spår till dubbla tandrötter, hvaremot tandkanternas sågtandning ersatts af några basala emalj veck. Genom ännu en mellanform Cyrtodelphis kommer man så till den i Amazonfloden i nutiden kvarlefvande Inia med enkelrotade tänder, af hvilka de bakre ännu ha en basal knöl på insidan, men ej de främre. Emaljen är längsveckad hos alla Inia''s tänder. Den närstående Stenodelphis i La Plata-floden uppgifves vanligen ha alla tänder lika med en OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 251 knöllik förtjockning nedanför kronan. Helt nyligen (1909) har dock True påpekat, att åtminstone hos yngre djur af detta släkte tänderna förete åtskilliga egenskaper, som endast kunna tolkas såsom primitiva karaktärer nedärfda från förfäderna. True konstaterade nämligen, att tio till tolf af de bakerst a tandparen både i öfver- och underkäken hade krökta, något spadlika kronor med rynkig emalj, som höjer sig till mer eller mindre »linear denticles» på inre ytan. Hvarje tand har i regel en liten midtspets och spår af en annan dylik på hvardera sidan. På samma sätt har den nyss citerade amerikanske zoologen iakttagit, att äfven hos hvith valen (Delphinapterus) en del tänder äro försedda med bispetsar. Han säger, åtminstone fyra af de bakre tänderna på livar sida i underkäken och kanske äfven några i öfverkäken äro i verkligheten trituberkulära, då de äro fullständiga. Dessa tänders kronor äro något plattade på insidan och krökta inåt med spetsen. Såväl framom som bakom midtpunkten sitter en liten linieformig bispets, som ej når upp till samma plan som midtspetsen. En undersökning af i Riksmuseum befintligt material af hvit- hval kastar ett bättre ljus öfver denna sak och klarlägger en del viktiga och intressanta detaljer angående hvithvalens tän- der. Ser man närmare på de ännu alldeles onötta tänderna af en nyfödd unge, skall man finna, att deras antal är omkring 9 i hvar käkhalfva. Af deras läge kan man förstå, att i denna uppsättning ej ingår några framtänder, ty mellankäksbenen äro tandlösa och i underkäkens spetsparti sitta ej heller några tänder. Hörntänder saknas äfvenledes, åtminstone i öfverkäken, ty den främsta tanden där sitter ett godt stycke bakom suturen mellan öfver och mellankäksbenen och är sålunda den främsta mellantanden. De 9 tänder, som hvithvalen har, kunna följaktligen endast utgöras af mel- lantänder (prämolarer) och eventuellt äkta kindtänder (mo- larer). Men då vi of van funnit, att molarerna redan hos ursprungliga livalf ormer hade en tendens att reduceras, är det sannolikast, att dessa 9 tänder hos hvithvalen alla mot- svara prämolarer, hvilka såsom of van anförts redan hos Squalodon ökats till just detta antal. Men likheten inskränker sig ej blott till antalet. En närmare granskning af hvithvalens onötta tandkronor ådagalägger, att, såsom bilden (fig. 5) visar bättre än ord, flertalet förete en omisskännlig öfverensstämmelse 252 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910. OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 253 med Squaloclon-tänder, därigenom att de äro hoptryckta från sidorna och ha ett antal småspetsar mer eller mindre tydligt utvecklade. Denna öfverensstämmelse blir desto mera påtaglig, om man ihågkommer den stora reduktion af tänderna, som ägt rum hos hvithvalen, i det att tandkronorna hålla på att öfvergå till rudimentära organ. De äro nämligen helt små, vanligen högst omkring 2 till 3 m. m. breda men ej ens dubbelt så långa. Denna krona sitter som en vårta på den starkt förtjockade roten, som alltjämt tillväxer och framsk jutes samt inom kort, sedan den lilla kronan bortnötts, ensam bildar den fungerande tanden hos den vuxna hvithvalen . Häraf framgår, att det ej är förbundet med några svårigheter att härleda en tanduppsättning sådan som hvithvalens direkt från en Squalodontids blott genom att antaga den förra som en produkt af en alltjämt fortgående reduktion af den senare. Flera karaktärer hos hvithvalen såsom de fria hajskotorna, saknaden af ryggfena, bröstfenornas korta och breda skapnad o. s. v. tyder på en mera primitiv form, hvars direkta härled- ning från någon af miocentidens hvalformer ej synes innebära någon ologisk ansträngning af materialets beviskraft. Bland de nu lef vande delfindjuren intager äfven tumlaren och dess närmaste släktingar en ganska ursprunglig ställning, såsom framgår däraf, att hjässbenen ännu äro något synliga midt på kraniet, och tillika af tändernas hoptryckta form och tillvaron af rester af ett hudpansar. För några få år sedan hade Abel tillfälle att vid bearbetningen af ett fynd, som gjorts af Andrussow i lager från mellersta miocentiden på halfön Taman (Svarta hafvet), ådagalägga, att tumlaretypen sträcker sig tillbaka ända till omnämnda skede af tertiärtiden. De ifrågavarande fynden tillhörde nämligen ett släkte, som af Abel kallades Paloeophoccena och som nära ansluter sig till nutidens Neophocoena och Phoccena, ehuru det, som ju var att vänta, företer en något ålderdomligare prägel. Hjässbenen äro t. ex. mera synliga på kraniets öf versida och äfven mindre öfvertäckta af fjäl